Berättelsens makt inom vården. Hur skapar vi bra samtalsklimat mellan patienter och vårdpersonal?
Idag riskerar du att få sämre vård om du har svårigheter att formulera dig och driva din egen fråga. Vilka verktyg har vi idag att minimera de orättvisor som gör att människor med diffusa kognitiva funktionshinder riskerar att få sämre vård och behandling än de som utan problem formulerar sina behov? Riksförbundet Sällsynta diagnoser, Riksförbundet Attention och NSPH (Nationell samverkan för psykisk hälsa) bjuder in till ett samtal om hur man kan hitta verktyg för att ge stöd åt personer med neuropsykiatriska funktionshinder.
Idag riskerar du att få sämre vård om du har svårigheter att formulera dig och driva din egen fråga. Vilka verktyg har vi idag att minimera de orättvisor som gör att människor med diffusa kognitiva funktionshinder riskerar att få sämre vård och behandling än de som utan problem formulerar sina behov? Riksförbundet Sällsynta diagnoser, Riksförbundet Attention och NSPH (Nationell samverkan för psykisk hälsa) bjuder in till ett samtal om hur man kan hitta verktyg för att ge stöd åt personer med neuropsykiatriska funktionshinder.
When: Monday, 2011-07-04
Bubbles of Growth. Samtal 1 av 5 om ekonomisystemet
Visning av den nya filmen ”Bubbles of Growth” (25 min) och samtal med producenten Peter Wolfhagen. Medvetenheten ökar om behovet av ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet? Är våra nuvarande ambitioner lösningen på dagens utmaningar, eller accelererar vi in i ohållbarhet? Vilken roll spelar ekonomisystemet? Är du medveten om det ekonomiska system som du vi agerar inom? Vet du hur det är uppbyggt och vilka krav det ställer på oss som medborgare? De flesta inom politik, näringsliv och övriga organisationer har inte upptäckt att det saknas både praktisk och vetenskaplig grund för grön tillväxt. Vi behöver påbörja en folkbildning om att den nuvarande utvecklingen är utsiktslös. Så vilka möjligheter finns utanför boxen?
Visning av den nya filmen ”Bubbles of Growth” (25 min) och samtal med producenten Peter Wolfhagen. Medvetenheten ökar om behovet av ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet? Är våra nuvarande ambitioner lösningen på dagens utmaningar, eller accelererar vi in i ohållbarhet? Vilken roll spelar ekonomisystemet? Är du medveten om det ekonomiska system som du vi agerar inom? Vet du hur det är uppbyggt och vilka krav det ställer på oss som medborgare? De flesta inom politik, näringsliv och övriga organisationer har inte upptäckt att det saknas både praktisk och vetenskaplig grund för grön tillväxt. Vi behöver påbörja en folkbildning om att den nuvarande utvecklingen är utsiktslös. Så vilka möjligheter finns utanför boxen?
When: Monday, 2011-07-04
Efter jobbet – ett guldkantad tillvaro eller ett liv som fattigpensionär?
Pensionen och pensionsåldern är ständigt aktuellt diskussionsämnen och det pågår en utredning om den framtida pensionsåldern. Under seminariet kommer vi att presentera statistik som belyser frågeställningar som Varför är skillnaderna så stora mellan olika pensionärer? Hur länge ska vi behöva arbeta i framtiden? Varifrån kommer dagens pensioner, är det allmän-, tjänste- och/eller privata pensionsförsäkringar som bekostar våra pensioner? Man hör ofta i debatten att äldre ska jobba längre. I SCB:s temarapport om pensionärer tar vi upp övergången från arbetsliv till pensionärsliv, frågan hur inkomsterna förändras mellan 61 och 70 års ålder och tittar närmare på hur skillnader ser ut mellan män och kvinnor, olika utbildningsnivåer, storstad/glesbygd, födda i Sverige/utrikesfödd. Under seminariet gör vi också en jämförelse mellan de som är födda 1930 och de födda 1940.
Pensionen och pensionsåldern är ständigt aktuellt diskussionsämnen och det pågår en utredning om den framtida pensionsåldern. Under seminariet kommer vi att presentera statistik som belyser frågeställningar som Varför är skillnaderna så stora mellan olika pensionärer? Hur länge ska vi behöva arbeta i framtiden? Varifrån kommer dagens pensioner, är det allmän-, tjänste- och/eller privata pensionsförsäkringar som bekostar våra pensioner? Man hör ofta i debatten att äldre ska jobba längre. I SCB:s temarapport om pensionärer tar vi upp övergången från arbetsliv till pensionärsliv, frågan hur inkomsterna förändras mellan 61 och 70 års ålder och tittar närmare på hur skillnader ser ut mellan män och kvinnor, olika utbildningsnivåer, storstad/glesbygd, födda i Sverige/utrikesfödd. Under seminariet gör vi också en jämförelse mellan de som är födda 1930 och de födda 1940.
When: Monday, 2011-07-04
Hur skapar vi framtidens kvinnliga ledare?
Ofta hävdar man att kvinnligt och manligt ledarskap är detsamma. Eller handlar det om att kvinnan måste ta efter ett manligt beteende. Har de kvinnliga ledarna fått anpassa sig efter rådande, manliga, spelregler? Var finns de kvinnliga ledarna? Vilka kan vi efterlikna, hur viktig är förebilden för att leda självkänslan vidare? Banar Reza från United Sisters Fryshuset visar på hur insatser på individnivå är ett arbete för ett demokratiskt och jämställt samhälle och hur det skapar framtidens kvinnliga ledare. Pernilla Johansson driver thaiboxningsföreningen TIP Muay Thai, är egenförtagare och mamma. Pernilla ger oss en insyn i en mansdominerad bransch och hur hon överlevt i sin roll. Eva Swartz är en av de främsta kvinnliga ledarna inom näringslivet och en stark förebild för andra kvinnor i Sverige. Hon berättar om sina upplevelser och tankar. Seminariet genomsyras av praktiska exempel på hur man lyfter fram unga tjejers vilja och kompetens.
Ofta hävdar man att kvinnligt och manligt ledarskap är detsamma. Eller handlar det om att kvinnan måste ta efter ett manligt beteende. Har de kvinnliga ledarna fått anpassa sig efter rådande, manliga, spelregler? Var finns de kvinnliga ledarna? Vilka kan vi efterlikna, hur viktig är förebilden för att leda självkänslan vidare? Banar Reza från United Sisters Fryshuset visar på hur insatser på individnivå är ett arbete för ett demokratiskt och jämställt samhälle och hur det skapar framtidens kvinnliga ledare. Pernilla Johansson driver thaiboxningsföreningen TIP Muay Thai, är egenförtagare och mamma. Pernilla ger oss en insyn i en mansdominerad bransch och hur hon överlevt i sin roll. Eva Swartz är en av de främsta kvinnliga ledarna inom näringslivet och en stark förebild för andra kvinnor i Sverige. Hon berättar om sina upplevelser och tankar. Seminariet genomsyras av praktiska exempel på hur man lyfter fram unga tjejers vilja och kompetens.
When: Monday, 2011-07-04
Hur stärker vi de placerade barnens och ungas självkänsla och framtidstro? Diskussion och debatt.
Vi hör och ser larmrapporter att många barn och unga, som är placerade i samhällets vård på HVB eller i familjehem, inte har det bra. Några utsätts för vanvård eller allvarlig fösummelse även idag. En effekt blir att de får en dålig självkänsla och inte har någon framtidstro. De statliga utredningarna Källan till en chans,Barnskydd- och LVU utredningen,Vanvårdsutredningen samt Upprättelseutredningen visar alla på tydlliga behov av förändringar i lagstiftning, bemötande och andra insatser för att säkerställa vården. Barnombudsmannens årsrapport 2010 Bakom fasaden visar på samma sak. Hur och när ska samhället bli en bättre förälder än idag, när samhället av någon anledning tvingas ta över föräldransvaret för barn och unga. Hur ska vi få bort rubrikerna att de placerade barnen vanvårdas i samhällets vård?Det går inte att vänta, något radikalt måste ske snarast. Kom - var med och diskutera tillsammans med Forum för Familjevårds representanter och experter från Barnombudsmannen
Vi hör och ser larmrapporter att många barn och unga, som är placerade i samhällets vård på HVB eller i familjehem, inte har det bra. Några utsätts för vanvård eller allvarlig fösummelse även idag. En effekt blir att de får en dålig självkänsla och inte har någon framtidstro. De statliga utredningarna Källan till en chans,Barnskydd- och LVU utredningen,Vanvårdsutredningen samt Upprättelseutredningen visar alla på tydlliga behov av förändringar i lagstiftning, bemötande och andra insatser för att säkerställa vården. Barnombudsmannens årsrapport 2010 Bakom fasaden visar på samma sak. Hur och när ska samhället bli en bättre förälder än idag, när samhället av någon anledning tvingas ta över föräldransvaret för barn och unga. Hur ska vi få bort rubrikerna att de placerade barnen vanvårdas i samhällets vård?Det går inte att vänta, något radikalt måste ske snarast. Kom - var med och diskutera tillsammans med Forum för Familjevårds representanter och experter från Barnombudsmannen
When: Monday, 2011-07-04
Högt barnafödande trots ekonomisk kris!
Historiskt har man kunnat se en stark koppling mellan konjunktur och barnafödande. I Sverige förklaras detta ofta med att det svenska föräldraförsäkringssystemet bygger på föräldrarnas inkomst. Den som t ex är arbetslös och blir förälder får en lägre föräldrapenning, vilket naturligtvis kan påverka viljan att föda barn. Men trots krisen som inleddes 2008 har barnafödande i Sverige fortsatt att vara högt. En förklaring till det kan vara att den som hade arbete inte drabbades så hårt av krisen, utan fick en fortsatt gynnsam ekonomisk utveckling. Många Europeiska länder har under lång tid haft ett lågt barnafödande och få har nu så höga fruktsamhetstal som Sverige. Forskare menar att länder som under en lägre tid har haft låg fruktsamhet till slut kan hamna i en ”lågfruktsamhetsfälla”. En annan utveckling, som än så länge tycks vara unik för Sverige, är den minskade barnlösheten.
Historiskt har man kunnat se en stark koppling mellan konjunktur och barnafödande. I Sverige förklaras detta ofta med att det svenska föräldraförsäkringssystemet bygger på föräldrarnas inkomst. Den som t ex är arbetslös och blir förälder får en lägre föräldrapenning, vilket naturligtvis kan påverka viljan att föda barn. Men trots krisen som inleddes 2008 har barnafödande i Sverige fortsatt att vara högt. En förklaring till det kan vara att den som hade arbete inte drabbades så hårt av krisen, utan fick en fortsatt gynnsam ekonomisk utveckling. Många Europeiska länder har under lång tid haft ett lågt barnafödande och få har nu så höga fruktsamhetstal som Sverige. Forskare menar att länder som under en lägre tid har haft låg fruktsamhet till slut kan hamna i en ”lågfruktsamhetsfälla”. En annan utveckling, som än så länge tycks vara unik för Sverige, är den minskade barnlösheten.
When: Monday, 2011-07-04
Journalistiken, förtroendet och demokratin
Tre 40-minuters seminarier som på olika sätt behandlar förhållandet mellan medier, medborgare och makthavare utifrån färsk forskning och kritisk kunskap. Professor Henrik Ekengren Oscarsson, Göteborgs universitet, presenterar årets helt nyutkomna SOM-rapport med material om ändrad medieanvändning, partipolitiska vinnare/förlorare och korruption i Sverige med mera. Professor Lars Nord, Mittuniversitetet, diskuterar de svenska mediernas funktion i demokratin. Torbjörn von Krogh, Institutet för mediestudier, leder ett samtal mellan journalister, politiker och forskare: Vilket värde har journalistiken för olika intressenter? Vem betalar i framtiden?
Tre 40-minuters seminarier som på olika sätt behandlar förhållandet mellan medier, medborgare och makthavare utifrån färsk forskning och kritisk kunskap. Professor Henrik Ekengren Oscarsson, Göteborgs universitet, presenterar årets helt nyutkomna SOM-rapport med material om ändrad medieanvändning, partipolitiska vinnare/förlorare och korruption i Sverige med mera. Professor Lars Nord, Mittuniversitetet, diskuterar de svenska mediernas funktion i demokratin. Torbjörn von Krogh, Institutet för mediestudier, leder ett samtal mellan journalister, politiker och forskare: Vilket värde har journalistiken för olika intressenter? Vem betalar i framtiden?
When: Monday, 2011-07-04
Kamphundsförbud i bostäder – för vems skull?
Det är ett flertal bostadsbolag som idag har inskrivet i sina hyresvillkor att vissa hundraser inte är tillåtna i lägenheterna. I dagsläget finns ingen statistik som visar att ”kamphundar” står för fler anfall mot människor än vad andra hundar gör. Så varför förekommer denna rasdiskriminering mot vissa hundar och för vems skull införs kamphundsförbud i bostäder?
Det är ett flertal bostadsbolag som idag har inskrivet i sina hyresvillkor att vissa hundraser inte är tillåtna i lägenheterna. I dagsläget finns ingen statistik som visar att ”kamphundar” står för fler anfall mot människor än vad andra hundar gör. Så varför förekommer denna rasdiskriminering mot vissa hundar och för vems skull införs kamphundsförbud i bostäder?
When: Monday, 2011-07-04
Klimat i politiken inför Världstoppmötet i Rio 2012 - vad vill Sverige?
Klimathotet kvarstår medan världens ledare förhandlar. Det första Rio-mötet 1992 resulterade i Agenda 21, en åtgärdsplan för ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Nu förbereds Rio+20, dvs toppmöte 2012. FN konstaterar att flera institutioner för hållbar utveckling har skapats under åren men frågan är om det nödvändigtvis leder till bättre resultat? De globala målen likställs med globala institutioner. Vad har gjorts för att skapa en förankring på lokal nivå? Dras några lärdomar av bristerna i hur millenniemålen hanterades? Vad sker med nationella åtaganden som inte är förankrade lokalt? Finns det någon avsikt att ge kommunala och lokala institutioner förutsättningar att förankra och skapa läroprocesser så att människor kan förstå och påverka sin egen situation? Vad gjordes på lokal nivå efter Rio 1992? Vilka resultat har uppnåtts och hur går vi vidare? Vad vill Sverige inför toppmötet i Rio? Vi avslutar med diskussion och debatt.
Klimathotet kvarstår medan världens ledare förhandlar. Det första Rio-mötet 1992 resulterade i Agenda 21, en åtgärdsplan för ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Nu förbereds Rio+20, dvs toppmöte 2012. FN konstaterar att flera institutioner för hållbar utveckling har skapats under åren men frågan är om det nödvändigtvis leder till bättre resultat? De globala målen likställs med globala institutioner. Vad har gjorts för att skapa en förankring på lokal nivå? Dras några lärdomar av bristerna i hur millenniemålen hanterades? Vad sker med nationella åtaganden som inte är förankrade lokalt? Finns det någon avsikt att ge kommunala och lokala institutioner förutsättningar att förankra och skapa läroprocesser så att människor kan förstå och påverka sin egen situation? Vad gjordes på lokal nivå efter Rio 1992? Vilka resultat har uppnåtts och hur går vi vidare? Vad vill Sverige inför toppmötet i Rio? Vi avslutar med diskussion och debatt.
When: Monday, 2011-07-04
Klimat i politiken inför Världstoppmötet i Rio 2012 - vad vill Sveriges ungdomsförbund?
Klimathotet kvarstår medan världens ledare förhandlar. Det första Rio-mötet 1992 resulterade i Agenda 21, en åtgärdsplan för ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Nu förbereds Rio +20. FN konstaterar att flera institutioner för hållbar utveckling har skapats under åren men frågan är om det nödvändigtvis leder till bättre resultat? De globala målen likställs med globala institutioner. Vad har gjorts för att skapa en förankring på lokal nivå? Dras några lärdomar av bristerna i hur millenniemålen hanterades? Vad sker med nationella åtaganden som inte är förankrade lokalt? Finns det någon avsikt att ge kommunala och lokala institutioner förutsättningar att förankra och skapa läroprocesser så att människor kan förstå och påverka sin egen situation? Vad gjordes på lokal nivå efter Rio 1992? Vilka resultat har uppnåtts, hur går vi vidare? Vad vill de politiska ungdomsförbud inför toppmötet i Rio?
Klimathotet kvarstår medan världens ledare förhandlar. Det första Rio-mötet 1992 resulterade i Agenda 21, en åtgärdsplan för ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Nu förbereds Rio +20. FN konstaterar att flera institutioner för hållbar utveckling har skapats under åren men frågan är om det nödvändigtvis leder till bättre resultat? De globala målen likställs med globala institutioner. Vad har gjorts för att skapa en förankring på lokal nivå? Dras några lärdomar av bristerna i hur millenniemålen hanterades? Vad sker med nationella åtaganden som inte är förankrade lokalt? Finns det någon avsikt att ge kommunala och lokala institutioner förutsättningar att förankra och skapa läroprocesser så att människor kan förstå och påverka sin egen situation? Vad gjordes på lokal nivå efter Rio 1992? Vilka resultat har uppnåtts, hur går vi vidare? Vad vill de politiska ungdomsförbud inför toppmötet i Rio?
When: Monday, 2011-07-04
Känner du dig skuggad? Det är du!
Riksdagspolitiken förändras, politikern granskas från och med nu av ytterligare en maktkritiker, den feministiska skuggan. Det finns en feministisk stalker utanför riksdagen, storasyster ser dig. Våra genusglasögon är slipade för att upptäcka regeringens brister. FI utmanar den etablerade ordningen och töjer gränserna med vår skuggriksdagsgrupp. Möt Feministiskt initiativs talespersoner och skuggriksdagsledamöter i ett seminarium om att bedriva politik över alla gränser och i alla sammanhang. Makthavare: känn dig skuggad! Vi brinner för att utmana makten!
Riksdagspolitiken förändras, politikern granskas från och med nu av ytterligare en maktkritiker, den feministiska skuggan. Det finns en feministisk stalker utanför riksdagen, storasyster ser dig. Våra genusglasögon är slipade för att upptäcka regeringens brister. FI utmanar den etablerade ordningen och töjer gränserna med vår skuggriksdagsgrupp. Möt Feministiskt initiativs talespersoner och skuggriksdagsledamöter i ett seminarium om att bedriva politik över alla gränser och i alla sammanhang. Makthavare: känn dig skuggad! Vi brinner för att utmana makten!
When: Monday, 2011-07-04
Minska utanförskapet - unga funktionshindrades möjligheter till arbete
Det finns många unga vuxna med funktionsnedsättningar i Sverige idag som inte får en chans att komma ut på arbetsmarknaden. De vill arbeta och möjligheterna finns – så vad är det som hindrar? Samtalet är tänkt att fokusera på möjligheterna för denna grupp. Vi vill få upp frågor av nedanstående karaktär till diskussion: • Vad finns och vad saknas i befintliga system för att arbetsgivare ska vilja anställa? • Hur kan vi arbeta annorlunda med kompetens kring funktionsnedsättningar ut på arbetsmarknaden? • Behöver några med funktionsnedsättning livslångt stöd för att kunna behålla ett arbete?
Det finns många unga vuxna med funktionsnedsättningar i Sverige idag som inte får en chans att komma ut på arbetsmarknaden. De vill arbeta och möjligheterna finns – så vad är det som hindrar? Samtalet är tänkt att fokusera på möjligheterna för denna grupp. Vi vill få upp frågor av nedanstående karaktär till diskussion: • Vad finns och vad saknas i befintliga system för att arbetsgivare ska vilja anställa? • Hur kan vi arbeta annorlunda med kompetens kring funktionsnedsättningar ut på arbetsmarknaden? • Behöver några med funktionsnedsättning livslångt stöd för att kunna behålla ett arbete?
When: Monday, 2011-07-04
Ny teknik stärker elever med funktionsnedsättning
Hjälpmedelsinstitutets satsning Skola till Arbete ska öka användningen av alternativa verktyg, metoder och andra hjälpmedel i skolan för att uppnå bättre resultat och att underlätta övergången till arbetslivet. I fyra skolor i Kungälv och Linköping pågår för närvarande pilotstudien ”Olika unga – Lika förutsättningar?” som syftar till pröva nya lösningar och metoder för elever med funktionsnedsättningar. Det är viktigt att både skolledning och arbetsgivare vet att det finns stöd som kompenserar för olika funktionsnedsättningar. Målet är att stärka den enskilde elevens möjlighet till arbete eller vidare studier efter skolan. Studien genomförs i samverkan med skola, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, landsting och kommun med medel från Arvsfonden. På seminariet får du höra mer
Hjälpmedelsinstitutets satsning Skola till Arbete ska öka användningen av alternativa verktyg, metoder och andra hjälpmedel i skolan för att uppnå bättre resultat och att underlätta övergången till arbetslivet. I fyra skolor i Kungälv och Linköping pågår för närvarande pilotstudien ”Olika unga – Lika förutsättningar?” som syftar till pröva nya lösningar och metoder för elever med funktionsnedsättningar. Det är viktigt att både skolledning och arbetsgivare vet att det finns stöd som kompenserar för olika funktionsnedsättningar. Målet är att stärka den enskilde elevens möjlighet till arbete eller vidare studier efter skolan. Studien genomförs i samverkan med skola, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, landsting och kommun med medel från Arvsfonden. På seminariet får du höra mer
When: Monday, 2011-07-04
Spaning: Skola för framtidens samhälle
Frågor som kommer diskuteras: Vad är viktig kunskap - och varför? Hur kommer samhället att se ut när dagens sexåringar har passerat utbildningssystemet? Vilka kunskaper behöver de ha för att blomstra i samhället? Hur ska skolan utformas för att möta dessa behov av kunskap?
Frågor som kommer diskuteras: Vad är viktig kunskap - och varför? Hur kommer samhället att se ut när dagens sexåringar har passerat utbildningssystemet? Vilka kunskaper behöver de ha för att blomstra i samhället? Hur ska skolan utformas för att möta dessa behov av kunskap?
When: Monday, 2011-07-04
Sveriges unga vet vad de behöver
Våld, mobbning, rasism, alkohol, droger och brist på mötesplatser är den del av många ungdomars vardag. Under tre år har Fryshuset besökt 150 kommuner och 25 regioner för att inspirera och förbättra situationen för ungdomar genom att låta dem göra sin röst hörd, få upp deras behov på agendan och skapa mötesplats för de som arbetar med och för unga. Vi har sett tydiga mönster - ungdomars behov och vardag är överraskande lika över hela Sverige. Här berättar vi om hur Sveriges unga mår, vad de behöver, vilka fantastiska verksamheter som vi mött och om de vuxnas respektive de ungas verklighetsbild.
Våld, mobbning, rasism, alkohol, droger och brist på mötesplatser är den del av många ungdomars vardag. Under tre år har Fryshuset besökt 150 kommuner och 25 regioner för att inspirera och förbättra situationen för ungdomar genom att låta dem göra sin röst hörd, få upp deras behov på agendan och skapa mötesplats för de som arbetar med och för unga. Vi har sett tydiga mönster - ungdomars behov och vardag är överraskande lika över hela Sverige. Här berättar vi om hur Sveriges unga mår, vad de behöver, vilka fantastiska verksamheter som vi mött och om de vuxnas respektive de ungas verklighetsbild.
When: Monday, 2011-07-04
Timstock, medicinpåminnare och bolltäcke - samhällsekonomiskt lönsamt
Tillgången till hjälpmedel för personer med psykisk funktionsnedsättning är inte lika självklar som för andra grupper med funktionsnedsättning. Trots att hjälpmedel är samhällsekonomiskt lönsamma visar undersökningar att bara 10 procent av personer med kognitiva svårigheter erbjuds hjälpmedel. De mest påtagliga effekterna vid en samhällsekonomisk bedömning av nyttan med hjälpmedlen är det successivt minskade behovet av stödinsatser från såväl kommun och landsting som anhöriga och närstående. Ett samtal med hjälpmedelsanvändare, anhöriga och företrädare för Hjälpmedelsinstitutet och andra berörda myndigheter och organisationer
Tillgången till hjälpmedel för personer med psykisk funktionsnedsättning är inte lika självklar som för andra grupper med funktionsnedsättning. Trots att hjälpmedel är samhällsekonomiskt lönsamma visar undersökningar att bara 10 procent av personer med kognitiva svårigheter erbjuds hjälpmedel. De mest påtagliga effekterna vid en samhällsekonomisk bedömning av nyttan med hjälpmedlen är det successivt minskade behovet av stödinsatser från såväl kommun och landsting som anhöriga och närstående. Ett samtal med hjälpmedelsanvändare, anhöriga och företrädare för Hjälpmedelsinstitutet och andra berörda myndigheter och organisationer
When: Monday, 2011-07-04
Trött på trafikpolitik av män för män? Satsa på kollektivtrafik för alla!
Trafikpolitiken styrs ofta av män - och gynnar välbeställda mäns bilåkande. Hur kan vi förändra trafikpolitiken så att den prioriterar den kollektivtrafik där kvinnor, ungdomar och lågavlönade dominerar? Finns det en genusaspekt i trafik- och miljöpolitiken? Samtal med Trafikverket och med företrädare från alliansen och socialdemokraterna.
Trafikpolitiken styrs ofta av män - och gynnar välbeställda mäns bilåkande. Hur kan vi förändra trafikpolitiken så att den prioriterar den kollektivtrafik där kvinnor, ungdomar och lågavlönade dominerar? Finns det en genusaspekt i trafik- och miljöpolitiken? Samtal med Trafikverket och med företrädare från alliansen och socialdemokraterna.
When: Monday, 2011-07-04
Vem ska ta ansvar för skräpet?
Svenska folket slänger sitt skräp på marken i högre utsträckning än tidigare, och det finns klara förbättringsområden inom sopsorteringen hemma. Bryr sig svenskarna – ett av världens mest miljövänliga folk – inte om sin närmiljö? Eller är ansvariga för bra på att städa upp och återvinna våra sopor – problemet syns inte? Vem bär ansvaret för att svenska folket skräpar ner ute och att sopsorteringen behöver öka? Är det kommunerna – som ju har ansvar för hushållssoporna? Staten? Är det producenterna, de som producerar många av de produkter vars förpackningar slängs på marken eller inte sorteras. Eller är det kanske individen som måste ta ett större ansvar? Vi bjuder in till en övergripande diskussion om ansvaret för avfall och nedskräpning. Hur sköts samordningen mellan olika aktörer? I regeringens nedskräpningsproposition föreslås att den som skräpar ner ska få böter direkt på plats. Är böter och straff rätt sätt att komma åt problemet? Eller krävs det andra lösningar?
Svenska folket slänger sitt skräp på marken i högre utsträckning än tidigare, och det finns klara förbättringsområden inom sopsorteringen hemma. Bryr sig svenskarna – ett av världens mest miljövänliga folk – inte om sin närmiljö? Eller är ansvariga för bra på att städa upp och återvinna våra sopor – problemet syns inte? Vem bär ansvaret för att svenska folket skräpar ner ute och att sopsorteringen behöver öka? Är det kommunerna – som ju har ansvar för hushållssoporna? Staten? Är det producenterna, de som producerar många av de produkter vars förpackningar slängs på marken eller inte sorteras. Eller är det kanske individen som måste ta ett större ansvar? Vi bjuder in till en övergripande diskussion om ansvaret för avfall och nedskräpning. Hur sköts samordningen mellan olika aktörer? I regeringens nedskräpningsproposition föreslås att den som skräpar ner ska få böter direkt på plats. Är böter och straff rätt sätt att komma åt problemet? Eller krävs det andra lösningar?
When: Monday, 2011-07-04
Vi vill ha rätten till våra liv tillbaka
Beskrivningen ovan skiljer sig inte märkbart från hur västerländska kvinnor beskrevs innan den stora feministiska rörelsen på allvar tog makten över kampen för frigörelse med slagorden ”Kvinnors emancipation måste komma från dem själva, nu tar vi makten över våra liv!”. Genom att äga sin kamp för frihet har kvinnor i dagens väst tagit stora kliv framåt mot bland annat individuell frihet, politisk makt, chefspositioner inom näringsliv etc. Hur kommer det sig då att kvinnor inom den s.k. hederskulturen ses som hjälplösa offer? Vad skiljer dem från sina systrar i väst? Sharaf Hjältinnor har med mod och självsäkerhet tagit steget ur rollen som hjälplösa offer och på allvar tagit upp kampen för kontrollen och bestämmanderätten över sina liv. Sharaf Hjältinnor står längst fram och handlar där andra misslyckas. De berättar på detta seminarium varför de vill äga sin kamp för sin emancipation.
Beskrivningen ovan skiljer sig inte märkbart från hur västerländska kvinnor beskrevs innan den stora feministiska rörelsen på allvar tog makten över kampen för frigörelse med slagorden ”Kvinnors emancipation måste komma från dem själva, nu tar vi makten över våra liv!”. Genom att äga sin kamp för frihet har kvinnor i dagens väst tagit stora kliv framåt mot bland annat individuell frihet, politisk makt, chefspositioner inom näringsliv etc. Hur kommer det sig då att kvinnor inom den s.k. hederskulturen ses som hjälplösa offer? Vad skiljer dem från sina systrar i väst? Sharaf Hjältinnor har med mod och självsäkerhet tagit steget ur rollen som hjälplösa offer och på allvar tagit upp kampen för kontrollen och bestämmanderätten över sina liv. Sharaf Hjältinnor står längst fram och handlar där andra misslyckas. De berättar på detta seminarium varför de vill äga sin kamp för sin emancipation.
When: Monday, 2011-07-04
Växer kommuner socialt och ekonomiskt med folkbildning?
Seminariet kommer att handla om sambandet mellan folkbildningen och kommunernas socioekomiska utveckling. Har folkbildningen en samhällsekonomisk betydelse? Vilken betydelse har folkbildningen socialt i lokalsamhället? Kan folkbildningens värden mätas i pengar? Folkbildningsrådet är en ideell organisation. Folkbildningsrådet har till uppgift att för medlemmarnas räkning göra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska ges till studieförbundens- och folkhögskolornas verksamheter.
Seminariet kommer att handla om sambandet mellan folkbildningen och kommunernas socioekomiska utveckling. Har folkbildningen en samhällsekonomisk betydelse? Vilken betydelse har folkbildningen socialt i lokalsamhället? Kan folkbildningens värden mätas i pengar? Folkbildningsrådet är en ideell organisation. Folkbildningsrådet har till uppgift att för medlemmarnas räkning göra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska ges till studieförbundens- och folkhögskolornas verksamheter.
When: Monday, 2011-07-04
Barns och ungdomars rätt till god vård vid psykisk ohälsa - presentation av ett utvecklingsarbete
Riktlinjer för barn-och ungdomspsykiatriskt arbete. Vi kommer att presentera hur vi arbetat med att ta fram riktlinjer till stöd för bedömning och behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin. Det barn- och ungdomspsykiatriska kunskapsområdet är indelat i 12 riktlinjer utifrån de mest förekommande problemområdena. Ca 5 procent av 0-17 åringar i Stockholms län har kontakt med BUP. Betydligt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohälsa. Grundidén med riktlinjerna är att en fördjupad kompetens i utredning, bedömning och behandling ska leda till utökad vårdkvalitet, säkrare och likvärdig vård. Att utgå från evidensbaserade metoder genom implementering av vårdprogram och utveckling av lokala riktlinjer ligger väl i tiden. Politiker, SKL och Socialstyrelsen uppmanar landstingen att fokusera på metoder som har stöd i evidens och väl beprövad erfarenhet. Riktlinjerna är framtagna med den utgångspunkten.
Riktlinjer för barn-och ungdomspsykiatriskt arbete. Vi kommer att presentera hur vi arbetat med att ta fram riktlinjer till stöd för bedömning och behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin. Det barn- och ungdomspsykiatriska kunskapsområdet är indelat i 12 riktlinjer utifrån de mest förekommande problemområdena. Ca 5 procent av 0-17 åringar i Stockholms län har kontakt med BUP. Betydligt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohälsa. Grundidén med riktlinjerna är att en fördjupad kompetens i utredning, bedömning och behandling ska leda till utökad vårdkvalitet, säkrare och likvärdig vård. Att utgå från evidensbaserade metoder genom implementering av vårdprogram och utveckling av lokala riktlinjer ligger väl i tiden. Politiker, SKL och Socialstyrelsen uppmanar landstingen att fokusera på metoder som har stöd i evidens och väl beprövad erfarenhet. Riktlinjerna är framtagna med den utgångspunkten.
When: Tuesday, 2011-07-05
Byt strategi i klimatpolitiken!
FN:s klimatförhandlingar har varit avgörande för att öka det globala medvetandet och kunskaperna om klimatproblemen - men nu har förhandlingarna i baklås. 192 länder kommer inte inom överskådlig tid att komma överens om ett juridiskt bindande globalt avtal. Därför behövs ett nytänkande i klimatpolitiken. Både Sverige och EU måste hitta en ny vision, ett nytt tidsperspektiv, och en ny strategi i det fortsatta arbetet. Sverige har som EU:s ordförandeland vid Köpenhamnstoppmötet ett särskilt ansvar for att se sanningen i vitögat. Det pågår bland forskare, analytiker och näringslivsföreträdare utomlands en diskussion om hur dödläget ska kunna brytas. Tankesmedjan Global Utmaning har under 2010-2011 fört samtal med energi och klimatexperter i en rad länder. I en ny rapport presenteras den pågående internationella diskussionen, vilket ger helt nya perspektiv på klimatfrågan. Rapporten innehåller en uppmaning till svenska politiker att ta initiativ till en ny europeisk förhandlingsstrategi.
FN:s klimatförhandlingar har varit avgörande för att öka det globala medvetandet och kunskaperna om klimatproblemen - men nu har förhandlingarna i baklås. 192 länder kommer inte inom överskådlig tid att komma överens om ett juridiskt bindande globalt avtal. Därför behövs ett nytänkande i klimatpolitiken. Både Sverige och EU måste hitta en ny vision, ett nytt tidsperspektiv, och en ny strategi i det fortsatta arbetet. Sverige har som EU:s ordförandeland vid Köpenhamnstoppmötet ett särskilt ansvar for att se sanningen i vitögat. Det pågår bland forskare, analytiker och näringslivsföreträdare utomlands en diskussion om hur dödläget ska kunna brytas. Tankesmedjan Global Utmaning har under 2010-2011 fört samtal med energi och klimatexperter i en rad länder. I en ny rapport presenteras den pågående internationella diskussionen, vilket ger helt nya perspektiv på klimatfrågan. Rapporten innehåller en uppmaning till svenska politiker att ta initiativ till en ny europeisk förhandlingsstrategi.
When: Tuesday, 2011-07-05
Den personliga assistansen i framtiden
LSS-kommittén, Försäkringskassan, Statskontoret och sedan utredningen för att se över fusk, oegentligheter och överutnyttjande inom assistansen. Det är många utredningar som tittar på assistansreformen just nu. Hur ser IfA och deltagande politiker på framtiden för den personliga assistansen? Finns det kvarvarande förslag från LSS-kommittén som skulle kunna komma tillrätta med de problem som nu utreds på nytt?
LSS-kommittén, Försäkringskassan, Statskontoret och sedan utredningen för att se över fusk, oegentligheter och överutnyttjande inom assistansen. Det är många utredningar som tittar på assistansreformen just nu. Hur ser IfA och deltagande politiker på framtiden för den personliga assistansen? Finns det kvarvarande förslag från LSS-kommittén som skulle kunna komma tillrätta med de problem som nu utreds på nytt?
When: Tuesday, 2011-07-05
Dialog för demokrati – religion som drivkraft för unga i samhällsbyggandet
Unga beskriver hur det är att vara troende i Sverige och hur religion kan vara en hjälp att skapa gränsöverskridande möten och dialog. Företrädare för olika religioner reflekterar kring debatten. Vilka risker och möjligheter uppkommer i mötet med ”den andre”?
Unga beskriver hur det är att vara troende i Sverige och hur religion kan vara en hjälp att skapa gränsöverskridande möten och dialog. Företrädare för olika religioner reflekterar kring debatten. Vilka risker och möjligheter uppkommer i mötet med ”den andre”?
When: Tuesday, 2011-07-05
Djur som brottsoffer och länken mellan våld mot djur och andra våldsbrott
Brott mot djur, men finns det något brottsoffer? Vad säger lagen? Hur ser länken ut mellan våld mot djur och andra våldsbrott?
Brott mot djur, men finns det något brottsoffer? Vad säger lagen? Hur ser länken ut mellan våld mot djur och andra våldsbrott?
When: Tuesday, 2011-07-05
Frukostmöte om Skolinspektionens dyslexirapport
Forskningen visar att elever med dyslexi riskerar att få svårigheter i de flesta ämnen om de inte får adekvat hjälp. Skolinspektionen redovisar resultatet av en granskning i vilken utsträckning skolorna anpassar undervisningen efter dessa elevers förutsättningar och vilket stöd de får. Riksförbundet Attention redovisar därefter sina erfarenheter av hur stödet till elever med dyslexi och närliggande svårigheter fungerar i praktiken.
Forskningen visar att elever med dyslexi riskerar att få svårigheter i de flesta ämnen om de inte får adekvat hjälp. Skolinspektionen redovisar resultatet av en granskning i vilken utsträckning skolorna anpassar undervisningen efter dessa elevers förutsättningar och vilket stöd de får. Riksförbundet Attention redovisar därefter sina erfarenheter av hur stödet till elever med dyslexi och närliggande svårigheter fungerar i praktiken.
When: Tuesday, 2011-07-05
Från gatsten till ädelsten – samhällets oslipade diamanter
Fryshuset har av KTH beskrivits som ett av Sveriges främsta exempel på samhälls- entreprenörskap. Under 27 års arbete med samhälls- och ungdomsfrågor har Fryshuset identifierat personer som startat framgångsrika företag och ungdomsverksamheter, men som saknat grundutbildning eller formell utbildning på högre nivå. Hur kommer det sig? Detta seminarium består av publikinteraktiva samtal med experter inom industri,samhällsfrågor och utbildning. Från gatsten till ädelsten besvarar frågan, ”Hur kan vi maximera samhällsnyttan?”.
Fryshuset har av KTH beskrivits som ett av Sveriges främsta exempel på samhälls- entreprenörskap. Under 27 års arbete med samhälls- och ungdomsfrågor har Fryshuset identifierat personer som startat framgångsrika företag och ungdomsverksamheter, men som saknat grundutbildning eller formell utbildning på högre nivå. Hur kommer det sig? Detta seminarium består av publikinteraktiva samtal med experter inom industri,samhällsfrågor och utbildning. Från gatsten till ädelsten besvarar frågan, ”Hur kan vi maximera samhällsnyttan?”.
When: Tuesday, 2011-07-05
Författare som fattar tillväxtens dilemman. Samtal 2 av 5 om ekonomisystemet
När ekonomin gnisslar smörjer vi med ett lån till! När ekologin går i baklås dyrkar vi upp den med mer tillväxt! Ökar även ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet? Är nuvarande ambitioner lösningen på dagens utmaningar, eller accelererar vi in i ohållbarhet? Vilken roll spelar ekonomisystemet? Är du medveten om det ekonomiska system som du vi agerar inom? Vet du hur det är uppbyggt och vilka krav det ställer på oss som medborgare? De flesta inom politik, näringsliv och övriga organisationer har inte upptäckt att det saknas både praktisk och vetenskaplig grund för grön tillväxt. Vi behöver påbörja en folkbildning om att den nuvarande utvecklingen är utsiktslös. Så vilka möjligheter finns utanför boxen?
När ekonomin gnisslar smörjer vi med ett lån till! När ekologin går i baklås dyrkar vi upp den med mer tillväxt! Ökar även ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet? Är nuvarande ambitioner lösningen på dagens utmaningar, eller accelererar vi in i ohållbarhet? Vilken roll spelar ekonomisystemet? Är du medveten om det ekonomiska system som du vi agerar inom? Vet du hur det är uppbyggt och vilka krav det ställer på oss som medborgare? De flesta inom politik, näringsliv och övriga organisationer har inte upptäckt att det saknas både praktisk och vetenskaplig grund för grön tillväxt. Vi behöver påbörja en folkbildning om att den nuvarande utvecklingen är utsiktslös. Så vilka möjligheter finns utanför boxen?
When: Tuesday, 2011-07-05
Gränsöverskridande folkbildning om folkbildningens transnationella aktiviteter
Folkbildningsrådet är en ideell organisation. Folkbildningsrådet har till uppgift att för medlemmarnas räkning göra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska ges till studieförbundens- och folkhögskolornas verksamheter.
Folkbildningsrådet är en ideell organisation. Folkbildningsrådet har till uppgift att för medlemmarnas räkning göra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska ges till studieförbundens- och folkhögskolornas verksamheter.
When: Tuesday, 2011-07-05
Går det att exportera vår hållbara stad?
I Sverige finns det idag drygt 6 500 svenska miljöteknikföretag. Branschen omsatte förra året 119 miljarder, varav 39 miljarder kom från miljöteknikexport. Intresset för svensk miljöteknik är enormt och hållbar stadsplanering är en svensk paradgren. Allt från sopsortering, vattenrening till hur man framställer el, värme och biogas av sopor, drar till sig uppmärksamhet. Men allt fler problem tornar upp sig: - Alltför ofta efterfrågas stora kvantiteter ute i världen och de svenska företagen har svårt att svälja så stora order som det oftast handlar om. - Omvärlden efterfrågar hela system, men kan vi verkligen leverera detta? - Vilken roll har kommunerna i detta arbete vars primära uppgift är att jobba mot medborgarna, inte exportera svenskt miljökunnande? Välkommen till ett seminarium om exporten av den hållbara staden - en debatt där branschen, kommuner och politiker ger sin syn på möjligheter och utmaningar. Kom och diskutera och lär mer om exportpotentialen.
I Sverige finns det idag drygt 6 500 svenska miljöteknikföretag. Branschen omsatte förra året 119 miljarder, varav 39 miljarder kom från miljöteknikexport. Intresset för svensk miljöteknik är enormt och hållbar stadsplanering är en svensk paradgren. Allt från sopsortering, vattenrening till hur man framställer el, värme och biogas av sopor, drar till sig uppmärksamhet. Men allt fler problem tornar upp sig: - Alltför ofta efterfrågas stora kvantiteter ute i världen och de svenska företagen har svårt att svälja så stora order som det oftast handlar om. - Omvärlden efterfrågar hela system, men kan vi verkligen leverera detta? - Vilken roll har kommunerna i detta arbete vars primära uppgift är att jobba mot medborgarna, inte exportera svenskt miljökunnande? Välkommen till ett seminarium om exporten av den hållbara staden - en debatt där branschen, kommuner och politiker ger sin syn på möjligheter och utmaningar. Kom och diskutera och lär mer om exportpotentialen.
When: Tuesday, 2011-07-05
Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?
SCB har sammanställt en rapport om boende där vi för första gången har valt att inkluderar EU- länderna liksom Norge och Island. Under seminariet kommer boendesituationen i Europa beskrivas. Vi har tagit fram tabeller och diagram som visar skillnader mellan länder och samhällsgrupper beträffande trångboddhet, materiell boendestandard samt andel kvarboende unga vuxna i föräldrahemmet. Svenska förhållanden kommer att ställas mot övriga länder. Men vi kommer också att beskriva utvecklingen över tid, framförallt för Sveriges del.
SCB har sammanställt en rapport om boende där vi för första gången har valt att inkluderar EU- länderna liksom Norge och Island. Under seminariet kommer boendesituationen i Europa beskrivas. Vi har tagit fram tabeller och diagram som visar skillnader mellan länder och samhällsgrupper beträffande trångboddhet, materiell boendestandard samt andel kvarboende unga vuxna i föräldrahemmet. Svenska förhållanden kommer att ställas mot övriga länder. Men vi kommer också att beskriva utvecklingen över tid, framförallt för Sveriges del.
When: Tuesday, 2011-07-05
Individuellt = jämlikt. Eller?
Kan ett sätt att göra arbetet framgångsrikt på lång sikt vara att koppla det närmare ett värdegrundsarbete? Med utgångspunkt från projekt som arbetar med frågorna på olika sätt tittar vi också på hur vi kan gå från ord till handling.
Kan ett sätt att göra arbetet framgångsrikt på lång sikt vara att koppla det närmare ett värdegrundsarbete? Med utgångspunkt från projekt som arbetar med frågorna på olika sätt tittar vi också på hur vi kan gå från ord till handling.
When: Tuesday, 2011-07-05
Lyssna på mig - jag vet!
LSS-kommittén föreslog ett starkare barnperspektiv i LSS och i den personliga assistansen. I Projekt Lyssna! har IfA arbetat med att titta på hur assistanssituationen för barn har sett ut tidigare och hur vi kan bli bättre på att lyssna på hur barnet/ungdomen själv vill ha sin personliga assistans. Är lagändringen tillräcklig för att tillförsäkra barn assistans på egna villkor? Politiker och deltagare ges möjlighet att ställa frågor kring barnperspektivet och IfAs förslag till metoder.
LSS-kommittén föreslog ett starkare barnperspektiv i LSS och i den personliga assistansen. I Projekt Lyssna! har IfA arbetat med att titta på hur assistanssituationen för barn har sett ut tidigare och hur vi kan bli bättre på att lyssna på hur barnet/ungdomen själv vill ha sin personliga assistans. Är lagändringen tillräcklig för att tillförsäkra barn assistans på egna villkor? Politiker och deltagare ges möjlighet att ställa frågor kring barnperspektivet och IfAs förslag till metoder.
When: Tuesday, 2011-07-05
Mer kött och soja - mindre regnskog
Vårt utnyttjande av resurser i andra länder är enorm. Soja till djurfoder, nötkött, biodrivmedel och pappersmassa är några av de produkter vi importerar som kräver mest resurser och har störst negativa miljö- och människorättskonsekvenser i exportländerna. Regnskog huggs ner för att bli betesmark, savannområden omvandlas till monokulturer av soja, sockerrör och eukalyptus. Småbrukare slås ut och tvingas leva ur hand i mun i städerna eller utnyttjas som billig arbetskraft under dåliga förhållanden på plantager. Vår import är med och driver skövlingen och svenska företag deltar aktivt i utnyttjandet av naturresurser och arbetskraft. Emil Schön från Jordens Vänner och Sanna Ekedahl från Svensk mat- och miljöinformation ger en introduktion till konsekvenserna av vår överanvändning av naturresurser. Därefter följer en politikerpanel där riksdagspolitiker från olika partier får ge sin syn på problematiken och hur vi kan minska vårt beroende av naturresurser från andra länder.
Vårt utnyttjande av resurser i andra länder är enorm. Soja till djurfoder, nötkött, biodrivmedel och pappersmassa är några av de produkter vi importerar som kräver mest resurser och har störst negativa miljö- och människorättskonsekvenser i exportländerna. Regnskog huggs ner för att bli betesmark, savannområden omvandlas till monokulturer av soja, sockerrör och eukalyptus. Småbrukare slås ut och tvingas leva ur hand i mun i städerna eller utnyttjas som billig arbetskraft under dåliga förhållanden på plantager. Vår import är med och driver skövlingen och svenska företag deltar aktivt i utnyttjandet av naturresurser och arbetskraft. Emil Schön från Jordens Vänner och Sanna Ekedahl från Svensk mat- och miljöinformation ger en introduktion till konsekvenserna av vår överanvändning av naturresurser. Därefter följer en politikerpanel där riksdagspolitiker från olika partier får ge sin syn på problematiken och hur vi kan minska vårt beroende av naturresurser från andra länder.
When: Tuesday, 2011-07-05
Mer lastbil - mindre utsläpp! Hur är det möjligt?
Genom att satsa på längre lastbilar kan utsläppen från lastbilstransporter minskas radikalt utan att trafiksäkerheten minskar eller buller och slitage ökar. I dagsläget finns det ett projekt med en 30 meters lång lastbil som i praktiskt försökt visat på sänkta utsläpp med drygt 20 %. Projektet kallas för ETT (En Trave Till), där långa lastbilar för virkestransporter testats i verkligheten under perioden 2009-2011. Hur kan detta koncept utvecklas vidare och vad är nästa steg? Kan ETT-ekipaget användas på fler sträckor, för fler typer av godstransporter? Vilken är potentialen och vilka är riskerna?
Genom att satsa på längre lastbilar kan utsläppen från lastbilstransporter minskas radikalt utan att trafiksäkerheten minskar eller buller och slitage ökar. I dagsläget finns det ett projekt med en 30 meters lång lastbil som i praktiskt försökt visat på sänkta utsläpp med drygt 20 %. Projektet kallas för ETT (En Trave Till), där långa lastbilar för virkestransporter testats i verkligheten under perioden 2009-2011. Hur kan detta koncept utvecklas vidare och vad är nästa steg? Kan ETT-ekipaget användas på fler sträckor, för fler typer av godstransporter? Vilken är potentialen och vilka är riskerna?
When: Tuesday, 2011-07-05
Morgondagens skola för framtidens arbetsmarknad
Seminariet belyser hur skola och arbetsmarknad gemensamt kan ta ansvar för ungdomars etablering på arbetsmarknaden, vilket i sin tur stärker en konkurrenskraftig skola och främjar ett konkurrenskraftigt näringsliv. Att ca 25 procent av ungdomarna i gymnasieskolan lämnar skolan utan kompletta betyg är inte ett godkänt betyg för skolan och innebär en tuff start för ungdomarna in i arbetslivet. Här behöver pedagogik och lärprocesser utvecklas som stödjer både den enskilde elevens och arbetsmarknadens behov. Arbetsmarknaden behöver i än högre grad involveras i skolans arbete. Frågor som kommer att belysas är bl a: - 100 procent med godkända gymnasiebetyg – hur uppnår vi det? - Hur kan näringslivets koppling till skolan stärkas? Vad kan göras lokalt? - Hur kan kunskapen om arbetsmarknaden stärkas i skolan? - Hur ser framtidens arbetsmarknad ut som dagens skola utbildar för?
Seminariet belyser hur skola och arbetsmarknad gemensamt kan ta ansvar för ungdomars etablering på arbetsmarknaden, vilket i sin tur stärker en konkurrenskraftig skola och främjar ett konkurrenskraftigt näringsliv. Att ca 25 procent av ungdomarna i gymnasieskolan lämnar skolan utan kompletta betyg är inte ett godkänt betyg för skolan och innebär en tuff start för ungdomarna in i arbetslivet. Här behöver pedagogik och lärprocesser utvecklas som stödjer både den enskilde elevens och arbetsmarknadens behov. Arbetsmarknaden behöver i än högre grad involveras i skolans arbete. Frågor som kommer att belysas är bl a: - 100 procent med godkända gymnasiebetyg – hur uppnår vi det? - Hur kan näringslivets koppling till skolan stärkas? Vad kan göras lokalt? - Hur kan kunskapen om arbetsmarknaden stärkas i skolan? - Hur ser framtidens arbetsmarknad ut som dagens skola utbildar för?
When: Tuesday, 2011-07-05
Nolltolerans! Så får vi en skola fri från kränkningar, trakasserier och diskriminering.
Alla barn har rätt till en trygg skolmiljö men så ser inte verkligheten ut. Många elever blir mobbade varje dag. Barn- och Elevombudet (BEO) tar emot anmälningar från kränkta elever och kan kräva skadestånd för deras räkning från skolans ägare. Lars Arrhenius från BEO berättar om arbetet mot kränkningar, trakasserier och diskriminering och hur vi kan nå nolltolerans. Anki Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention, sätter fokus på barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och deras särskilda utsatthet i skolmiljön när det kommer till umgänge och kamratrelationer. Gruppen är överrepresenterad – såväl som offer som förövare - i anmälningarna som BEO tar emot.
Alla barn har rätt till en trygg skolmiljö men så ser inte verkligheten ut. Många elever blir mobbade varje dag. Barn- och Elevombudet (BEO) tar emot anmälningar från kränkta elever och kan kräva skadestånd för deras räkning från skolans ägare. Lars Arrhenius från BEO berättar om arbetet mot kränkningar, trakasserier och diskriminering och hur vi kan nå nolltolerans. Anki Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention, sätter fokus på barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och deras särskilda utsatthet i skolmiljön när det kommer till umgänge och kamratrelationer. Gruppen är överrepresenterad – såväl som offer som förövare - i anmälningarna som BEO tar emot.
When: Tuesday, 2011-07-05
Ryck upp dig kvinna! – folkhälsopolitiken ur ett genusperspektiv
De senaste åren har kvinnors psykiska ohälsa ökat markant. Vad beror det på? Sveriges Kvinnolobby presenterar en rapport med ett strukturellt förhållningssätt till kvinnors psykiska ohälsa. Vi visar hur arbetsmarknadens villkor, barnomsorg, föräldraförsäkring, utbildning och mäns våld mot kvinnor påverkar ojämställdhet och kvinnors psykiska ohälsa. Seminariet lyfter problem men söker också efter lösningar kopplade till de strukturella villkor som kvinnor möter idag. Vad säger de politiska partierna? Varmt välkommen! Vi bjuder på smörgås.
De senaste åren har kvinnors psykiska ohälsa ökat markant. Vad beror det på? Sveriges Kvinnolobby presenterar en rapport med ett strukturellt förhållningssätt till kvinnors psykiska ohälsa. Vi visar hur arbetsmarknadens villkor, barnomsorg, föräldraförsäkring, utbildning och mäns våld mot kvinnor påverkar ojämställdhet och kvinnors psykiska ohälsa. Seminariet lyfter problem men söker också efter lösningar kopplade till de strukturella villkor som kvinnor möter idag. Vad säger de politiska partierna? Varmt välkommen! Vi bjuder på smörgås.
When: Tuesday, 2011-07-05
Satsa kollektivtrafikpengarna rätt - satsa på buss!
I många andra städer i Europa, Nordamerika och Australien har man istället satsat på moderna bussystem.
I många andra städer i Europa, Nordamerika och Australien har man istället satsat på moderna bussystem.
When: Tuesday, 2011-07-05
Sitt, va tyst och väx upp. Ingen bryr sig ändå...
Genom nya verktyg som kan läsa av beteendemönster på nätet kan vi visa kartläggningar av vart ungdomarna är, vad de snackar om och med vilken tendens de diskuterar frågor som de intresserar sig för! Vi vill försöka öka förståelsen för varför unga inte engagerar sig i de traditionella formerna. Vi vill beskriva detta från de ungas perspektiv. De former politiken verkar i idag är inte anpassade för de behov som den unga digitaliserade generationen har. Men vilka är då behoven? Hur uppdaterar vi kommunikationsvägarna för att tillfredsställa behoven? Det ska vi försöka besvara med hjälp av en tvärgrupp av representanter som intresserar sig i frågorna från olika perspektiv.
Genom nya verktyg som kan läsa av beteendemönster på nätet kan vi visa kartläggningar av vart ungdomarna är, vad de snackar om och med vilken tendens de diskuterar frågor som de intresserar sig för! Vi vill försöka öka förståelsen för varför unga inte engagerar sig i de traditionella formerna. Vi vill beskriva detta från de ungas perspektiv. De former politiken verkar i idag är inte anpassade för de behov som den unga digitaliserade generationen har. Men vilka är då behoven? Hur uppdaterar vi kommunikationsvägarna för att tillfredsställa behoven? Det ska vi försöka besvara med hjälp av en tvärgrupp av representanter som intresserar sig i frågorna från olika perspektiv.
When: Tuesday, 2011-07-05
Vegetarisk mat i kommunala verksamheter
Om alla svenskar valde bort kött en dag i veckan skulle det motsvara 20 miljoner djur och 2 ton koldioxidekvivalenter. Vilket ansvar har kommunerna för djur och miljö?
Om alla svenskar valde bort kött en dag i veckan skulle det motsvara 20 miljoner djur och 2 ton koldioxidekvivalenter. Vilket ansvar har kommunerna för djur och miljö?
When: Tuesday, 2011-07-05
Överlever EMU utan fiskal union?
Drygt ett decennium efter att euron infördes är den gemensamma valutan utsatt för sin hittills djupaste kris. I årets volym av publikationen Europaperspektiv diskuteras eurokrisens orsaker och botemedel, samt dess mer långsiktiga konsekvenser. Vad behöver göras för att återupprätta förtroendet för det ekonomiska och monetära samarbetet i Europa? Räcker det med att skärpa stabilitets- och tillväxtpakten, eller krävs rent av en gemensam finanspolitik och gemensamma skatter på EU-nivå? Behövs det en överstatlig reglering av pensionssystemen för att förebygga budgetunderskott i medlemsländerna? Vilka krav ställs på unionens rättsystem för att hantera skuldkrisen och för att bygga EMU starkare inför framtiden? Och hur påverkas demokratin och medborgarnas förtroende för EU och euron i ljuset av det som nu sker?
Drygt ett decennium efter att euron infördes är den gemensamma valutan utsatt för sin hittills djupaste kris. I årets volym av publikationen Europaperspektiv diskuteras eurokrisens orsaker och botemedel, samt dess mer långsiktiga konsekvenser. Vad behöver göras för att återupprätta förtroendet för det ekonomiska och monetära samarbetet i Europa? Räcker det med att skärpa stabilitets- och tillväxtpakten, eller krävs rent av en gemensam finanspolitik och gemensamma skatter på EU-nivå? Behövs det en överstatlig reglering av pensionssystemen för att förebygga budgetunderskott i medlemsländerna? Vilka krav ställs på unionens rättsystem för att hantera skuldkrisen och för att bygga EMU starkare inför framtiden? Och hur påverkas demokratin och medborgarnas förtroende för EU och euron i ljuset av det som nu sker?
When: Tuesday, 2011-07-05
Later events...