Berättelsens makt inom vården. Hur skapar vi bra samtalsklimat mellan patienter och vårdpersonal?
Idag riskerar du att få sämre vård om du har svårigheter att formulera dig och driva din egen fråga. Vilka verktyg har vi idag att minimera de orättvisor som gör att människor med diffusa kognitiva funktionshinder riskerar att få sämre vård och behandling än de som utan problem formulerar sina behov? Riksförbundet Sällsynta diagnoser, Riksförbundet Attention och NSPH (Nationell samverkan för psykisk hälsa) bjuder in till ett samtal om hur man kan hitta verktyg för att ge stöd åt personer med neuropsykiatriska funktionshinder.
Idag riskerar du att få sämre vård om du har svårigheter att formulera dig och driva din egen fråga. Vilka verktyg har vi idag att minimera de orättvisor som gör att människor med diffusa kognitiva funktionshinder riskerar att få sämre vård och behandling än de som utan problem formulerar sina behov? Riksförbundet Sällsynta diagnoser, Riksförbundet Attention och NSPH (Nationell samverkan för psykisk hälsa) bjuder in till ett samtal om hur man kan hitta verktyg för att ge stöd åt personer med neuropsykiatriska funktionshinder.
When: Monday, 2011-07-04
Bubbles of Growth. Samtal 1 av 5 om ekonomisystemet
Visning av den nya filmen ”Bubbles of Growth” (25 min) och samtal med producenten Peter Wolfhagen. Medvetenheten ökar om behovet av ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet? Är våra nuvarande ambitioner lösningen på dagens utmaningar, eller accelererar vi in i ohållbarhet? Vilken roll spelar ekonomisystemet? Är du medveten om det ekonomiska system som du vi agerar inom? Vet du hur det är uppbyggt och vilka krav det ställer på oss som medborgare? De flesta inom politik, näringsliv och övriga organisationer har inte upptäckt att det saknas både praktisk och vetenskaplig grund för grön tillväxt. Vi behöver påbörja en folkbildning om att den nuvarande utvecklingen är utsiktslös. Så vilka möjligheter finns utanför boxen?
Visning av den nya filmen ”Bubbles of Growth” (25 min) och samtal med producenten Peter Wolfhagen. Medvetenheten ökar om behovet av ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet? Är våra nuvarande ambitioner lösningen på dagens utmaningar, eller accelererar vi in i ohållbarhet? Vilken roll spelar ekonomisystemet? Är du medveten om det ekonomiska system som du vi agerar inom? Vet du hur det är uppbyggt och vilka krav det ställer på oss som medborgare? De flesta inom politik, näringsliv och övriga organisationer har inte upptäckt att det saknas både praktisk och vetenskaplig grund för grön tillväxt. Vi behöver påbörja en folkbildning om att den nuvarande utvecklingen är utsiktslös. Så vilka möjligheter finns utanför boxen?
When: Monday, 2011-07-04
Efter jobbet – ett guldkantad tillvaro eller ett liv som fattigpensionär?
Pensionen och pensionsåldern är ständigt aktuellt diskussionsämnen och det pågår en utredning om den framtida pensionsåldern. Under seminariet kommer vi att presentera statistik som belyser frågeställningar som Varför är skillnaderna så stora mellan olika pensionärer? Hur länge ska vi behöva arbeta i framtiden? Varifrån kommer dagens pensioner, är det allmän-, tjänste- och/eller privata pensionsförsäkringar som bekostar våra pensioner? Man hör ofta i debatten att äldre ska jobba längre. I SCB:s temarapport om pensionärer tar vi upp övergången från arbetsliv till pensionärsliv, frågan hur inkomsterna förändras mellan 61 och 70 års ålder och tittar närmare på hur skillnader ser ut mellan män och kvinnor, olika utbildningsnivåer, storstad/glesbygd, födda i Sverige/utrikesfödd. Under seminariet gör vi också en jämförelse mellan de som är födda 1930 och de födda 1940.
Pensionen och pensionsåldern är ständigt aktuellt diskussionsämnen och det pågår en utredning om den framtida pensionsåldern. Under seminariet kommer vi att presentera statistik som belyser frågeställningar som Varför är skillnaderna så stora mellan olika pensionärer? Hur länge ska vi behöva arbeta i framtiden? Varifrån kommer dagens pensioner, är det allmän-, tjänste- och/eller privata pensionsförsäkringar som bekostar våra pensioner? Man hör ofta i debatten att äldre ska jobba längre. I SCB:s temarapport om pensionärer tar vi upp övergången från arbetsliv till pensionärsliv, frågan hur inkomsterna förändras mellan 61 och 70 års ålder och tittar närmare på hur skillnader ser ut mellan män och kvinnor, olika utbildningsnivåer, storstad/glesbygd, födda i Sverige/utrikesfödd. Under seminariet gör vi också en jämförelse mellan de som är födda 1930 och de födda 1940.
When: Monday, 2011-07-04
Hur skapar vi framtidens kvinnliga ledare?
Ofta hävdar man att kvinnligt och manligt ledarskap är detsamma. Eller handlar det om att kvinnan måste ta efter ett manligt beteende. Har de kvinnliga ledarna fått anpassa sig efter rådande, manliga, spelregler? Var finns de kvinnliga ledarna? Vilka kan vi efterlikna, hur viktig är förebilden för att leda självkänslan vidare? Banar Reza från United Sisters Fryshuset visar på hur insatser på individnivå är ett arbete för ett demokratiskt och jämställt samhälle och hur det skapar framtidens kvinnliga ledare. Pernilla Johansson driver thaiboxningsföreningen TIP Muay Thai, är egenförtagare och mamma. Pernilla ger oss en insyn i en mansdominerad bransch och hur hon överlevt i sin roll. Eva Swartz är en av de främsta kvinnliga ledarna inom näringslivet och en stark förebild för andra kvinnor i Sverige. Hon berättar om sina upplevelser och tankar. Seminariet genomsyras av praktiska exempel på hur man lyfter fram unga tjejers vilja och kompetens.
Ofta hävdar man att kvinnligt och manligt ledarskap är detsamma. Eller handlar det om att kvinnan måste ta efter ett manligt beteende. Har de kvinnliga ledarna fått anpassa sig efter rådande, manliga, spelregler? Var finns de kvinnliga ledarna? Vilka kan vi efterlikna, hur viktig är förebilden för att leda självkänslan vidare? Banar Reza från United Sisters Fryshuset visar på hur insatser på individnivå är ett arbete för ett demokratiskt och jämställt samhälle och hur det skapar framtidens kvinnliga ledare. Pernilla Johansson driver thaiboxningsföreningen TIP Muay Thai, är egenförtagare och mamma. Pernilla ger oss en insyn i en mansdominerad bransch och hur hon överlevt i sin roll. Eva Swartz är en av de främsta kvinnliga ledarna inom näringslivet och en stark förebild för andra kvinnor i Sverige. Hon berättar om sina upplevelser och tankar. Seminariet genomsyras av praktiska exempel på hur man lyfter fram unga tjejers vilja och kompetens.
When: Monday, 2011-07-04
Hur stärker vi de placerade barnens och ungas självkänsla och framtidstro? Diskussion och debatt.
Vi hör och ser larmrapporter att många barn och unga, som är placerade i samhällets vård på HVB eller i familjehem, inte har det bra. Några utsätts för vanvård eller allvarlig fösummelse även idag. En effekt blir att de får en dålig självkänsla och inte har någon framtidstro. De statliga utredningarna Källan till en chans,Barnskydd- och LVU utredningen,Vanvårdsutredningen samt Upprättelseutredningen visar alla på tydlliga behov av förändringar i lagstiftning, bemötande och andra insatser för att säkerställa vården. Barnombudsmannens årsrapport 2010 Bakom fasaden visar på samma sak. Hur och när ska samhället bli en bättre förälder än idag, när samhället av någon anledning tvingas ta över föräldransvaret för barn och unga. Hur ska vi få bort rubrikerna att de placerade barnen vanvårdas i samhällets vård?Det går inte att vänta, något radikalt måste ske snarast. Kom - var med och diskutera tillsammans med Forum för Familjevårds representanter och experter från Barnombudsmannen
Vi hör och ser larmrapporter att många barn och unga, som är placerade i samhällets vård på HVB eller i familjehem, inte har det bra. Några utsätts för vanvård eller allvarlig fösummelse även idag. En effekt blir att de får en dålig självkänsla och inte har någon framtidstro. De statliga utredningarna Källan till en chans,Barnskydd- och LVU utredningen,Vanvårdsutredningen samt Upprättelseutredningen visar alla på tydlliga behov av förändringar i lagstiftning, bemötande och andra insatser för att säkerställa vården. Barnombudsmannens årsrapport 2010 Bakom fasaden visar på samma sak. Hur och när ska samhället bli en bättre förälder än idag, när samhället av någon anledning tvingas ta över föräldransvaret för barn och unga. Hur ska vi få bort rubrikerna att de placerade barnen vanvårdas i samhällets vård?Det går inte att vänta, något radikalt måste ske snarast. Kom - var med och diskutera tillsammans med Forum för Familjevårds representanter och experter från Barnombudsmannen
When: Monday, 2011-07-04
Högt barnafödande trots ekonomisk kris!
Historiskt har man kunnat se en stark koppling mellan konjunktur och barnafödande. I Sverige förklaras detta ofta med att det svenska föräldraförsäkringssystemet bygger på föräldrarnas inkomst. Den som t ex är arbetslös och blir förälder får en lägre föräldrapenning, vilket naturligtvis kan påverka viljan att föda barn. Men trots krisen som inleddes 2008 har barnafödande i Sverige fortsatt att vara högt. En förklaring till det kan vara att den som hade arbete inte drabbades så hårt av krisen, utan fick en fortsatt gynnsam ekonomisk utveckling. Många Europeiska länder har under lång tid haft ett lågt barnafödande och få har nu så höga fruktsamhetstal som Sverige. Forskare menar att länder som under en lägre tid har haft låg fruktsamhet till slut kan hamna i en ”lågfruktsamhetsfälla”. En annan utveckling, som än så länge tycks vara unik för Sverige, är den minskade barnlösheten.
Historiskt har man kunnat se en stark koppling mellan konjunktur och barnafödande. I Sverige förklaras detta ofta med att det svenska föräldraförsäkringssystemet bygger på föräldrarnas inkomst. Den som t ex är arbetslös och blir förälder får en lägre föräldrapenning, vilket naturligtvis kan påverka viljan att föda barn. Men trots krisen som inleddes 2008 har barnafödande i Sverige fortsatt att vara högt. En förklaring till det kan vara att den som hade arbete inte drabbades så hårt av krisen, utan fick en fortsatt gynnsam ekonomisk utveckling. Många Europeiska länder har under lång tid haft ett lågt barnafödande och få har nu så höga fruktsamhetstal som Sverige. Forskare menar att länder som under en lägre tid har haft låg fruktsamhet till slut kan hamna i en ”lågfruktsamhetsfälla”. En annan utveckling, som än så länge tycks vara unik för Sverige, är den minskade barnlösheten.
When: Monday, 2011-07-04
Journalistiken, förtroendet och demokratin
Tre 40-minuters seminarier som på olika sätt behandlar förhållandet mellan medier, medborgare och makthavare utifrån färsk forskning och kritisk kunskap. Professor Henrik Ekengren Oscarsson, Göteborgs universitet, presenterar årets helt nyutkomna SOM-rapport med material om ändrad medieanvändning, partipolitiska vinnare/förlorare och korruption i Sverige med mera. Professor Lars Nord, Mittuniversitetet, diskuterar de svenska mediernas funktion i demokratin. Torbjörn von Krogh, Institutet för mediestudier, leder ett samtal mellan journalister, politiker och forskare: Vilket värde har journalistiken för olika intressenter? Vem betalar i framtiden?
Tre 40-minuters seminarier som på olika sätt behandlar förhållandet mellan medier, medborgare och makthavare utifrån färsk forskning och kritisk kunskap. Professor Henrik Ekengren Oscarsson, Göteborgs universitet, presenterar årets helt nyutkomna SOM-rapport med material om ändrad medieanvändning, partipolitiska vinnare/förlorare och korruption i Sverige med mera. Professor Lars Nord, Mittuniversitetet, diskuterar de svenska mediernas funktion i demokratin. Torbjörn von Krogh, Institutet för mediestudier, leder ett samtal mellan journalister, politiker och forskare: Vilket värde har journalistiken för olika intressenter? Vem betalar i framtiden?
When: Monday, 2011-07-04
Kamphundsförbud i bostäder – för vems skull?
Det är ett flertal bostadsbolag som idag har inskrivet i sina hyresvillkor att vissa hundraser inte är tillåtna i lägenheterna. I dagsläget finns ingen statistik som visar att ”kamphundar” står för fler anfall mot människor än vad andra hundar gör. Så varför förekommer denna rasdiskriminering mot vissa hundar och för vems skull införs kamphundsförbud i bostäder?
Det är ett flertal bostadsbolag som idag har inskrivet i sina hyresvillkor att vissa hundraser inte är tillåtna i lägenheterna. I dagsläget finns ingen statistik som visar att ”kamphundar” står för fler anfall mot människor än vad andra hundar gör. Så varför förekommer denna rasdiskriminering mot vissa hundar och för vems skull införs kamphundsförbud i bostäder?
When: Monday, 2011-07-04
Klimat i politiken inför Världstoppmötet i Rio 2012 - vad vill Sverige?
Klimathotet kvarstår medan världens ledare förhandlar. Det första Rio-mötet 1992 resulterade i Agenda 21, en åtgärdsplan för ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Nu förbereds Rio+20, dvs toppmöte 2012. FN konstaterar att flera institutioner för hållbar utveckling har skapats under åren men frågan är om det nödvändigtvis leder till bättre resultat? De globala målen likställs med globala institutioner. Vad har gjorts för att skapa en förankring på lokal nivå? Dras några lärdomar av bristerna i hur millenniemålen hanterades? Vad sker med nationella åtaganden som inte är förankrade lokalt? Finns det någon avsikt att ge kommunala och lokala institutioner förutsättningar att förankra och skapa läroprocesser så att människor kan förstå och påverka sin egen situation? Vad gjordes på lokal nivå efter Rio 1992? Vilka resultat har uppnåtts och hur går vi vidare? Vad vill Sverige inför toppmötet i Rio? Vi avslutar med diskussion och debatt.
Klimathotet kvarstår medan världens ledare förhandlar. Det första Rio-mötet 1992 resulterade i Agenda 21, en åtgärdsplan för ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Nu förbereds Rio+20, dvs toppmöte 2012. FN konstaterar att flera institutioner för hållbar utveckling har skapats under åren men frågan är om det nödvändigtvis leder till bättre resultat? De globala målen likställs med globala institutioner. Vad har gjorts för att skapa en förankring på lokal nivå? Dras några lärdomar av bristerna i hur millenniemålen hanterades? Vad sker med nationella åtaganden som inte är förankrade lokalt? Finns det någon avsikt att ge kommunala och lokala institutioner förutsättningar att förankra och skapa läroprocesser så att människor kan förstå och påverka sin egen situation? Vad gjordes på lokal nivå efter Rio 1992? Vilka resultat har uppnåtts och hur går vi vidare? Vad vill Sverige inför toppmötet i Rio? Vi avslutar med diskussion och debatt.
When: Monday, 2011-07-04
Klimat i politiken inför Världstoppmötet i Rio 2012 - vad vill Sveriges ungdomsförbund?
Klimathotet kvarstår medan världens ledare förhandlar. Det första Rio-mötet 1992 resulterade i Agenda 21, en åtgärdsplan för ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Nu förbereds Rio +20. FN konstaterar att flera institutioner för hållbar utveckling har skapats under åren men frågan är om det nödvändigtvis leder till bättre resultat? De globala målen likställs med globala institutioner. Vad har gjorts för att skapa en förankring på lokal nivå? Dras några lärdomar av bristerna i hur millenniemålen hanterades? Vad sker med nationella åtaganden som inte är förankrade lokalt? Finns det någon avsikt att ge kommunala och lokala institutioner förutsättningar att förankra och skapa läroprocesser så att människor kan förstå och påverka sin egen situation? Vad gjordes på lokal nivå efter Rio 1992? Vilka resultat har uppnåtts, hur går vi vidare? Vad vill de politiska ungdomsförbud inför toppmötet i Rio?
Klimathotet kvarstår medan världens ledare förhandlar. Det första Rio-mötet 1992 resulterade i Agenda 21, en åtgärdsplan för ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Nu förbereds Rio +20. FN konstaterar att flera institutioner för hållbar utveckling har skapats under åren men frågan är om det nödvändigtvis leder till bättre resultat? De globala målen likställs med globala institutioner. Vad har gjorts för att skapa en förankring på lokal nivå? Dras några lärdomar av bristerna i hur millenniemålen hanterades? Vad sker med nationella åtaganden som inte är förankrade lokalt? Finns det någon avsikt att ge kommunala och lokala institutioner förutsättningar att förankra och skapa läroprocesser så att människor kan förstå och påverka sin egen situation? Vad gjordes på lokal nivå efter Rio 1992? Vilka resultat har uppnåtts, hur går vi vidare? Vad vill de politiska ungdomsförbud inför toppmötet i Rio?
When: Monday, 2011-07-04
Känner du dig skuggad? Det är du!
Riksdagspolitiken förändras, politikern granskas från och med nu av ytterligare en maktkritiker, den feministiska skuggan. Det finns en feministisk stalker utanför riksdagen, storasyster ser dig. Våra genusglasögon är slipade för att upptäcka regeringens brister. FI utmanar den etablerade ordningen och töjer gränserna med vår skuggriksdagsgrupp. Möt Feministiskt initiativs talespersoner och skuggriksdagsledamöter i ett seminarium om att bedriva politik över alla gränser och i alla sammanhang. Makthavare: känn dig skuggad! Vi brinner för att utmana makten!
Riksdagspolitiken förändras, politikern granskas från och med nu av ytterligare en maktkritiker, den feministiska skuggan. Det finns en feministisk stalker utanför riksdagen, storasyster ser dig. Våra genusglasögon är slipade för att upptäcka regeringens brister. FI utmanar den etablerade ordningen och töjer gränserna med vår skuggriksdagsgrupp. Möt Feministiskt initiativs talespersoner och skuggriksdagsledamöter i ett seminarium om att bedriva politik över alla gränser och i alla sammanhang. Makthavare: känn dig skuggad! Vi brinner för att utmana makten!
When: Monday, 2011-07-04
Minska utanförskapet - unga funktionshindrades möjligheter till arbete
Det finns många unga vuxna med funktionsnedsättningar i Sverige idag som inte får en chans att komma ut på arbetsmarknaden. De vill arbeta och möjligheterna finns – så vad är det som hindrar? Samtalet är tänkt att fokusera på möjligheterna för denna grupp. Vi vill få upp frågor av nedanstående karaktär till diskussion: • Vad finns och vad saknas i befintliga system för att arbetsgivare ska vilja anställa? • Hur kan vi arbeta annorlunda med kompetens kring funktionsnedsättningar ut på arbetsmarknaden? • Behöver några med funktionsnedsättning livslångt stöd för att kunna behålla ett arbete?
Det finns många unga vuxna med funktionsnedsättningar i Sverige idag som inte får en chans att komma ut på arbetsmarknaden. De vill arbeta och möjligheterna finns – så vad är det som hindrar? Samtalet är tänkt att fokusera på möjligheterna för denna grupp. Vi vill få upp frågor av nedanstående karaktär till diskussion: • Vad finns och vad saknas i befintliga system för att arbetsgivare ska vilja anställa? • Hur kan vi arbeta annorlunda med kompetens kring funktionsnedsättningar ut på arbetsmarknaden? • Behöver några med funktionsnedsättning livslångt stöd för att kunna behålla ett arbete?
When: Monday, 2011-07-04
Ny teknik stärker elever med funktionsnedsättning
Hjälpmedelsinstitutets satsning Skola till Arbete ska öka användningen av alternativa verktyg, metoder och andra hjälpmedel i skolan för att uppnå bättre resultat och att underlätta övergången till arbetslivet. I fyra skolor i Kungälv och Linköping pågår för närvarande pilotstudien ”Olika unga – Lika förutsättningar?” som syftar till pröva nya lösningar och metoder för elever med funktionsnedsättningar. Det är viktigt att både skolledning och arbetsgivare vet att det finns stöd som kompenserar för olika funktionsnedsättningar. Målet är att stärka den enskilde elevens möjlighet till arbete eller vidare studier efter skolan. Studien genomförs i samverkan med skola, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, landsting och kommun med medel från Arvsfonden. På seminariet får du höra mer
Hjälpmedelsinstitutets satsning Skola till Arbete ska öka användningen av alternativa verktyg, metoder och andra hjälpmedel i skolan för att uppnå bättre resultat och att underlätta övergången till arbetslivet. I fyra skolor i Kungälv och Linköping pågår för närvarande pilotstudien ”Olika unga – Lika förutsättningar?” som syftar till pröva nya lösningar och metoder för elever med funktionsnedsättningar. Det är viktigt att både skolledning och arbetsgivare vet att det finns stöd som kompenserar för olika funktionsnedsättningar. Målet är att stärka den enskilde elevens möjlighet till arbete eller vidare studier efter skolan. Studien genomförs i samverkan med skola, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, landsting och kommun med medel från Arvsfonden. På seminariet får du höra mer
When: Monday, 2011-07-04
Spaning: Skola för framtidens samhälle
Frågor som kommer diskuteras: Vad är viktig kunskap - och varför? Hur kommer samhället att se ut när dagens sexåringar har passerat utbildningssystemet? Vilka kunskaper behöver de ha för att blomstra i samhället? Hur ska skolan utformas för att möta dessa behov av kunskap?
Frågor som kommer diskuteras: Vad är viktig kunskap - och varför? Hur kommer samhället att se ut när dagens sexåringar har passerat utbildningssystemet? Vilka kunskaper behöver de ha för att blomstra i samhället? Hur ska skolan utformas för att möta dessa behov av kunskap?
When: Monday, 2011-07-04
Sveriges unga vet vad de behöver
Våld, mobbning, rasism, alkohol, droger och brist på mötesplatser är den del av många ungdomars vardag. Under tre år har Fryshuset besökt 150 kommuner och 25 regioner för att inspirera och förbättra situationen för ungdomar genom att låta dem göra sin röst hörd, få upp deras behov på agendan och skapa mötesplats för de som arbetar med och för unga. Vi har sett tydiga mönster - ungdomars behov och vardag är överraskande lika över hela Sverige. Här berättar vi om hur Sveriges unga mår, vad de behöver, vilka fantastiska verksamheter som vi mött och om de vuxnas respektive de ungas verklighetsbild.
Våld, mobbning, rasism, alkohol, droger och brist på mötesplatser är den del av många ungdomars vardag. Under tre år har Fryshuset besökt 150 kommuner och 25 regioner för att inspirera och förbättra situationen för ungdomar genom att låta dem göra sin röst hörd, få upp deras behov på agendan och skapa mötesplats för de som arbetar med och för unga. Vi har sett tydiga mönster - ungdomars behov och vardag är överraskande lika över hela Sverige. Här berättar vi om hur Sveriges unga mår, vad de behöver, vilka fantastiska verksamheter som vi mött och om de vuxnas respektive de ungas verklighetsbild.
When: Monday, 2011-07-04
Timstock, medicinpåminnare och bolltäcke - samhällsekonomiskt lönsamt
Tillgången till hjälpmedel för personer med psykisk funktionsnedsättning är inte lika självklar som för andra grupper med funktionsnedsättning. Trots att hjälpmedel är samhällsekonomiskt lönsamma visar undersökningar att bara 10 procent av personer med kognitiva svårigheter erbjuds hjälpmedel. De mest påtagliga effekterna vid en samhällsekonomisk bedömning av nyttan med hjälpmedlen är det successivt minskade behovet av stödinsatser från såväl kommun och landsting som anhöriga och närstående. Ett samtal med hjälpmedelsanvändare, anhöriga och företrädare för Hjälpmedelsinstitutet och andra berörda myndigheter och organisationer
Tillgången till hjälpmedel för personer med psykisk funktionsnedsättning är inte lika självklar som för andra grupper med funktionsnedsättning. Trots att hjälpmedel är samhällsekonomiskt lönsamma visar undersökningar att bara 10 procent av personer med kognitiva svårigheter erbjuds hjälpmedel. De mest påtagliga effekterna vid en samhällsekonomisk bedömning av nyttan med hjälpmedlen är det successivt minskade behovet av stödinsatser från såväl kommun och landsting som anhöriga och närstående. Ett samtal med hjälpmedelsanvändare, anhöriga och företrädare för Hjälpmedelsinstitutet och andra berörda myndigheter och organisationer
When: Monday, 2011-07-04
Trött på trafikpolitik av män för män? Satsa på kollektivtrafik för alla!
Trafikpolitiken styrs ofta av män - och gynnar välbeställda mäns bilåkande. Hur kan vi förändra trafikpolitiken så att den prioriterar den kollektivtrafik där kvinnor, ungdomar och lågavlönade dominerar? Finns det en genusaspekt i trafik- och miljöpolitiken? Samtal med Trafikverket och med företrädare från alliansen och socialdemokraterna.
Trafikpolitiken styrs ofta av män - och gynnar välbeställda mäns bilåkande. Hur kan vi förändra trafikpolitiken så att den prioriterar den kollektivtrafik där kvinnor, ungdomar och lågavlönade dominerar? Finns det en genusaspekt i trafik- och miljöpolitiken? Samtal med Trafikverket och med företrädare från alliansen och socialdemokraterna.
When: Monday, 2011-07-04
Vem ska ta ansvar för skräpet?
Svenska folket slänger sitt skräp på marken i högre utsträckning än tidigare, och det finns klara förbättringsområden inom sopsorteringen hemma. Bryr sig svenskarna – ett av världens mest miljövänliga folk – inte om sin närmiljö? Eller är ansvariga för bra på att städa upp och återvinna våra sopor – problemet syns inte? Vem bär ansvaret för att svenska folket skräpar ner ute och att sopsorteringen behöver öka? Är det kommunerna – som ju har ansvar för hushållssoporna? Staten? Är det producenterna, de som producerar många av de produkter vars förpackningar slängs på marken eller inte sorteras. Eller är det kanske individen som måste ta ett större ansvar? Vi bjuder in till en övergripande diskussion om ansvaret för avfall och nedskräpning. Hur sköts samordningen mellan olika aktörer? I regeringens nedskräpningsproposition föreslås att den som skräpar ner ska få böter direkt på plats. Är böter och straff rätt sätt att komma åt problemet? Eller krävs det andra lösningar?
Svenska folket slänger sitt skräp på marken i högre utsträckning än tidigare, och det finns klara förbättringsområden inom sopsorteringen hemma. Bryr sig svenskarna – ett av världens mest miljövänliga folk – inte om sin närmiljö? Eller är ansvariga för bra på att städa upp och återvinna våra sopor – problemet syns inte? Vem bär ansvaret för att svenska folket skräpar ner ute och att sopsorteringen behöver öka? Är det kommunerna – som ju har ansvar för hushållssoporna? Staten? Är det producenterna, de som producerar många av de produkter vars förpackningar slängs på marken eller inte sorteras. Eller är det kanske individen som måste ta ett större ansvar? Vi bjuder in till en övergripande diskussion om ansvaret för avfall och nedskräpning. Hur sköts samordningen mellan olika aktörer? I regeringens nedskräpningsproposition föreslås att den som skräpar ner ska få böter direkt på plats. Är böter och straff rätt sätt att komma åt problemet? Eller krävs det andra lösningar?
When: Monday, 2011-07-04
Vi vill ha rätten till våra liv tillbaka
Beskrivningen ovan skiljer sig inte märkbart från hur västerländska kvinnor beskrevs innan den stora feministiska rörelsen på allvar tog makten över kampen för frigörelse med slagorden ”Kvinnors emancipation måste komma från dem själva, nu tar vi makten över våra liv!”. Genom att äga sin kamp för frihet har kvinnor i dagens väst tagit stora kliv framåt mot bland annat individuell frihet, politisk makt, chefspositioner inom näringsliv etc. Hur kommer det sig då att kvinnor inom den s.k. hederskulturen ses som hjälplösa offer? Vad skiljer dem från sina systrar i väst? Sharaf Hjältinnor har med mod och självsäkerhet tagit steget ur rollen som hjälplösa offer och på allvar tagit upp kampen för kontrollen och bestämmanderätten över sina liv. Sharaf Hjältinnor står längst fram och handlar där andra misslyckas. De berättar på detta seminarium varför de vill äga sin kamp för sin emancipation.
Beskrivningen ovan skiljer sig inte märkbart från hur västerländska kvinnor beskrevs innan den stora feministiska rörelsen på allvar tog makten över kampen för frigörelse med slagorden ”Kvinnors emancipation måste komma från dem själva, nu tar vi makten över våra liv!”. Genom att äga sin kamp för frihet har kvinnor i dagens väst tagit stora kliv framåt mot bland annat individuell frihet, politisk makt, chefspositioner inom näringsliv etc. Hur kommer det sig då att kvinnor inom den s.k. hederskulturen ses som hjälplösa offer? Vad skiljer dem från sina systrar i väst? Sharaf Hjältinnor har med mod och självsäkerhet tagit steget ur rollen som hjälplösa offer och på allvar tagit upp kampen för kontrollen och bestämmanderätten över sina liv. Sharaf Hjältinnor står längst fram och handlar där andra misslyckas. De berättar på detta seminarium varför de vill äga sin kamp för sin emancipation.
When: Monday, 2011-07-04
Växer kommuner socialt och ekonomiskt med folkbildning?
Seminariet kommer att handla om sambandet mellan folkbildningen och kommunernas socioekomiska utveckling. Har folkbildningen en samhällsekonomisk betydelse? Vilken betydelse har folkbildningen socialt i lokalsamhället? Kan folkbildningens värden mätas i pengar? Folkbildningsrådet är en ideell organisation. Folkbildningsrådet har till uppgift att för medlemmarnas räkning göra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska ges till studieförbundens- och folkhögskolornas verksamheter.
Seminariet kommer att handla om sambandet mellan folkbildningen och kommunernas socioekomiska utveckling. Har folkbildningen en samhällsekonomisk betydelse? Vilken betydelse har folkbildningen socialt i lokalsamhället? Kan folkbildningens värden mätas i pengar? Folkbildningsrådet är en ideell organisation. Folkbildningsrådet har till uppgift att för medlemmarnas räkning göra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska ges till studieförbundens- och folkhögskolornas verksamheter.
When: Monday, 2011-07-04
Barns och ungdomars rätt till god vård vid psykisk ohälsa - presentation av ett utvecklingsarbete
Riktlinjer för barn-och ungdomspsykiatriskt arbete. Vi kommer att presentera hur vi arbetat med att ta fram riktlinjer till stöd för bedömning och behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin. Det barn- och ungdomspsykiatriska kunskapsområdet är indelat i 12 riktlinjer utifrån de mest förekommande problemområdena. Ca 5 procent av 0-17 åringar i Stockholms län har kontakt med BUP. Betydligt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohälsa. Grundidén med riktlinjerna är att en fördjupad kompetens i utredning, bedömning och behandling ska leda till utökad vårdkvalitet, säkrare och likvärdig vård. Att utgå från evidensbaserade metoder genom implementering av vårdprogram och utveckling av lokala riktlinjer ligger väl i tiden. Politiker, SKL och Socialstyrelsen uppmanar landstingen att fokusera på metoder som har stöd i evidens och väl beprövad erfarenhet. Riktlinjerna är framtagna med den utgångspunkten.
Riktlinjer för barn-och ungdomspsykiatriskt arbete. Vi kommer att presentera hur vi arbetat med att ta fram riktlinjer till stöd för bedömning och behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin. Det barn- och ungdomspsykiatriska kunskapsområdet är indelat i 12 riktlinjer utifrån de mest förekommande problemområdena. Ca 5 procent av 0-17 åringar i Stockholms län har kontakt med BUP. Betydligt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohälsa. Grundidén med riktlinjerna är att en fördjupad kompetens i utredning, bedömning och behandling ska leda till utökad vårdkvalitet, säkrare och likvärdig vård. Att utgå från evidensbaserade metoder genom implementering av vårdprogram och utveckling av lokala riktlinjer ligger väl i tiden. Politiker, SKL och Socialstyrelsen uppmanar landstingen att fokusera på metoder som har stöd i evidens och väl beprövad erfarenhet. Riktlinjerna är framtagna med den utgångspunkten.
When: Tuesday, 2011-07-05
Byt strategi i klimatpolitiken!
FN:s klimatförhandlingar har varit avgörande för att öka det globala medvetandet och kunskaperna om klimatproblemen - men nu har förhandlingarna i baklås. 192 länder kommer inte inom överskådlig tid att komma överens om ett juridiskt bindande globalt avtal. Därför behövs ett nytänkande i klimatpolitiken. Både Sverige och EU måste hitta en ny vision, ett nytt tidsperspektiv, och en ny strategi i det fortsatta arbetet. Sverige har som EU:s ordförandeland vid Köpenhamnstoppmötet ett särskilt ansvar for att se sanningen i vitögat. Det pågår bland forskare, analytiker och näringslivsföreträdare utomlands en diskussion om hur dödläget ska kunna brytas. Tankesmedjan Global Utmaning har under 2010-2011 fört samtal med energi och klimatexperter i en rad länder. I en ny rapport presenteras den pågående internationella diskussionen, vilket ger helt nya perspektiv på klimatfrågan. Rapporten innehåller en uppmaning till svenska politiker att ta initiativ till en ny europeisk förhandlingsstrategi.
FN:s klimatförhandlingar har varit avgörande för att öka det globala medvetandet och kunskaperna om klimatproblemen - men nu har förhandlingarna i baklås. 192 länder kommer inte inom överskådlig tid att komma överens om ett juridiskt bindande globalt avtal. Därför behövs ett nytänkande i klimatpolitiken. Både Sverige och EU måste hitta en ny vision, ett nytt tidsperspektiv, och en ny strategi i det fortsatta arbetet. Sverige har som EU:s ordförandeland vid Köpenhamnstoppmötet ett särskilt ansvar for att se sanningen i vitögat. Det pågår bland forskare, analytiker och näringslivsföreträdare utomlands en diskussion om hur dödläget ska kunna brytas. Tankesmedjan Global Utmaning har under 2010-2011 fört samtal med energi och klimatexperter i en rad länder. I en ny rapport presenteras den pågående internationella diskussionen, vilket ger helt nya perspektiv på klimatfrågan. Rapporten innehåller en uppmaning till svenska politiker att ta initiativ till en ny europeisk förhandlingsstrategi.
When: Tuesday, 2011-07-05
Den personliga assistansen i framtiden
LSS-kommittén, Försäkringskassan, Statskontoret och sedan utredningen för att se över fusk, oegentligheter och överutnyttjande inom assistansen. Det är många utredningar som tittar på assistansreformen just nu. Hur ser IfA och deltagande politiker på framtiden för den personliga assistansen? Finns det kvarvarande förslag från LSS-kommittén som skulle kunna komma tillrätta med de problem som nu utreds på nytt?
LSS-kommittén, Försäkringskassan, Statskontoret och sedan utredningen för att se över fusk, oegentligheter och överutnyttjande inom assistansen. Det är många utredningar som tittar på assistansreformen just nu. Hur ser IfA och deltagande politiker på framtiden för den personliga assistansen? Finns det kvarvarande förslag från LSS-kommittén som skulle kunna komma tillrätta med de problem som nu utreds på nytt?
When: Tuesday, 2011-07-05
Dialog för demokrati – religion som drivkraft för unga i samhällsbyggandet
Unga beskriver hur det är att vara troende i Sverige och hur religion kan vara en hjälp att skapa gränsöverskridande möten och dialog. Företrädare för olika religioner reflekterar kring debatten. Vilka risker och möjligheter uppkommer i mötet med ”den andre”?
Unga beskriver hur det är att vara troende i Sverige och hur religion kan vara en hjälp att skapa gränsöverskridande möten och dialog. Företrädare för olika religioner reflekterar kring debatten. Vilka risker och möjligheter uppkommer i mötet med ”den andre”?
When: Tuesday, 2011-07-05
Djur som brottsoffer och länken mellan våld mot djur och andra våldsbrott
Brott mot djur, men finns det något brottsoffer? Vad säger lagen? Hur ser länken ut mellan våld mot djur och andra våldsbrott?
Brott mot djur, men finns det något brottsoffer? Vad säger lagen? Hur ser länken ut mellan våld mot djur och andra våldsbrott?
When: Tuesday, 2011-07-05
Frukostmöte om Skolinspektionens dyslexirapport
Forskningen visar att elever med dyslexi riskerar att få svårigheter i de flesta ämnen om de inte får adekvat hjälp. Skolinspektionen redovisar resultatet av en granskning i vilken utsträckning skolorna anpassar undervisningen efter dessa elevers förutsättningar och vilket stöd de får. Riksförbundet Attention redovisar därefter sina erfarenheter av hur stödet till elever med dyslexi och närliggande svårigheter fungerar i praktiken.
Forskningen visar att elever med dyslexi riskerar att få svårigheter i de flesta ämnen om de inte får adekvat hjälp. Skolinspektionen redovisar resultatet av en granskning i vilken utsträckning skolorna anpassar undervisningen efter dessa elevers förutsättningar och vilket stöd de får. Riksförbundet Attention redovisar därefter sina erfarenheter av hur stödet till elever med dyslexi och närliggande svårigheter fungerar i praktiken.
When: Tuesday, 2011-07-05
Från gatsten till ädelsten – samhällets oslipade diamanter
Fryshuset har av KTH beskrivits som ett av Sveriges främsta exempel på samhälls- entreprenörskap. Under 27 års arbete med samhälls- och ungdomsfrågor har Fryshuset identifierat personer som startat framgångsrika företag och ungdomsverksamheter, men som saknat grundutbildning eller formell utbildning på högre nivå. Hur kommer det sig? Detta seminarium består av publikinteraktiva samtal med experter inom industri,samhällsfrågor och utbildning. Från gatsten till ädelsten besvarar frågan, ”Hur kan vi maximera samhällsnyttan?”.
Fryshuset har av KTH beskrivits som ett av Sveriges främsta exempel på samhälls- entreprenörskap. Under 27 års arbete med samhälls- och ungdomsfrågor har Fryshuset identifierat personer som startat framgångsrika företag och ungdomsverksamheter, men som saknat grundutbildning eller formell utbildning på högre nivå. Hur kommer det sig? Detta seminarium består av publikinteraktiva samtal med experter inom industri,samhällsfrågor och utbildning. Från gatsten till ädelsten besvarar frågan, ”Hur kan vi maximera samhällsnyttan?”.
When: Tuesday, 2011-07-05
Författare som fattar tillväxtens dilemman. Samtal 2 av 5 om ekonomisystemet
När ekonomin gnisslar smörjer vi med ett lån till! När ekologin går i baklås dyrkar vi upp den med mer tillväxt! Ökar även ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet? Är nuvarande ambitioner lösningen på dagens utmaningar, eller accelererar vi in i ohållbarhet? Vilken roll spelar ekonomisystemet? Är du medveten om det ekonomiska system som du vi agerar inom? Vet du hur det är uppbyggt och vilka krav det ställer på oss som medborgare? De flesta inom politik, näringsliv och övriga organisationer har inte upptäckt att det saknas både praktisk och vetenskaplig grund för grön tillväxt. Vi behöver påbörja en folkbildning om att den nuvarande utvecklingen är utsiktslös. Så vilka möjligheter finns utanför boxen?
När ekonomin gnisslar smörjer vi med ett lån till! När ekologin går i baklås dyrkar vi upp den med mer tillväxt! Ökar även ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet? Är nuvarande ambitioner lösningen på dagens utmaningar, eller accelererar vi in i ohållbarhet? Vilken roll spelar ekonomisystemet? Är du medveten om det ekonomiska system som du vi agerar inom? Vet du hur det är uppbyggt och vilka krav det ställer på oss som medborgare? De flesta inom politik, näringsliv och övriga organisationer har inte upptäckt att det saknas både praktisk och vetenskaplig grund för grön tillväxt. Vi behöver påbörja en folkbildning om att den nuvarande utvecklingen är utsiktslös. Så vilka möjligheter finns utanför boxen?
When: Tuesday, 2011-07-05
Gränsöverskridande folkbildning om folkbildningens transnationella aktiviteter
Folkbildningsrådet är en ideell organisation. Folkbildningsrådet har till uppgift att för medlemmarnas räkning göra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska ges till studieförbundens- och folkhögskolornas verksamheter.
Folkbildningsrådet är en ideell organisation. Folkbildningsrådet har till uppgift att för medlemmarnas räkning göra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska ges till studieförbundens- och folkhögskolornas verksamheter.
When: Tuesday, 2011-07-05
Går det att exportera vår hållbara stad?
I Sverige finns det idag drygt 6 500 svenska miljöteknikföretag. Branschen omsatte förra året 119 miljarder, varav 39 miljarder kom från miljöteknikexport. Intresset för svensk miljöteknik är enormt och hållbar stadsplanering är en svensk paradgren. Allt från sopsortering, vattenrening till hur man framställer el, värme och biogas av sopor, drar till sig uppmärksamhet. Men allt fler problem tornar upp sig: - Alltför ofta efterfrågas stora kvantiteter ute i världen och de svenska företagen har svårt att svälja så stora order som det oftast handlar om. - Omvärlden efterfrågar hela system, men kan vi verkligen leverera detta? - Vilken roll har kommunerna i detta arbete vars primära uppgift är att jobba mot medborgarna, inte exportera svenskt miljökunnande? Välkommen till ett seminarium om exporten av den hållbara staden - en debatt där branschen, kommuner och politiker ger sin syn på möjligheter och utmaningar. Kom och diskutera och lär mer om exportpotentialen.
I Sverige finns det idag drygt 6 500 svenska miljöteknikföretag. Branschen omsatte förra året 119 miljarder, varav 39 miljarder kom från miljöteknikexport. Intresset för svensk miljöteknik är enormt och hållbar stadsplanering är en svensk paradgren. Allt från sopsortering, vattenrening till hur man framställer el, värme och biogas av sopor, drar till sig uppmärksamhet. Men allt fler problem tornar upp sig: - Alltför ofta efterfrågas stora kvantiteter ute i världen och de svenska företagen har svårt att svälja så stora order som det oftast handlar om. - Omvärlden efterfrågar hela system, men kan vi verkligen leverera detta? - Vilken roll har kommunerna i detta arbete vars primära uppgift är att jobba mot medborgarna, inte exportera svenskt miljökunnande? Välkommen till ett seminarium om exporten av den hållbara staden - en debatt där branschen, kommuner och politiker ger sin syn på möjligheter och utmaningar. Kom och diskutera och lär mer om exportpotentialen.
When: Tuesday, 2011-07-05
Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?
SCB har sammanställt en rapport om boende där vi för första gången har valt att inkluderar EU- länderna liksom Norge och Island. Under seminariet kommer boendesituationen i Europa beskrivas. Vi har tagit fram tabeller och diagram som visar skillnader mellan länder och samhällsgrupper beträffande trångboddhet, materiell boendestandard samt andel kvarboende unga vuxna i föräldrahemmet. Svenska förhållanden kommer att ställas mot övriga länder. Men vi kommer också att beskriva utvecklingen över tid, framförallt för Sveriges del.
SCB har sammanställt en rapport om boende där vi för första gången har valt att inkluderar EU- länderna liksom Norge och Island. Under seminariet kommer boendesituationen i Europa beskrivas. Vi har tagit fram tabeller och diagram som visar skillnader mellan länder och samhällsgrupper beträffande trångboddhet, materiell boendestandard samt andel kvarboende unga vuxna i föräldrahemmet. Svenska förhållanden kommer att ställas mot övriga länder. Men vi kommer också att beskriva utvecklingen över tid, framförallt för Sveriges del.
When: Tuesday, 2011-07-05
Individuellt = jämlikt. Eller?
Kan ett sätt att göra arbetet framgångsrikt på lång sikt vara att koppla det närmare ett värdegrundsarbete? Med utgångspunkt från projekt som arbetar med frågorna på olika sätt tittar vi också på hur vi kan gå från ord till handling.
Kan ett sätt att göra arbetet framgångsrikt på lång sikt vara att koppla det närmare ett värdegrundsarbete? Med utgångspunkt från projekt som arbetar med frågorna på olika sätt tittar vi också på hur vi kan gå från ord till handling.
When: Tuesday, 2011-07-05
Lyssna på mig - jag vet!
LSS-kommittén föreslog ett starkare barnperspektiv i LSS och i den personliga assistansen. I Projekt Lyssna! har IfA arbetat med att titta på hur assistanssituationen för barn har sett ut tidigare och hur vi kan bli bättre på att lyssna på hur barnet/ungdomen själv vill ha sin personliga assistans. Är lagändringen tillräcklig för att tillförsäkra barn assistans på egna villkor? Politiker och deltagare ges möjlighet att ställa frågor kring barnperspektivet och IfAs förslag till metoder.
LSS-kommittén föreslog ett starkare barnperspektiv i LSS och i den personliga assistansen. I Projekt Lyssna! har IfA arbetat med att titta på hur assistanssituationen för barn har sett ut tidigare och hur vi kan bli bättre på att lyssna på hur barnet/ungdomen själv vill ha sin personliga assistans. Är lagändringen tillräcklig för att tillförsäkra barn assistans på egna villkor? Politiker och deltagare ges möjlighet att ställa frågor kring barnperspektivet och IfAs förslag till metoder.
When: Tuesday, 2011-07-05
Mer kött och soja - mindre regnskog
Vårt utnyttjande av resurser i andra länder är enorm. Soja till djurfoder, nötkött, biodrivmedel och pappersmassa är några av de produkter vi importerar som kräver mest resurser och har störst negativa miljö- och människorättskonsekvenser i exportländerna. Regnskog huggs ner för att bli betesmark, savannområden omvandlas till monokulturer av soja, sockerrör och eukalyptus. Småbrukare slås ut och tvingas leva ur hand i mun i städerna eller utnyttjas som billig arbetskraft under dåliga förhållanden på plantager. Vår import är med och driver skövlingen och svenska företag deltar aktivt i utnyttjandet av naturresurser och arbetskraft. Emil Schön från Jordens Vänner och Sanna Ekedahl från Svensk mat- och miljöinformation ger en introduktion till konsekvenserna av vår överanvändning av naturresurser. Därefter följer en politikerpanel där riksdagspolitiker från olika partier får ge sin syn på problematiken och hur vi kan minska vårt beroende av naturresurser från andra länder.
Vårt utnyttjande av resurser i andra länder är enorm. Soja till djurfoder, nötkött, biodrivmedel och pappersmassa är några av de produkter vi importerar som kräver mest resurser och har störst negativa miljö- och människorättskonsekvenser i exportländerna. Regnskog huggs ner för att bli betesmark, savannområden omvandlas till monokulturer av soja, sockerrör och eukalyptus. Småbrukare slås ut och tvingas leva ur hand i mun i städerna eller utnyttjas som billig arbetskraft under dåliga förhållanden på plantager. Vår import är med och driver skövlingen och svenska företag deltar aktivt i utnyttjandet av naturresurser och arbetskraft. Emil Schön från Jordens Vänner och Sanna Ekedahl från Svensk mat- och miljöinformation ger en introduktion till konsekvenserna av vår överanvändning av naturresurser. Därefter följer en politikerpanel där riksdagspolitiker från olika partier får ge sin syn på problematiken och hur vi kan minska vårt beroende av naturresurser från andra länder.
When: Tuesday, 2011-07-05
Mer lastbil - mindre utsläpp! Hur är det möjligt?
Genom att satsa på längre lastbilar kan utsläppen från lastbilstransporter minskas radikalt utan att trafiksäkerheten minskar eller buller och slitage ökar. I dagsläget finns det ett projekt med en 30 meters lång lastbil som i praktiskt försökt visat på sänkta utsläpp med drygt 20 %. Projektet kallas för ETT (En Trave Till), där långa lastbilar för virkestransporter testats i verkligheten under perioden 2009-2011. Hur kan detta koncept utvecklas vidare och vad är nästa steg? Kan ETT-ekipaget användas på fler sträckor, för fler typer av godstransporter? Vilken är potentialen och vilka är riskerna?
Genom att satsa på längre lastbilar kan utsläppen från lastbilstransporter minskas radikalt utan att trafiksäkerheten minskar eller buller och slitage ökar. I dagsläget finns det ett projekt med en 30 meters lång lastbil som i praktiskt försökt visat på sänkta utsläpp med drygt 20 %. Projektet kallas för ETT (En Trave Till), där långa lastbilar för virkestransporter testats i verkligheten under perioden 2009-2011. Hur kan detta koncept utvecklas vidare och vad är nästa steg? Kan ETT-ekipaget användas på fler sträckor, för fler typer av godstransporter? Vilken är potentialen och vilka är riskerna?
When: Tuesday, 2011-07-05
Morgondagens skola för framtidens arbetsmarknad
Seminariet belyser hur skola och arbetsmarknad gemensamt kan ta ansvar för ungdomars etablering på arbetsmarknaden, vilket i sin tur stärker en konkurrenskraftig skola och främjar ett konkurrenskraftigt näringsliv. Att ca 25 procent av ungdomarna i gymnasieskolan lämnar skolan utan kompletta betyg är inte ett godkänt betyg för skolan och innebär en tuff start för ungdomarna in i arbetslivet. Här behöver pedagogik och lärprocesser utvecklas som stödjer både den enskilde elevens och arbetsmarknadens behov. Arbetsmarknaden behöver i än högre grad involveras i skolans arbete. Frågor som kommer att belysas är bl a: - 100 procent med godkända gymnasiebetyg – hur uppnår vi det? - Hur kan näringslivets koppling till skolan stärkas? Vad kan göras lokalt? - Hur kan kunskapen om arbetsmarknaden stärkas i skolan? - Hur ser framtidens arbetsmarknad ut som dagens skola utbildar för?
Seminariet belyser hur skola och arbetsmarknad gemensamt kan ta ansvar för ungdomars etablering på arbetsmarknaden, vilket i sin tur stärker en konkurrenskraftig skola och främjar ett konkurrenskraftigt näringsliv. Att ca 25 procent av ungdomarna i gymnasieskolan lämnar skolan utan kompletta betyg är inte ett godkänt betyg för skolan och innebär en tuff start för ungdomarna in i arbetslivet. Här behöver pedagogik och lärprocesser utvecklas som stödjer både den enskilde elevens och arbetsmarknadens behov. Arbetsmarknaden behöver i än högre grad involveras i skolans arbete. Frågor som kommer att belysas är bl a: - 100 procent med godkända gymnasiebetyg – hur uppnår vi det? - Hur kan näringslivets koppling till skolan stärkas? Vad kan göras lokalt? - Hur kan kunskapen om arbetsmarknaden stärkas i skolan? - Hur ser framtidens arbetsmarknad ut som dagens skola utbildar för?
When: Tuesday, 2011-07-05
Nolltolerans! Så får vi en skola fri från kränkningar, trakasserier och diskriminering.
Alla barn har rätt till en trygg skolmiljö men så ser inte verkligheten ut. Många elever blir mobbade varje dag. Barn- och Elevombudet (BEO) tar emot anmälningar från kränkta elever och kan kräva skadestånd för deras räkning från skolans ägare. Lars Arrhenius från BEO berättar om arbetet mot kränkningar, trakasserier och diskriminering och hur vi kan nå nolltolerans. Anki Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention, sätter fokus på barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och deras särskilda utsatthet i skolmiljön när det kommer till umgänge och kamratrelationer. Gruppen är överrepresenterad – såväl som offer som förövare - i anmälningarna som BEO tar emot.
Alla barn har rätt till en trygg skolmiljö men så ser inte verkligheten ut. Många elever blir mobbade varje dag. Barn- och Elevombudet (BEO) tar emot anmälningar från kränkta elever och kan kräva skadestånd för deras räkning från skolans ägare. Lars Arrhenius från BEO berättar om arbetet mot kränkningar, trakasserier och diskriminering och hur vi kan nå nolltolerans. Anki Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention, sätter fokus på barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och deras särskilda utsatthet i skolmiljön när det kommer till umgänge och kamratrelationer. Gruppen är överrepresenterad – såväl som offer som förövare - i anmälningarna som BEO tar emot.
When: Tuesday, 2011-07-05
Ryck upp dig kvinna! – folkhälsopolitiken ur ett genusperspektiv
De senaste åren har kvinnors psykiska ohälsa ökat markant. Vad beror det på? Sveriges Kvinnolobby presenterar en rapport med ett strukturellt förhållningssätt till kvinnors psykiska ohälsa. Vi visar hur arbetsmarknadens villkor, barnomsorg, föräldraförsäkring, utbildning och mäns våld mot kvinnor påverkar ojämställdhet och kvinnors psykiska ohälsa. Seminariet lyfter problem men söker också efter lösningar kopplade till de strukturella villkor som kvinnor möter idag. Vad säger de politiska partierna? Varmt välkommen! Vi bjuder på smörgås.
De senaste åren har kvinnors psykiska ohälsa ökat markant. Vad beror det på? Sveriges Kvinnolobby presenterar en rapport med ett strukturellt förhållningssätt till kvinnors psykiska ohälsa. Vi visar hur arbetsmarknadens villkor, barnomsorg, föräldraförsäkring, utbildning och mäns våld mot kvinnor påverkar ojämställdhet och kvinnors psykiska ohälsa. Seminariet lyfter problem men söker också efter lösningar kopplade till de strukturella villkor som kvinnor möter idag. Vad säger de politiska partierna? Varmt välkommen! Vi bjuder på smörgås.
When: Tuesday, 2011-07-05
Satsa kollektivtrafikpengarna rätt - satsa på buss!
I många andra städer i Europa, Nordamerika och Australien har man istället satsat på moderna bussystem.
I många andra städer i Europa, Nordamerika och Australien har man istället satsat på moderna bussystem.
When: Tuesday, 2011-07-05
Sitt, va tyst och väx upp. Ingen bryr sig ändå...
Genom nya verktyg som kan läsa av beteendemönster på nätet kan vi visa kartläggningar av vart ungdomarna är, vad de snackar om och med vilken tendens de diskuterar frågor som de intresserar sig för! Vi vill försöka öka förståelsen för varför unga inte engagerar sig i de traditionella formerna. Vi vill beskriva detta från de ungas perspektiv. De former politiken verkar i idag är inte anpassade för de behov som den unga digitaliserade generationen har. Men vilka är då behoven? Hur uppdaterar vi kommunikationsvägarna för att tillfredsställa behoven? Det ska vi försöka besvara med hjälp av en tvärgrupp av representanter som intresserar sig i frågorna från olika perspektiv.
Genom nya verktyg som kan läsa av beteendemönster på nätet kan vi visa kartläggningar av vart ungdomarna är, vad de snackar om och med vilken tendens de diskuterar frågor som de intresserar sig för! Vi vill försöka öka förståelsen för varför unga inte engagerar sig i de traditionella formerna. Vi vill beskriva detta från de ungas perspektiv. De former politiken verkar i idag är inte anpassade för de behov som den unga digitaliserade generationen har. Men vilka är då behoven? Hur uppdaterar vi kommunikationsvägarna för att tillfredsställa behoven? Det ska vi försöka besvara med hjälp av en tvärgrupp av representanter som intresserar sig i frågorna från olika perspektiv.
When: Tuesday, 2011-07-05
Vegetarisk mat i kommunala verksamheter
Om alla svenskar valde bort kött en dag i veckan skulle det motsvara 20 miljoner djur och 2 ton koldioxidekvivalenter. Vilket ansvar har kommunerna för djur och miljö?
Om alla svenskar valde bort kött en dag i veckan skulle det motsvara 20 miljoner djur och 2 ton koldioxidekvivalenter. Vilket ansvar har kommunerna för djur och miljö?
When: Tuesday, 2011-07-05
Överlever EMU utan fiskal union?
Drygt ett decennium efter att euron infördes är den gemensamma valutan utsatt för sin hittills djupaste kris. I årets volym av publikationen Europaperspektiv diskuteras eurokrisens orsaker och botemedel, samt dess mer långsiktiga konsekvenser. Vad behöver göras för att återupprätta förtroendet för det ekonomiska och monetära samarbetet i Europa? Räcker det med att skärpa stabilitets- och tillväxtpakten, eller krävs rent av en gemensam finanspolitik och gemensamma skatter på EU-nivå? Behövs det en överstatlig reglering av pensionssystemen för att förebygga budgetunderskott i medlemsländerna? Vilka krav ställs på unionens rättsystem för att hantera skuldkrisen och för att bygga EMU starkare inför framtiden? Och hur påverkas demokratin och medborgarnas förtroende för EU och euron i ljuset av det som nu sker?
Drygt ett decennium efter att euron infördes är den gemensamma valutan utsatt för sin hittills djupaste kris. I årets volym av publikationen Europaperspektiv diskuteras eurokrisens orsaker och botemedel, samt dess mer långsiktiga konsekvenser. Vad behöver göras för att återupprätta förtroendet för det ekonomiska och monetära samarbetet i Europa? Räcker det med att skärpa stabilitets- och tillväxtpakten, eller krävs rent av en gemensam finanspolitik och gemensamma skatter på EU-nivå? Behövs det en överstatlig reglering av pensionssystemen för att förebygga budgetunderskott i medlemsländerna? Vilka krav ställs på unionens rättsystem för att hantera skuldkrisen och för att bygga EMU starkare inför framtiden? Och hur påverkas demokratin och medborgarnas förtroende för EU och euron i ljuset av det som nu sker?
When: Tuesday, 2011-07-05
Avspark! Dags att prata om idrott och våld.
Våra organisationer arbetar med konsekvenserna av våldet. Vi möter både kvinnor, män och barn som har drabbats. Men det räcker inte. Fler behöver arbeta förebyggande med kroppslig och sexuell integritet. Kopplingen mellan våld och maskulinitet måste vara i fokus. Idrottsförbunden och andra aktörer som arbetar med unga killar måste ta sitt ansvar. Finns det utmaningar med att förändra synen på maskulinitet och stärka ungas sexuella integritet inom idrotten? Vad får klimatet och normerna inom idrotten för konsekvenser i resten av samhället? (ekonomiskt, jämställdhet, övrigt våld, hälsa) Vad krävs för att förändra machokulturen inom idrottsrörelsen och skapa trygghet, öppenhet och minska rasismen, sexismen och homofobin? Varför vill inte idrottsrörelsen se de strukturella problem och den utsatthet som finns?
Våra organisationer arbetar med konsekvenserna av våldet. Vi möter både kvinnor, män och barn som har drabbats. Men det räcker inte. Fler behöver arbeta förebyggande med kroppslig och sexuell integritet. Kopplingen mellan våld och maskulinitet måste vara i fokus. Idrottsförbunden och andra aktörer som arbetar med unga killar måste ta sitt ansvar. Finns det utmaningar med att förändra synen på maskulinitet och stärka ungas sexuella integritet inom idrotten? Vad får klimatet och normerna inom idrotten för konsekvenser i resten av samhället? (ekonomiskt, jämställdhet, övrigt våld, hälsa) Vad krävs för att förändra machokulturen inom idrottsrörelsen och skapa trygghet, öppenhet och minska rasismen, sexismen och homofobin? Varför vill inte idrottsrörelsen se de strukturella problem och den utsatthet som finns?
When: Wednesday, 2011-07-06
Den ljusnande framtid är svår - vägval för framtidens högre utbildning!
Seminarium om utbildningsfrågor i ett längre perspektiv. Hur ser den arbetsmarknad ut som vi utbildar till på 10-15 års sikt, och hur tar högskolesektorn höjd för att möta de utmaningar som en föränderlig arbetsmarknad och ett förändrat kompetensförsörjningsbehov skapar? En stor del av dagens jobb kommer inte finnas i morgon, precis som en stor del av morgondagens jobb inte finns idag - hur möter högskolan och studenterna den utmaningen?
Seminarium om utbildningsfrågor i ett längre perspektiv. Hur ser den arbetsmarknad ut som vi utbildar till på 10-15 års sikt, och hur tar högskolesektorn höjd för att möta de utmaningar som en föränderlig arbetsmarknad och ett förändrat kompetensförsörjningsbehov skapar? En stor del av dagens jobb kommer inte finnas i morgon, precis som en stor del av morgondagens jobb inte finns idag - hur möter högskolan och studenterna den utmaningen?
When: Wednesday, 2011-07-06
Economics of Happiness. Samtal 3 av 5 om ekonomisystemet
Globalisering förväxlas ofta med samarbete för en bättre framtid. Men avsikten bakom globaliseringen är att nationer ska marknadsanpassa sina samhällen. Leder nuvarande ambitioner till ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, eller accelererar vi in i ohållbarheten? Är du medveten om det ekonomiska system som du agerar inom? Vet du hur det är uppbyggt och vilka krav det ställer på oss som medborgare? De flesta inom politik, näringsliv och övriga organisationer har inte upptäckt att det saknas både praktisk och vetenskaplig grund för grön tillväxt. Vi behöver påbörja en folkbildning om att den nuvarande utvecklingen är utsiktslös. Att fallhöjden ökar för varje dag. Så vilka möjligheter finns utanför boxen?
Globalisering förväxlas ofta med samarbete för en bättre framtid. Men avsikten bakom globaliseringen är att nationer ska marknadsanpassa sina samhällen. Leder nuvarande ambitioner till ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, eller accelererar vi in i ohållbarheten? Är du medveten om det ekonomiska system som du agerar inom? Vet du hur det är uppbyggt och vilka krav det ställer på oss som medborgare? De flesta inom politik, näringsliv och övriga organisationer har inte upptäckt att det saknas både praktisk och vetenskaplig grund för grön tillväxt. Vi behöver påbörja en folkbildning om att den nuvarande utvecklingen är utsiktslös. Att fallhöjden ökar för varje dag. Så vilka möjligheter finns utanför boxen?
When: Wednesday, 2011-07-06
Framtiden för life science-sektorn i Sverige – vilka är utmaningarna och möjligheterna?
Life Science är en av Sveriges viktigaste tillväxtbranscher, men den globala konkurrensen om företagen och kompetensen hårdnar. Våren 2010 beslutade Astra Zeneca att koncentrera stora delar av sin verksamhet till Mölndal, som nu blir en av tre kompletta forskningssiter i den globala organisationen. Beslutet resulterade i en Västsvensk kraftsamling för att stärka förutsättningarna för näringslivet inom sektorn. Tidigare statsminister Ingvar Carlsson ledde arbetet, som bestod i att analysera och kartlägga behov och möjligheter i Västra Götaland. Under våren presenterades resultatet från utredningsarbetet, som visade på stor potential, men också konkreta förbättringsbehov. Med detta som avstamp välkomnar vi till en diskussion om framtiden för sektorn i Sverige.
Life Science är en av Sveriges viktigaste tillväxtbranscher, men den globala konkurrensen om företagen och kompetensen hårdnar. Våren 2010 beslutade Astra Zeneca att koncentrera stora delar av sin verksamhet till Mölndal, som nu blir en av tre kompletta forskningssiter i den globala organisationen. Beslutet resulterade i en Västsvensk kraftsamling för att stärka förutsättningarna för näringslivet inom sektorn. Tidigare statsminister Ingvar Carlsson ledde arbetet, som bestod i att analysera och kartlägga behov och möjligheter i Västra Götaland. Under våren presenterades resultatet från utredningsarbetet, som visade på stor potential, men också konkreta förbättringsbehov. Med detta som avstamp välkomnar vi till en diskussion om framtiden för sektorn i Sverige.
When: Wednesday, 2011-07-06
Funktionsnedsättning är inget hinder …
Aspergerverksamheten har funnits på Fryshusets gymnasium sedan 3 år. Eleverna läser det naturvetenskapliga programmet med speldesign som inriktning. Seminariet beskriver hur man kan engagera och motivera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med hjälp av deras passion för dataspel och utifrån varje elevs unika förutsättningar.
Aspergerverksamheten har funnits på Fryshusets gymnasium sedan 3 år. Eleverna läser det naturvetenskapliga programmet med speldesign som inriktning. Seminariet beskriver hur man kan engagera och motivera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med hjälp av deras passion för dataspel och utifrån varje elevs unika förutsättningar.
When: Wednesday, 2011-07-06
Greenwash - Hur fungerar grönmålning och vem vinner årets greenwashpris?
Går det att skilja på greenwash och äkta miljöansvar? Hur kan politikerna agera? Författaren Karin Nielsen reder ut begreppen. Vi presenterar även årets greenwashpristagare. Nominerade detta år är xx, xx och xx.
Går det att skilja på greenwash och äkta miljöansvar? Hur kan politikerna agera? Författaren Karin Nielsen reder ut begreppen. Vi presenterar även årets greenwashpristagare. Nominerade detta år är xx, xx och xx.
When: Wednesday, 2011-07-06
How can we detect early signs of sexual abuse in girls?
Blatt Afram is a sexual abuse prevention organization from Iceland. It was formed in 2004 by twin sisters Svava and Sigridur Björnsdóttir, who themselves were sexually abused as young children, but who sought to turn around their misfortune by helping others. KSAN collaborates with Blatt Afram to raise awareness about detecting early signs of sexual abuse in girls, and about the connection between sexual abuse and drug abuse. In this seminar Sigridur will speak about her own journey - a survivor testimony - and how we can work to prevent sexual abuse. How can we detect early signs of sexual abuse in girls? KSAN / Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor, is the Swedish women's organisations' collaborating body for issues concerning alcohol, narcotics and addictive drugs. KSAN’s main work is preventive. Our target groups are girls and women of all ages.
Blatt Afram is a sexual abuse prevention organization from Iceland. It was formed in 2004 by twin sisters Svava and Sigridur Björnsdóttir, who themselves were sexually abused as young children, but who sought to turn around their misfortune by helping others. KSAN collaborates with Blatt Afram to raise awareness about detecting early signs of sexual abuse in girls, and about the connection between sexual abuse and drug abuse. In this seminar Sigridur will speak about her own journey - a survivor testimony - and how we can work to prevent sexual abuse. How can we detect early signs of sexual abuse in girls? KSAN / Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor, is the Swedish women's organisations' collaborating body for issues concerning alcohol, narcotics and addictive drugs. KSAN’s main work is preventive. Our target groups are girls and women of all ages.
When: Wednesday, 2011-07-06
Jag skär mig… Det blir dyrt …och du får betala!
Alla har ett behov av bekräftelse och det är till viss del samhällets ansvar att tillgodose detta genom preventiva sociala insatser. Kostnaderna för insatserna är marginella i jämförelse med att inte göra något. Kommunerna måste i praktisk handling visa att de prioriterar förebyggande arbete med barn och ungdomar.
Alla har ett behov av bekräftelse och det är till viss del samhällets ansvar att tillgodose detta genom preventiva sociala insatser. Kostnaderna för insatserna är marginella i jämförelse med att inte göra något. Kommunerna måste i praktisk handling visa att de prioriterar förebyggande arbete med barn och ungdomar.
When: Wednesday, 2011-07-06
Jämlik vård - en utopi?
Vård och behandling påverkas av vem du är, vad du drabbats av och var du bor. De som kan tala för sig och hävda sina rättigheter får bättre vård än andra. Hur har det blivit så och varför är det så svårt att ändra på?
Vård och behandling påverkas av vem du är, vad du drabbats av och var du bor. De som kan tala för sig och hävda sina rättigheter får bättre vård än andra. Hur har det blivit så och varför är det så svårt att ändra på?
When: Wednesday, 2011-07-06
Kommunernas ”vilja” i barnfrågor
Frågor som kommer diskuteras är: Vad har Fryshusandan betytt för kommunen? Vill man nu satsa mer kraft och resurser på barn och unga eller är det för kostsamt? Hur försöker man bryta det ökande utanförskapet? Vilka insatser har gjorts för att minska ungdomsarbetslösheten?
Frågor som kommer diskuteras är: Vad har Fryshusandan betytt för kommunen? Vill man nu satsa mer kraft och resurser på barn och unga eller är det för kostsamt? Hur försöker man bryta det ökande utanförskapet? Vilka insatser har gjorts för att minska ungdomsarbetslösheten?
When: Wednesday, 2011-07-06
Kommunsamverkan - en förutsättning för att nå avfallsbranschens vision
Bred samverkan mellan företag och kommuner samt regional samverkan mellan kommuner har tagit svensk avfallshantering dit den är idag – en av världens främsta. Den är effektiv och miljöriktig och ger förutsättningar för tillväxt och utveckling. Samverkan mellan kommuner är också en förutsättning för att nå avfallsbranschens vision. I stället för att försvåra kommunal samverkan borde den stimuleras. Välkommen till seminarium och debatt med riks- och lokalpolitiker samt branschföreträdare. Arrangör: Avfall Sverige tillsammans med tre kommunägda bolag för avfallshantering: Renova, Sysav och Vafab Miljö
Bred samverkan mellan företag och kommuner samt regional samverkan mellan kommuner har tagit svensk avfallshantering dit den är idag – en av världens främsta. Den är effektiv och miljöriktig och ger förutsättningar för tillväxt och utveckling. Samverkan mellan kommuner är också en förutsättning för att nå avfallsbranschens vision. I stället för att försvåra kommunal samverkan borde den stimuleras. Välkommen till seminarium och debatt med riks- och lokalpolitiker samt branschföreträdare. Arrangör: Avfall Sverige tillsammans med tre kommunägda bolag för avfallshantering: Renova, Sysav och Vafab Miljö
When: Wednesday, 2011-07-06
Med eller mot strömmen - elbilen är här!
Vilket bidrag till minskad miljöpåverkan ger elbilen egentligen? I samband med seminariet finns möjlighet att se de flesta av de elbilar som finns/introduceras på den svenska marknaden.
Vilket bidrag till minskad miljöpåverkan ger elbilen egentligen? I samband med seminariet finns möjlighet att se de flesta av de elbilar som finns/introduceras på den svenska marknaden.
When: Wednesday, 2011-07-06
Miljonprogrammen i våra hjärtan
Sverige står inför ett vägval när det gäller miljonprogrammen. Och det är vi själva som väljer vilken väg vi ska gå! Vi vill visa några exempel på lösningar där alla vinnare. En del av dessa områden kallas numera för utsatta områden. Gemensamt för de utsatta områdena är att invånarna i högre grad är arbetslösa, att resultaten i skolorna är sämre, och att förekomsten av vandalisering, kriminalitet och våld är högre än på andra håll. Utslagningen och utanförskapet kan tyckas vara cementerade i förortsbetongen, men vi har sett flera exempel på hur man kan göra de här områdena till attraktiva boenden. Det finns goda exempel på hur man kan arbeta i gamla bostadsområden för att ”lyfta dem” och göra dem attraktiva för de boende. Nyckeln heter medinflytande och engagemang. Framsynta bostads- och byggföretag kan öka lönsamheten, öka värdet på fastighetsbeståndet, sänka kostnaderna för samhället och samtidigt förbättra boendemiljön och livskvaliteten för de boende.
Sverige står inför ett vägval när det gäller miljonprogrammen. Och det är vi själva som väljer vilken väg vi ska gå! Vi vill visa några exempel på lösningar där alla vinnare. En del av dessa områden kallas numera för utsatta områden. Gemensamt för de utsatta områdena är att invånarna i högre grad är arbetslösa, att resultaten i skolorna är sämre, och att förekomsten av vandalisering, kriminalitet och våld är högre än på andra håll. Utslagningen och utanförskapet kan tyckas vara cementerade i förortsbetongen, men vi har sett flera exempel på hur man kan göra de här områdena till attraktiva boenden. Det finns goda exempel på hur man kan arbeta i gamla bostadsområden för att ”lyfta dem” och göra dem attraktiva för de boende. Nyckeln heter medinflytande och engagemang. Framsynta bostads- och byggföretag kan öka lönsamheten, öka värdet på fastighetsbeståndet, sänka kostnaderna för samhället och samtidigt förbättra boendemiljön och livskvaliteten för de boende.
When: Wednesday, 2011-07-06
Miljöbilen- tekniken, drivkraften och politiken
Under seminariet kommer bland annat fordonstillverkarna att ge exempel på olika strategier för att minska klimatpåverkan och samtidigt bidra till en fossiloberoende fordonspark 2030.
Under seminariet kommer bland annat fordonstillverkarna att ge exempel på olika strategier för att minska klimatpåverkan och samtidigt bidra till en fossiloberoende fordonspark 2030.
When: Wednesday, 2011-07-06
Rosa cigaretter, stringtrosor och päronlikör – hur får man flickor att röka och dricka?
KSAN driver sedan 2009 projektet ”Marknadsföring till flickor” för att uppmärksamma och medvetandegöra om den allt mer aggressiva marknadsföringen till flickor av tobak, alkohol och läkemedel. KSAN anser att det är oerhört viktigt med en kraftfull satsning för att stärka motkraften till en ogynnsam utveckling av flickors/unga kvinnors hälsa och livsstil. Ett första steg är att öka kunskapen om hur marknadsföringen medvetet riktar in sig på flickor och unga kvinnor. Hur utformas produkterna? Hur försöker reklamen få flickor att röka och dricka? KSAN är de svenska kvinnoorganisationernas samarbetsråd när det gäller alkohol-, narkotika- och läkemedelsfrågor. Organisationen har 31 medlemsorganisationer och samlar genom dem ca 270 000 kvinnor. KSAN arbetar främst med förebyggande verksamhet och målgrupperna utgörs av flickor och kvinnor i alla åldrar.
KSAN driver sedan 2009 projektet ”Marknadsföring till flickor” för att uppmärksamma och medvetandegöra om den allt mer aggressiva marknadsföringen till flickor av tobak, alkohol och läkemedel. KSAN anser att det är oerhört viktigt med en kraftfull satsning för att stärka motkraften till en ogynnsam utveckling av flickors/unga kvinnors hälsa och livsstil. Ett första steg är att öka kunskapen om hur marknadsföringen medvetet riktar in sig på flickor och unga kvinnor. Hur utformas produkterna? Hur försöker reklamen få flickor att röka och dricka? KSAN är de svenska kvinnoorganisationernas samarbetsråd när det gäller alkohol-, narkotika- och läkemedelsfrågor. Organisationen har 31 medlemsorganisationer och samlar genom dem ca 270 000 kvinnor. KSAN arbetar främst med förebyggande verksamhet och målgrupperna utgörs av flickor och kvinnor i alla åldrar.
When: Wednesday, 2011-07-06
Smärta då och nu. Benspecialister och läkare presenterar och diskuterar.
Seminariet behandlar relevanta folkhälsofrågor med utgångspunkt i arkeologiskt benmaterial. Erfarna forskare belyser frågeställningar om osteoporos och artros, förr och nu. Hälsoproblem relaterade till dessa nutida folksjukdomar kommer att belysas. Seminariet avslutas med paneldiskussion kring vad sjukvården kan lära sig av historiskt skelettmaterial och vilka preventiva åtgärder som kan göras för att förbättra hälsoläget i framtiden. Grunden till seminariet ligger i ett flerårigt tvärvetenskapligt projekt som drivs vid Högskolan på Gotland under ledning av doc Sabine Sten och fil dr Maria Vretemark. Samarbetsformerna och den tvärvetenskapliga inriktningen mellan medicin och arkeologi är banbrytande och ger nya rön kring bensjukdomarna i en modern kontext. I projektet har fyra större arkeologiska skelettmaterial från medeltida Gotland, Sigtuna, Skara och Varnhem analyserats. Dessa jämförs med dagens befolkning och förväntas bidra med ökad kunskap om ledförslitning och benskörhet.
Seminariet behandlar relevanta folkhälsofrågor med utgångspunkt i arkeologiskt benmaterial. Erfarna forskare belyser frågeställningar om osteoporos och artros, förr och nu. Hälsoproblem relaterade till dessa nutida folksjukdomar kommer att belysas. Seminariet avslutas med paneldiskussion kring vad sjukvården kan lära sig av historiskt skelettmaterial och vilka preventiva åtgärder som kan göras för att förbättra hälsoläget i framtiden. Grunden till seminariet ligger i ett flerårigt tvärvetenskapligt projekt som drivs vid Högskolan på Gotland under ledning av doc Sabine Sten och fil dr Maria Vretemark. Samarbetsformerna och den tvärvetenskapliga inriktningen mellan medicin och arkeologi är banbrytande och ger nya rön kring bensjukdomarna i en modern kontext. I projektet har fyra större arkeologiska skelettmaterial från medeltida Gotland, Sigtuna, Skara och Varnhem analyserats. Dessa jämförs med dagens befolkning och förväntas bidra med ökad kunskap om ledförslitning och benskörhet.
When: Wednesday, 2011-07-06
Sverige, en Varg-ekonomi!?
Tillväxten i Sverige slår nya rekord kvartal efter kvartal samtidigt som sysselsättningen ökar. Produktivitetstillväxten är tillbaka på höga nivåer och statens finanser är i toppform. Samtidigt är USA och flera europeiska länder i ekonomisk kris. Hur hänger det ihop? Seminariet inleds av SCB:s ekonomer med en kort genomgång av den aktuella utvecklingen sett utifrån ett internationellt perspektiv. Därefter följer en debatt ledd av Olle Djerf, Ekonomikonsult och tidigare chefsekonom på Nordea.
Tillväxten i Sverige slår nya rekord kvartal efter kvartal samtidigt som sysselsättningen ökar. Produktivitetstillväxten är tillbaka på höga nivåer och statens finanser är i toppform. Samtidigt är USA och flera europeiska länder i ekonomisk kris. Hur hänger det ihop? Seminariet inleds av SCB:s ekonomer med en kort genomgång av den aktuella utvecklingen sett utifrån ett internationellt perspektiv. Därefter följer en debatt ledd av Olle Djerf, Ekonomikonsult och tidigare chefsekonom på Nordea.
When: Wednesday, 2011-07-06
Varför blir barn placerade i samhällsvård?
Samhällsklimatet i Sverige har blivit allt hårdare. Barnfattigdomen har ökat. Alkohol och drogberoendet i Sverige ökar för både vuxna och ungdomar. Debuten är tidig. Är dessa faktorer orsaker till att allt fler föräldrar misslyckas med att klara av sitt föräldraskap? Är det dessa eller andra faktorer som gör att barn och unga allt oftare placeras i samhällsvård och att samhället tar över föräldraskapet under längre eller kortare tider? Vi ska titta på en film Den lyckliga familjen som lyfter fram några av de orsaker som kan fnnas bakom en placering i samhällets vård men också diskutera tillsammans med myndighetspersoner, forskare och riksdagspolitiker hur situationen är nu och hur man kan förändra den. Välkommen med att diskutera en mycket central fråga för Sveriges barn, unga och deras familjer. Kan vi förebygga behovet av samhällsvård? Forum för Familjevård är övertygad om att det går att göra på annorlunda sätt än nu, men vi måste våga tänka kreativt för att nå resultat.
Samhällsklimatet i Sverige har blivit allt hårdare. Barnfattigdomen har ökat. Alkohol och drogberoendet i Sverige ökar för både vuxna och ungdomar. Debuten är tidig. Är dessa faktorer orsaker till att allt fler föräldrar misslyckas med att klara av sitt föräldraskap? Är det dessa eller andra faktorer som gör att barn och unga allt oftare placeras i samhällsvård och att samhället tar över föräldraskapet under längre eller kortare tider? Vi ska titta på en film Den lyckliga familjen som lyfter fram några av de orsaker som kan fnnas bakom en placering i samhällets vård men också diskutera tillsammans med myndighetspersoner, forskare och riksdagspolitiker hur situationen är nu och hur man kan förändra den. Välkommen med att diskutera en mycket central fråga för Sveriges barn, unga och deras familjer. Kan vi förebygga behovet av samhällsvård? Forum för Familjevård är övertygad om att det går att göra på annorlunda sätt än nu, men vi måste våga tänka kreativt för att nå resultat.
When: Wednesday, 2011-07-06
Visst har vi väl råd att leva längre? Om äldreomsorgens finansiering och omfattning i framtiden
When: Wednesday, 2011-07-06
Återta livet - om vägen från botad till frisk
Den som blivit frisk från en sjukdom som till exempel cancer, behöver rehabilitering för att återgå till arbete. Men bara några landsting erbjuder detta. Många individer hamnar istället i en ond cirkel av misslyckanden och nya åtgärder. Medlen finns men utnyttjas inte – varför? Syftet är att fokusera på möjligheterna för denna grupp. Vi vill få upp frågor av nedanstående karaktär till diskussion: • Lika vård-perspektivet; varför har vissa landsting valt att erbjuda dessa patienter rehabilitering medan andra inte gjort det? • De landsting som har valt att göra det remitterar väldigt få patienter – var brister det? • Vilka systemfel finns för att vi ska få till en fungerande rehabilitering för denna målgrupp? • Vad behövs för att man ska kunna återgå i arbete?
Den som blivit frisk från en sjukdom som till exempel cancer, behöver rehabilitering för att återgå till arbete. Men bara några landsting erbjuder detta. Många individer hamnar istället i en ond cirkel av misslyckanden och nya åtgärder. Medlen finns men utnyttjas inte – varför? Syftet är att fokusera på möjligheterna för denna grupp. Vi vill få upp frågor av nedanstående karaktär till diskussion: • Lika vård-perspektivet; varför har vissa landsting valt att erbjuda dessa patienter rehabilitering medan andra inte gjort det? • De landsting som har valt att göra det remitterar väldigt få patienter – var brister det? • Vilka systemfel finns för att vi ska få till en fungerande rehabilitering för denna målgrupp? • Vad behövs för att man ska kunna återgå i arbete?
When: Wednesday, 2011-07-06
Kritiskt tänkande - attityd eller färdighet? Skolans roll i informationssamhället
When: Thursday, 2011-07-07
CSR -Samhällsansvar med flera vinnare
På plats finns Ingvar Nilsson, som kan presentera banbrytande forskning inom just detta område. Här finns också företag som har förstått vikten av att stötta rätt insatser och koppla dessa till såväl kärnverksamhet som lönsamhet. Några frågor vi ställer under seminariet: Hur sätter man pengar på förebyggande arbete? Vilken är näringslivets roll när det gäller att lösa samhällsproblem? Vilket ansvar har politikerna? Hur ska företag eller politiker bedöma vilka insatser som genererar mest och bäst? Vem vågar satsa?
På plats finns Ingvar Nilsson, som kan presentera banbrytande forskning inom just detta område. Här finns också företag som har förstått vikten av att stötta rätt insatser och koppla dessa till såväl kärnverksamhet som lönsamhet. Några frågor vi ställer under seminariet: Hur sätter man pengar på förebyggande arbete? Vilken är näringslivets roll när det gäller att lösa samhällsproblem? Vilket ansvar har politikerna? Hur ska företag eller politiker bedöma vilka insatser som genererar mest och bäst? Vem vågar satsa?
When: Thursday, 2011-07-07
Detaljhandeln flyttar ut. Var handlar vi?
På seminariet presenterar SCB siffror som visar på att det har skett stora förändringar i detaljhandelns fysiska lokalisering de senaste decennierna. Från att ha funnits främst i städernas centrum har en stor andel flyttat ut till nya handelsområden i tätorternas ytterområden. Detta har betydelse för markanvändning, lokalisering, resvägar och ekonomi. Handelsområden kan ligga utanför tätorter, men det visar sig att majoriteten ligger inuti någon tätort, men ofta i ytterkanten. Detta är en naturlig följd av att det där finns outnyttjad mark till lägre pris, för butikerna och för besökarnas bilar.
På seminariet presenterar SCB siffror som visar på att det har skett stora förändringar i detaljhandelns fysiska lokalisering de senaste decennierna. Från att ha funnits främst i städernas centrum har en stor andel flyttat ut till nya handelsområden i tätorternas ytterområden. Detta har betydelse för markanvändning, lokalisering, resvägar och ekonomi. Handelsområden kan ligga utanför tätorter, men det visar sig att majoriteten ligger inuti någon tätort, men ofta i ytterkanten. Detta är en naturlig följd av att det där finns outnyttjad mark till lägre pris, för butikerna och för besökarnas bilar.
When: Thursday, 2011-07-07
Ekonomiska styrmedel för minskad köttkonsumtion
Världens efterfrågan på kött ökar överuttaget av naturresurser och leder till allvarliga människorättskonsekvenser, som att småbrukare slås ut och mister sin möjlighet till försörjning. Köttproduktionen är också huvudorsaken till våra värsta miljöproblem, inte minst den globala uppvärmningen. Köttet står ensamt för hela 18 % av mänsklighetens växthusgasutsläpp. Köttet pekas också ut av FN som en av de största orsakerna till förlust av odlingsbar mark, vattenresurser och biologisk mångfald. Det är helt nödvändigt för att vi ska klara framtidens livsmedelsförsörjning att vi vänder den destruktiva trenden av ökande köttkonsumtion. Forskning om politiska styrmedel för detta pågår bland annat på Chalmers tekniska högskola och vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Sarah Säll är doktorand i miljöekonomi på SLU och presenterar här sin forskning om ekonomiska styrmedel för minskad köttkonsumtion. Därefter följer en panel där riksdagsledamöter från olika partier diskuterar frågan.
Världens efterfrågan på kött ökar överuttaget av naturresurser och leder till allvarliga människorättskonsekvenser, som att småbrukare slås ut och mister sin möjlighet till försörjning. Köttproduktionen är också huvudorsaken till våra värsta miljöproblem, inte minst den globala uppvärmningen. Köttet står ensamt för hela 18 % av mänsklighetens växthusgasutsläpp. Köttet pekas också ut av FN som en av de största orsakerna till förlust av odlingsbar mark, vattenresurser och biologisk mångfald. Det är helt nödvändigt för att vi ska klara framtidens livsmedelsförsörjning att vi vänder den destruktiva trenden av ökande köttkonsumtion. Forskning om politiska styrmedel för detta pågår bland annat på Chalmers tekniska högskola och vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Sarah Säll är doktorand i miljöekonomi på SLU och presenterar här sin forskning om ekonomiska styrmedel för minskad köttkonsumtion. Därefter följer en panel där riksdagsledamöter från olika partier diskuterar frågan.
When: Thursday, 2011-07-07
Finns appen mot kaos?
Modern teknologi, speciellt smartphones och läsplattor, kan ge personer med ADHD och autism ökad kontroll över vardagen och minska stressen. Digitala kalendrar, kartor och anteckningsmöjligheter är exempel på funktioner som ger stora möjligheter att anpassa användningen till varje individ. Moderna apparater i standardutförande är i dag ofta billigare och har fler funktioner än betydligt dyrare specialanpassade apparater. Förutsättningen för att de som behöver den moderna teknologin som hjälpmedel också får tillgång till den, är att samhället erbjuder ett fungerande sammanhållet system för att erbjuda hjälpen. Det är ofta här som bristerna finns. Hör forskare, användare och praktiker berätta om vad som krävs för att stödet ska bli bättre.
Modern teknologi, speciellt smartphones och läsplattor, kan ge personer med ADHD och autism ökad kontroll över vardagen och minska stressen. Digitala kalendrar, kartor och anteckningsmöjligheter är exempel på funktioner som ger stora möjligheter att anpassa användningen till varje individ. Moderna apparater i standardutförande är i dag ofta billigare och har fler funktioner än betydligt dyrare specialanpassade apparater. Förutsättningen för att de som behöver den moderna teknologin som hjälpmedel också får tillgång till den, är att samhället erbjuder ett fungerande sammanhållet system för att erbjuda hjälpen. Det är ofta här som bristerna finns. Hör forskare, användare och praktiker berätta om vad som krävs för att stödet ska bli bättre.
When: Thursday, 2011-07-07
Fritt val av hjälpmedel i hela landet - vad betyder det för dig?
Regeringens målsättning och ambition är att Fritt val av hjälpmedel ska införas i hela landet. Regeringen utreder nu bland annat hur Fritt val av hjälpmedel kan rymmas inom rådande lagrum, framför allt med koppling till LOV. Under 2011 arbetar Hjälpmedelsinstitutet med att underlätta för de kommuner och landsting som vill införa möjligheten genom att • informera och utbilda • vara expertstöd • utvärdera effekterna i de landsting som tidigt erbjöd Fritt val av hjälpmedel • ta fram webbaserad information Under seminariet får du höra en del av de erfarenheter och förutsättningar som råder för att införa Fritt val av hjälpmedel. Du får även kunskap om vilka lagar som styr och hur de kan tillämpas.
Regeringens målsättning och ambition är att Fritt val av hjälpmedel ska införas i hela landet. Regeringen utreder nu bland annat hur Fritt val av hjälpmedel kan rymmas inom rådande lagrum, framför allt med koppling till LOV. Under 2011 arbetar Hjälpmedelsinstitutet med att underlätta för de kommuner och landsting som vill införa möjligheten genom att • informera och utbilda • vara expertstöd • utvärdera effekterna i de landsting som tidigt erbjöd Fritt val av hjälpmedel • ta fram webbaserad information Under seminariet får du höra en del av de erfarenheter och förutsättningar som råder för att införa Fritt val av hjälpmedel. Du får även kunskap om vilka lagar som styr och hur de kan tillämpas.
When: Thursday, 2011-07-07
Frukostseminarium om hur arbetsgivare är med och gör skillnad
Trots att psykisk ohälsa är den främsta orsaken till långtidssjukskrivning är kunskapen på området bristfällig. En undersökning visar att drygt hälften av 400 tillfrågade chefer med personalansvar är osäkra på hur de ska agera när en anställd får problem med sin psykiska hälsa. I egenskap av den som står i daglig kontakt med de anställda har han eller hon en unik möjlighet att identifiera och bearbeta problem innan de utmynnar i sjukfrånvaro. På seminariet beskrivs hur man kan arbeta för en friskare attityd till personer med psykisk ohälsa på arbetsplatserna och vilket stöd arbetsgivare som öppnar dörrarna för personer med psykisk funktionsnedsättning kan få.
Trots att psykisk ohälsa är den främsta orsaken till långtidssjukskrivning är kunskapen på området bristfällig. En undersökning visar att drygt hälften av 400 tillfrågade chefer med personalansvar är osäkra på hur de ska agera när en anställd får problem med sin psykiska hälsa. I egenskap av den som står i daglig kontakt med de anställda har han eller hon en unik möjlighet att identifiera och bearbeta problem innan de utmynnar i sjukfrånvaro. På seminariet beskrivs hur man kan arbeta för en friskare attityd till personer med psykisk ohälsa på arbetsplatserna och vilket stöd arbetsgivare som öppnar dörrarna för personer med psykisk funktionsnedsättning kan få.
When: Thursday, 2011-07-07
Författare som fattar tillväxtens dilemman. Samtal 4 av 5 om ekonomisystemet
Globalisering förväxlas ofta med samarbete för en bättre framtid. Men avsikten bakom globaliseringen är att nationer ska marknadsanpassa sina samhällen. Leder nuvarande ambitioner till ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, eller accelererar vi in i ohållbarheten? Vet du hur pengar skapas? Kan ekonomin vara stabil om vi inte lånar mer pengar? Är du medveten om det ekonomiska system som du agerar inom? Vet du hur det är uppbyggt och vilka krav det ställer på oss som medborgare? De flesta inom politik, näringsliv och övriga organisationer har inte upptäckt att det saknas både praktisk och vetenskaplig grund för grön tillväxt. Vi behöver påbörja en folkbildning om att den nuvarande utvecklingen är utsiktslös. Att fallhöjden ökar för varje dag. Så vilka möjligheter finns utanför boxen?
Globalisering förväxlas ofta med samarbete för en bättre framtid. Men avsikten bakom globaliseringen är att nationer ska marknadsanpassa sina samhällen. Leder nuvarande ambitioner till ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, eller accelererar vi in i ohållbarheten? Vet du hur pengar skapas? Kan ekonomin vara stabil om vi inte lånar mer pengar? Är du medveten om det ekonomiska system som du agerar inom? Vet du hur det är uppbyggt och vilka krav det ställer på oss som medborgare? De flesta inom politik, näringsliv och övriga organisationer har inte upptäckt att det saknas både praktisk och vetenskaplig grund för grön tillväxt. Vi behöver påbörja en folkbildning om att den nuvarande utvecklingen är utsiktslös. Att fallhöjden ökar för varje dag. Så vilka möjligheter finns utanför boxen?
When: Thursday, 2011-07-07
Genomströmning i högskolan – mått på kvalitet, effektivitet eller bara ett modeord?
When: Thursday, 2011-07-07
Global leadership and the new digital landscape
History is right now being written. In country after country,the young people of North Africa and the Middle East are rising from decades of oppression, demanding democracy and transparency. A youth quake, of optimism and calls for a better life, is travelling from one country to another. With courage and bravery, with digital tools and networks, an entire generation has taken up the fight against dictatorships and military regimes. What we are seeing is a digital shift and a change that not only redraws the regional map - but also creates a new world order in which digital presence, accessibility and transparency are given components. This in turn demands a new kind of global leadership. - 57.6394 - 18.2889
History is right now being written. In country after country,the young people of North Africa and the Middle East are rising from decades of oppression, demanding democracy and transparency. A youth quake, of optimism and calls for a better life, is travelling from one country to another. With courage and bravery, with digital tools and networks, an entire generation has taken up the fight against dictatorships and military regimes. What we are seeing is a digital shift and a change that not only redraws the regional map - but also creates a new world order in which digital presence, accessibility and transparency are given components. This in turn demands a new kind of global leadership. - 57.6394 - 18.2889
When: Thursday, 2011-07-07
Hur får vi ett tryggare digitalt samhälle?
Det finns i dag inget övergripande samhällsansvar för telekommunikationen i Sverige, utan det är många offentliga och privata aktörer inblandade. Vi måste tänka nytt när det gäller att bygga säkra system. Hur fungerar trygghetskedjan i en helt digital infrastruktur vid större naturkatastrofer eller överbelastning av de mobila näten? Hur kan vi öka möjligheterna för samverkan för att skapa ett tryggare digitalt samhälle? Moderator: Bengt Andersson, Hjälpmedelsinstitutet Deltagare: SOS Alarm, Telia, Hjälpmedelsinstitutet, Karlskrona Kommun, IT-Norrbotten
Det finns i dag inget övergripande samhällsansvar för telekommunikationen i Sverige, utan det är många offentliga och privata aktörer inblandade. Vi måste tänka nytt när det gäller att bygga säkra system. Hur fungerar trygghetskedjan i en helt digital infrastruktur vid större naturkatastrofer eller överbelastning av de mobila näten? Hur kan vi öka möjligheterna för samverkan för att skapa ett tryggare digitalt samhälle? Moderator: Bengt Andersson, Hjälpmedelsinstitutet Deltagare: SOS Alarm, Telia, Hjälpmedelsinstitutet, Karlskrona Kommun, IT-Norrbotten
When: Thursday, 2011-07-07
Kvinnors makt, konflikter och svenska myndigheter
Genom detta seminarium vill Operation 1325 skapa en tydlig bild av hur de svenska myndigheterna arbetar med resolution 1325. Operativ personal från flera myndigheter ger sina ”Historier från marken”. Vad finns det för motstånd bland dem vår svenska säkerhetspolis möter under sina uppdrag? Vad har varit ögonöppnare för genderrådgivaren från MSB? Detta är några exempel på vad ni kan få höra. Vi vill även tydligare koppla tänket på policynivå till vad som faktiskt står i den nationella handlingsplanen. Journalisten Mikael Olsson (Konflikt i P1) kommer bland annat att utmana myndighetscheferna med ett aktuellt fall från ett verkligt konfliktområde.
Genom detta seminarium vill Operation 1325 skapa en tydlig bild av hur de svenska myndigheterna arbetar med resolution 1325. Operativ personal från flera myndigheter ger sina ”Historier från marken”. Vad finns det för motstånd bland dem vår svenska säkerhetspolis möter under sina uppdrag? Vad har varit ögonöppnare för genderrådgivaren från MSB? Detta är några exempel på vad ni kan få höra. Vi vill även tydligare koppla tänket på policynivå till vad som faktiskt står i den nationella handlingsplanen. Journalisten Mikael Olsson (Konflikt i P1) kommer bland annat att utmana myndighetscheferna med ett aktuellt fall från ett verkligt konfliktområde.
When: Thursday, 2011-07-07
Menar ni verkligen att vi ska fråga alla? Att ställa frågan om våld i nära relationer
Mäns våld mot kvinnor är ett stort och allvarligt folkhälsoproblem. Att leva med systematiskt våld ger svåra konsekvenser för hälsan, både fysiskt och psykiskt. Men få berättar spontant att de är utsatta, och många söker vård upprepade gånger både för akuta skador och kroniska symtom utan att den bakomliggande orsaken kommer fram. I regeringens treåriga handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor fick Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) i uppdrag att vidareutveckla metoder för att personalen inom hälso- och sjukvården rutinmässigt ska kunna ställa frågor om våldsutsatthet till patienter. Arbetet med uppdraget har visat på ett starkt stöd för att frågor om våld bör ställas rutinmässigt till alla kvinnor. Men hur fungerar det i praktiken? Är det rimligt att alltid fråga om våld? Vad händer sedan? Och vill kvinnorna få frågan? Efter seminariet finns vi på plats i Studentcentrums foajé fram till klockan 16 för att berätta om vår verksamhet och svara på frågor.
Mäns våld mot kvinnor är ett stort och allvarligt folkhälsoproblem. Att leva med systematiskt våld ger svåra konsekvenser för hälsan, både fysiskt och psykiskt. Men få berättar spontant att de är utsatta, och många söker vård upprepade gånger både för akuta skador och kroniska symtom utan att den bakomliggande orsaken kommer fram. I regeringens treåriga handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor fick Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) i uppdrag att vidareutveckla metoder för att personalen inom hälso- och sjukvården rutinmässigt ska kunna ställa frågor om våldsutsatthet till patienter. Arbetet med uppdraget har visat på ett starkt stöd för att frågor om våld bör ställas rutinmässigt till alla kvinnor. Men hur fungerar det i praktiken? Är det rimligt att alltid fråga om våld? Vad händer sedan? Och vill kvinnorna få frågan? Efter seminariet finns vi på plats i Studentcentrums foajé fram till klockan 16 för att berätta om vår verksamhet och svara på frågor.
When: Thursday, 2011-07-07
Naturligt beteende även för minkar?
Under många år har utredningar, politiker, myndigheter och djurskyddsorganisationer konstaterat att den svenska minkuppfödningen inte lever upp till djurskyddslagens krav om rätt att få utföra naturligt beteende. Trots detta händer väldigt lite och minkarna sitter kvar i trånga burar. Vi reder ut problemen med dagens minkuppfödning och presenterar förslag på förbättringar.
Under många år har utredningar, politiker, myndigheter och djurskyddsorganisationer konstaterat att den svenska minkuppfödningen inte lever upp till djurskyddslagens krav om rätt att få utföra naturligt beteende. Trots detta händer väldigt lite och minkarna sitter kvar i trånga burar. Vi reder ut problemen med dagens minkuppfödning och presenterar förslag på förbättringar.
When: Thursday, 2011-07-07
Privat och offentlig vård- och omsorg, konkurrerar eller kompletterar de varandra?
I allt större omfattning drivs omsorgen inom LSS av privata aktörer, där beställarna är Kommunen och Landstinget. Det offentliga har på så sätt en dubbel roll som både beställare och utförare. Vad innebär den relationen och vad ställer det för krav på de privata utförarna? Konkurrerar eller kompletterar privat och offentlig vård- och omsorg varandra och hur ser villkoren/spelplanen ut? Göran Fredriksson, VD i Frösunda och ordförande i Vårdföretagarna och branschorganisationen PULSS, belyser vinsten med konkurrensneutralitet dels från det privata perspektivet, dels ur det offentliga. Han pratar om framtid och möjligheter och svarar på frågan varför konkurrensneutraliteten är viktig för kvaliteten i omsorgen, i den privata liksom offentliga. Frösunda arbetar för att ge personer med funktionsnedsättning ett bättre liv. Vi är 6 000 medarbetare över hela Sverige som stödjer personer med funktionsnedsättning i sitt hem, i arbete och skola samt på fritiden.
I allt större omfattning drivs omsorgen inom LSS av privata aktörer, där beställarna är Kommunen och Landstinget. Det offentliga har på så sätt en dubbel roll som både beställare och utförare. Vad innebär den relationen och vad ställer det för krav på de privata utförarna? Konkurrerar eller kompletterar privat och offentlig vård- och omsorg varandra och hur ser villkoren/spelplanen ut? Göran Fredriksson, VD i Frösunda och ordförande i Vårdföretagarna och branschorganisationen PULSS, belyser vinsten med konkurrensneutralitet dels från det privata perspektivet, dels ur det offentliga. Han pratar om framtid och möjligheter och svarar på frågan varför konkurrensneutraliteten är viktig för kvaliteten i omsorgen, i den privata liksom offentliga. Frösunda arbetar för att ge personer med funktionsnedsättning ett bättre liv. Vi är 6 000 medarbetare över hela Sverige som stödjer personer med funktionsnedsättning i sitt hem, i arbete och skola samt på fritiden.
When: Thursday, 2011-07-07
Slakt utan bedövning
I Sverige är det förbjudet att slakta djur utan bedövning. Ändå kan sådant kött finnas i våra butiker och skolmatsalar. Den ökande efterfrågan i EU av kött som är religiöst slaktat utan bedövning har skapat stor överproduktion och köttet säljs som vanligt slaktat kött i butikerna i EU men sannolikt även i Sverige. Slakt utan bedövning innebär ett stort lidande. Det kan ta flera minuter för djuret att bli medvetslöst medan det tappas på blod. Under tiden upplever djuren smärta, kvävningskänslor och svår ångest. Vad kan svenska politiker göra för att förhindra att denna typ av kött säljs i Sverige?
I Sverige är det förbjudet att slakta djur utan bedövning. Ändå kan sådant kött finnas i våra butiker och skolmatsalar. Den ökande efterfrågan i EU av kött som är religiöst slaktat utan bedövning har skapat stor överproduktion och köttet säljs som vanligt slaktat kött i butikerna i EU men sannolikt även i Sverige. Slakt utan bedövning innebär ett stort lidande. Det kan ta flera minuter för djuret att bli medvetslöst medan det tappas på blod. Under tiden upplever djuren smärta, kvävningskänslor och svår ångest. Vad kan svenska politiker göra för att förhindra att denna typ av kött säljs i Sverige?
When: Thursday, 2011-07-07
Upphandling av kvinnojourer?
Upphandling av kvinnojourer? Våldsutsatta kvinnor och deras barn behöver stöd och skydd från flera aktörer. Utmaningen ligger nu i att hitta metoder för samverkan mellan dessa organisationer och myndigheter. 2007 ändrades socialtjänstlagen så att kommunerna fick ett tydligare ansvar för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Har förutsättningarna för samverkan mellan kvinnojourerna och kommunen förbättrats sedan dess? Hur ser framtiden för kvinnojourerna ut? Hur förändras kvinnojourernas roll gentemot kommunen? Vad händer om kvinnojourernas verksamhet upphandlas? Välkommen på ett samtal om kvinnojourernas framtid.
Upphandling av kvinnojourer? Våldsutsatta kvinnor och deras barn behöver stöd och skydd från flera aktörer. Utmaningen ligger nu i att hitta metoder för samverkan mellan dessa organisationer och myndigheter. 2007 ändrades socialtjänstlagen så att kommunerna fick ett tydligare ansvar för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Har förutsättningarna för samverkan mellan kvinnojourerna och kommunen förbättrats sedan dess? Hur ser framtiden för kvinnojourerna ut? Hur förändras kvinnojourernas roll gentemot kommunen? Vad händer om kvinnojourernas verksamhet upphandlas? Välkommen på ett samtal om kvinnojourernas framtid.
When: Thursday, 2011-07-07
Varför har Sverige världens säkraste vägtrafik?
För att uppnå nollvisionen krävs att alla komponenter i transportsystemet d.v.s. vägar, fordon och trafikanter samverkar. Kommer vi att få se den olycksfria bilen i framtiden och vad kommer vi att få se för utveckling på fordonsområdet när det gäller förebyggande säkerhet.
För att uppnå nollvisionen krävs att alla komponenter i transportsystemet d.v.s. vägar, fordon och trafikanter samverkar. Kommer vi att få se den olycksfria bilen i framtiden och vad kommer vi att få se för utveckling på fordonsområdet när det gäller förebyggande säkerhet.
When: Thursday, 2011-07-07
Århundradets skattereform 2.0
1991 genomfördes det som beskrivits som århundradets skattereform. Reformen var ett svar på att skattesystemet hade kommit att präglas av allt fler särlösningar, specialregler och undantag. Ambitionen var att skapa ett transparent, likformig och legitimt skattesystem med formellt lägre skattesatser, inte minst avseende företagsbeskattningen, men i huvudsak med samma skatteintäkter genom en breddning av det som var beskattningsbart. Under de 20 år som gått har nya särlösningar och undantag återinförts. Nu efterlyser flera intresseorganisationer en ”Århundradets skattereform 2.0”. Men hur ska den egentligen se ut? Hur ska grön skatteväxling, internationell skattekonkurrens och den framtida finansiering av välfärden säkras i ett reformerat skattesystem? Efter en kortare introduktion av Ekonomiska Rådet inleds en debatt och samtal.
1991 genomfördes det som beskrivits som århundradets skattereform. Reformen var ett svar på att skattesystemet hade kommit att präglas av allt fler särlösningar, specialregler och undantag. Ambitionen var att skapa ett transparent, likformig och legitimt skattesystem med formellt lägre skattesatser, inte minst avseende företagsbeskattningen, men i huvudsak med samma skatteintäkter genom en breddning av det som var beskattningsbart. Under de 20 år som gått har nya särlösningar och undantag återinförts. Nu efterlyser flera intresseorganisationer en ”Århundradets skattereform 2.0”. Men hur ska den egentligen se ut? Hur ska grön skatteväxling, internationell skattekonkurrens och den framtida finansiering av välfärden säkras i ett reformerat skattesystem? Efter en kortare introduktion av Ekonomiska Rådet inleds en debatt och samtal.
When: Thursday, 2011-07-07
Är genomströmning verkligen ett relevant kvalitetsmått på högre utbildning?
When: Thursday, 2011-07-07
Bubbles of Growth. Samtal 5 av 5 om ekonomisystemet
Filmen ”Bubbles of Growth” och samtal med producenten Peter Wolfhagen. Medvetenheten ökar om behovet av ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet? Är våra nuvarande ambitioner lösningen på dagens utmaningar, eller accelererar vi in i ohållbarhet? Vilken roll spelar ekonomisystemet? Vet du hur pengar skapas? Kan ekonomin vara stabil om vi inte lånar mer pengar? Är du medveten om det ekonomiska system som du agerar inom? Vet du hur det är uppbyggt och vilka krav det ställer på oss som medborgare? De flesta inom politik, näringsliv och övriga organisationer har inte upptäckt att det saknas både praktisk och vetenskaplig grund för grön tillväxt. Vi behöver påbörja en folkbildning om att den nuvarande utvecklingen är utsiktslös. Att fallhöjden ökar för varje dag. Så vilka möjligheter finns utanför boxen?
Filmen ”Bubbles of Growth” och samtal med producenten Peter Wolfhagen. Medvetenheten ökar om behovet av ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet? Är våra nuvarande ambitioner lösningen på dagens utmaningar, eller accelererar vi in i ohållbarhet? Vilken roll spelar ekonomisystemet? Vet du hur pengar skapas? Kan ekonomin vara stabil om vi inte lånar mer pengar? Är du medveten om det ekonomiska system som du agerar inom? Vet du hur det är uppbyggt och vilka krav det ställer på oss som medborgare? De flesta inom politik, näringsliv och övriga organisationer har inte upptäckt att det saknas både praktisk och vetenskaplig grund för grön tillväxt. Vi behöver påbörja en folkbildning om att den nuvarande utvecklingen är utsiktslös. Att fallhöjden ökar för varje dag. Så vilka möjligheter finns utanför boxen?
When: Friday, 2011-07-08
Den tredje sektorn … (varför) behövs den?
Frågor som kommer att diskuteras: Vad utmärker den tredje sektorn? Hur kan samhället dra optimal nytta av den ”tredje sektorn”? Hur hanterar det nuvarande systemet den växande tredje sektorn? Vad har näringslivet och det offentliga att lära av den tredje sektorn? Blir den tredje sektorn alltmer ”offentlig” genom att bli underleverantör till det offentliga?
Frågor som kommer att diskuteras: Vad utmärker den tredje sektorn? Hur kan samhället dra optimal nytta av den ”tredje sektorn”? Hur hanterar det nuvarande systemet den växande tredje sektorn? Vad har näringslivet och det offentliga att lära av den tredje sektorn? Blir den tredje sektorn alltmer ”offentlig” genom att bli underleverantör till det offentliga?
When: Friday, 2011-07-08
Fattig i ett rikt land
Vi har ett samhälle som framgångrikt har hycklat och dolt sin bakgård inför omvärlden. Ett samhälle som har förmedlat till många barn att ”du får inte vara med”. Hur kan vi se dessa barn i ögonen utan att skämmas? Det är dags för en förändring. Det är dags att höja rösten. Det är dags att vi tar vårt ansvar för dina, mina och allas barn. Fryshuset möter i projektet Barn till Ensamma Mammor 600 av de cirka 250 000 barn som lever i fattigdom i Sverige. I detta seminarium vill vi förmedla dessa barns egna erfarenheter av ett fattigt utanförskap i ett rikt land. Välkomna till ett seminarium som berör och förmedlar hopp. Sagt av barn som lever i ekonomisk utsatthet: ”Jag skäms för att jag inte har alla de saker som mina klasskamrater har.” ”Jag skäms för att jag aldrig har något att berätta efter att det varit skollov” ”Jag är ingenting, jag är bara en fattig djävla skit och jag hatar det här livet”
Vi har ett samhälle som framgångrikt har hycklat och dolt sin bakgård inför omvärlden. Ett samhälle som har förmedlat till många barn att ”du får inte vara med”. Hur kan vi se dessa barn i ögonen utan att skämmas? Det är dags för en förändring. Det är dags att höja rösten. Det är dags att vi tar vårt ansvar för dina, mina och allas barn. Fryshuset möter i projektet Barn till Ensamma Mammor 600 av de cirka 250 000 barn som lever i fattigdom i Sverige. I detta seminarium vill vi förmedla dessa barns egna erfarenheter av ett fattigt utanförskap i ett rikt land. Välkomna till ett seminarium som berör och förmedlar hopp. Sagt av barn som lever i ekonomisk utsatthet: ”Jag skäms för att jag inte har alla de saker som mina klasskamrater har.” ”Jag skäms för att jag aldrig har något att berätta efter att det varit skollov” ”Jag är ingenting, jag är bara en fattig djävla skit och jag hatar det här livet”
When: Friday, 2011-07-08
Later events...