Klimatpolitik och transporter - satsar Sverige rätt?
Riksdagen har beslutat om mål och åtgärder för att vi i Sverige ska minska utsläppen av växthusgaser. Sverige har också inom ramen för EU-samarbetet förbundit sig att följa EU:s mål på området och därutöver ska internationella åtaganden följas. Det är av största vikt att styrmedlen används effektivt. Riksrevisionen har granskat dessa insatser. Använder staten sina styrmedel så att utsläppen minskar i enlighet med målen och till rimliga kostnader? Vilka mål bör Sverige ha och hur ska de uppnås? Vilka mål och vilka styrmedel bör vi ha inom vägtrafiken?
Riksdagen har beslutat om mål och åtgärder för att vi i Sverige ska minska utsläppen av växthusgaser. Sverige har också inom ramen för EU-samarbetet förbundit sig att följa EU:s mål på området och därutöver ska internationella åtaganden följas. Det är av största vikt att styrmedlen används effektivt. Riksrevisionen har granskat dessa insatser. Använder staten sina styrmedel så att utsläppen minskar i enlighet med målen och till rimliga kostnader? Vilka mål bör Sverige ha och hur ska de uppnås? Vilka mål och vilka styrmedel bör vi ha inom vägtrafiken?
When: Sunday, 2012-07-01 15:00 - 16:30
Lagen om kontaktförbud - en uppföljande granskning
Som ett led i arbetet med att stärka skyddet främst för kvinnor som utsatts för brott av en person de tidigare haft en relation med infördes år 1988 lagen om besöksförbud. Förra året presenterade Stiftelsen Tryggare Sverige en kartläggning av besöksförbudslagen som visar på stora skillnader mellan landets åklagarkammare och enskilda åklagare när det gäller hur lagen tillämpas. Genom åren har också kvinnojourerna upprepade gånger påpekat att lagen om besöksförbud inte fungerat som önskat, något som faktiskt försatt kvinnor och barn i livsfara. Den 1 oktober 2011 ersattes besöksförbudslagen av lagen om kontaktförbud (SFS 2011:487). Vid seminariet presenteras en första uppföljande granskning av kontaktförbudslagens tillämpning. Frågor som diskuteras är bland annat om den nya lagen utgör ett adekvat skydd för brottsdrabbade eller om det fortfarande råder ett geografiskt lotteri när det gäller utfärdade kontaktförbud.
Som ett led i arbetet med att stärka skyddet främst för kvinnor som utsatts för brott av en person de tidigare haft en relation med infördes år 1988 lagen om besöksförbud. Förra året presenterade Stiftelsen Tryggare Sverige en kartläggning av besöksförbudslagen som visar på stora skillnader mellan landets åklagarkammare och enskilda åklagare när det gäller hur lagen tillämpas. Genom åren har också kvinnojourerna upprepade gånger påpekat att lagen om besöksförbud inte fungerat som önskat, något som faktiskt försatt kvinnor och barn i livsfara. Den 1 oktober 2011 ersattes besöksförbudslagen av lagen om kontaktförbud (SFS 2011:487). Vid seminariet presenteras en första uppföljande granskning av kontaktförbudslagens tillämpning. Frågor som diskuteras är bland annat om den nya lagen utgör ett adekvat skydd för brottsdrabbade eller om det fortfarande råder ett geografiskt lotteri när det gäller utfärdade kontaktförbud.
When: Monday, 2012-07-02 08:00 - 09:30
Socialtjänsten ska möta unga online – men är sociala medier rätt forum?
Ska socialtjänsten nå unga krävs det att myndigheten finns på ungas arenor, även på nätet. Men vilka utmaningar innebär det när det gäller kunskaper om de nya sociala forumen, sekretess, personuppgiftslagen och anmälningsplikten? Vad får socialtjänsten göra och krävs det egna forum eller ska socialtjänsten vara till exempel på Facebook? Nätverket Surfa Lugnt bjuder tillsammans med Fryshuset in till debatt om socialtjänstens arbete med unga på nätet. Surfa Lugnt har undersökt nuläget och presenterar förslag till lösningar och utbildningsinsatser för landets socialtjänster. Fryshuset har flera års erfarenhet av att arbete på nätet i projektet Nätvandrarna. Om Surfa Lugnt: Surfa Lugnt arbetar för ökad trygghet och säkerhet på nätet. Surfa Lugnt samordnar ett nationellt initiativ för att höja vuxnas kunskaper om barns och ungas vardag på Internet.
Ska socialtjänsten nå unga krävs det att myndigheten finns på ungas arenor, även på nätet. Men vilka utmaningar innebär det när det gäller kunskaper om de nya sociala forumen, sekretess, personuppgiftslagen och anmälningsplikten? Vad får socialtjänsten göra och krävs det egna forum eller ska socialtjänsten vara till exempel på Facebook? Nätverket Surfa Lugnt bjuder tillsammans med Fryshuset in till debatt om socialtjänstens arbete med unga på nätet. Surfa Lugnt har undersökt nuläget och presenterar förslag till lösningar och utbildningsinsatser för landets socialtjänster. Fryshuset har flera års erfarenhet av att arbete på nätet i projektet Nätvandrarna. Om Surfa Lugnt: Surfa Lugnt arbetar för ökad trygghet och säkerhet på nätet. Surfa Lugnt samordnar ett nationellt initiativ för att höja vuxnas kunskaper om barns och ungas vardag på Internet.
When: Monday, 2012-07-02 08:00 - 09:00
Hälsa för alla – borde inte det vara självklart?
Angereds Närsjukhus byggs upp i de mångkulturella stadsdelarna i nordöstra Göteborg. Sjukhuset har ett tydligt uppdrag om att skapa en vård för alla som motverkar ojämlik hälsa och gör hälso- och sjukvården välkomnande och begriplig. Vilka erfarenheter finns från arbetet med att skapa ett bemötande för alla? Hur kommuniceras möjligheten att söka till sjukhuset med så kallad egenremiss? Kan boende i en mångkulturell miljö bemötas bättre genom att man utbildar medarbetarnas kulturkompetens och skapar mottagningsrum som är anpassade för tolk och anhörigas närvaro? Kan metoder för uppsökande och hälsofrämjande verksamheter bidra till bättre vårdmöten? Borde inte detta vara självklart för alla? Hur kan hälso- och sjukvården skapa ett vårdmöte för alla? Det är några av frågorna som diskuteras på seminariet.
Angereds Närsjukhus byggs upp i de mångkulturella stadsdelarna i nordöstra Göteborg. Sjukhuset har ett tydligt uppdrag om att skapa en vård för alla som motverkar ojämlik hälsa och gör hälso- och sjukvården välkomnande och begriplig. Vilka erfarenheter finns från arbetet med att skapa ett bemötande för alla? Hur kommuniceras möjligheten att söka till sjukhuset med så kallad egenremiss? Kan boende i en mångkulturell miljö bemötas bättre genom att man utbildar medarbetarnas kulturkompetens och skapar mottagningsrum som är anpassade för tolk och anhörigas närvaro? Kan metoder för uppsökande och hälsofrämjande verksamheter bidra till bättre vårdmöten? Borde inte detta vara självklart för alla? Hur kan hälso- och sjukvården skapa ett vårdmöte för alla? Det är några av frågorna som diskuteras på seminariet.
When: Monday, 2012-07-02 08:30 - 10:00
Tillgänglighet lönar sig! Det har vi räknat på.
Samhällskostnaderna för otillgänglighet i form av tillväxtbortfall och produktivitet kan med bred marginal räknas hem mot kostnaderna för ett tillgängligt samhälle! Den 19 november 2010 gick remisstiden ut för Bortom fagert tal (Ds 2010:20) som föreslår att bristande tillgänglighet ska lagstiftas som diskrimineringsgrund. Något lagförslag har ännu inte presenterats av regeringen, trots att en majoritet i riksdagen har ställt sig bakom en lagändring. Är det Finansdepartementet som bromsar och är skälet Statskontorets Kostnads- och konsekvensanalys (2010:26)? För funktionshinderrörelsen är det en fråga om mänskliga rättigheter – att samhällsplanering och infrastruktursatsningar utgår från att alla medborgare blir inkluderade. Lagstiftningen om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, som vi har haft i decennier, räcker inte till. Vi har anlitat Dan Andersson, fd chefsekonom på LO, för att ta fram kostnader och vinster med en ändrad diskrimineringslag.
Samhällskostnaderna för otillgänglighet i form av tillväxtbortfall och produktivitet kan med bred marginal räknas hem mot kostnaderna för ett tillgängligt samhälle! Den 19 november 2010 gick remisstiden ut för Bortom fagert tal (Ds 2010:20) som föreslår att bristande tillgänglighet ska lagstiftas som diskrimineringsgrund. Något lagförslag har ännu inte presenterats av regeringen, trots att en majoritet i riksdagen har ställt sig bakom en lagändring. Är det Finansdepartementet som bromsar och är skälet Statskontorets Kostnads- och konsekvensanalys (2010:26)? För funktionshinderrörelsen är det en fråga om mänskliga rättigheter – att samhällsplanering och infrastruktursatsningar utgår från att alla medborgare blir inkluderade. Lagstiftningen om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, som vi har haft i decennier, räcker inte till. Vi har anlitat Dan Andersson, fd chefsekonom på LO, för att ta fram kostnader och vinster med en ändrad diskrimineringslag.
When: Monday, 2012-07-02 08:30 - 09:00
Tillgänglighet lönar sig! Det har vi räknat på.
Samhällskostnaderna för otillgänglighet i form av tillväxtbortfall och produktivitet kan med bred marginal räknas hem mot kostnaderna för ett tillgängligt samhälle! Den 19 november 2010 gick remisstiden ut för Bortom fagert tal (Ds 2010:20) som föreslår att bristande tillgänglighet ska lagstiftas som diskrimineringsgrund. Något lagförslag har ännu inte presenterats av regeringen, trots att en majoritet i riksdagen har ställt sig bakom en lagändring. Är det Finansdepartementet som bromsar och är skälet Statskontorets Kostnads- och konsekvensanalys (2010:26)? För funktionshinderrörelsen är det en fråga om mänskliga rättigheter – att samhällsplanering och infrastruktursatsningar utgår från att alla medborgare blir inkluderade. Lagstiftningen om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, som vi har haft i decennier, räcker inte till. Vi har anlitat Dan Andersson, fd chefsekonom på LO, för att ta fram kostnader och vinster med en ändrad diskrimineringslag.
Samhällskostnaderna för otillgänglighet i form av tillväxtbortfall och produktivitet kan med bred marginal räknas hem mot kostnaderna för ett tillgängligt samhälle! Den 19 november 2010 gick remisstiden ut för Bortom fagert tal (Ds 2010:20) som föreslår att bristande tillgänglighet ska lagstiftas som diskrimineringsgrund. Något lagförslag har ännu inte presenterats av regeringen, trots att en majoritet i riksdagen har ställt sig bakom en lagändring. Är det Finansdepartementet som bromsar och är skälet Statskontorets Kostnads- och konsekvensanalys (2010:26)? För funktionshinderrörelsen är det en fråga om mänskliga rättigheter – att samhällsplanering och infrastruktursatsningar utgår från att alla medborgare blir inkluderade. Lagstiftningen om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, som vi har haft i decennier, räcker inte till. Vi har anlitat Dan Andersson, fd chefsekonom på LO, för att ta fram kostnader och vinster med en ändrad diskrimineringslag.
When: Monday, 2012-07-02 08:30 - 09:00
Valet 2014 - vem tar vem?
Opinionsundersökningar visar att valet 2014 kan rita om den svenska politiska kartan ordentligt. Några partier kan åka ur riksdagen och flörtarna mellan partierna för att skapa nya regeringskonstellationer har redan börjat. Vi bjuder in till samtal mellan debattörer med goda insikter i hur resonemangen inom S, M och MP går för att diskutera vad som händer efter valet 2014. Vilka bildar regering? Vilka åker ur? Och vad betyder det för politiken?
Opinionsundersökningar visar att valet 2014 kan rita om den svenska politiska kartan ordentligt. Några partier kan åka ur riksdagen och flörtarna mellan partierna för att skapa nya regeringskonstellationer har redan börjat. Vi bjuder in till samtal mellan debattörer med goda insikter i hur resonemangen inom S, M och MP går för att diskutera vad som händer efter valet 2014. Vilka bildar regering? Vilka åker ur? Och vad betyder det för politiken?
When: Monday, 2012-07-02 08:30 - 10:00
Kommunala partnerskap - ett effektivt verktyg i fattigdomsbekämpningen
Diskutera fördelarna med kommunala partnerskap med politiker och tjänstemän från Malmö, Leksand och Forshaga. Inspireras av presentationer om hur samarbeten mellan svenska kommuner och kommuner i Afrika, Asien och Östeuropa kan ta sig uttryck.
Diskutera fördelarna med kommunala partnerskap med politiker och tjänstemän från Malmö, Leksand och Forshaga. Inspireras av presentationer om hur samarbeten mellan svenska kommuner och kommuner i Afrika, Asien och Östeuropa kan ta sig uttryck.
When: Monday, 2012-07-02 09:00 - 12:00
Är afrikanska banker mer IT-mogna än svenska?
Hur kommer det sig att så många svenska banker riskerar att bli omsprungna av afrikanska och asiatiska globala banker när det handlar om kundnära tjänster som kan göras tillgängliga via vanliga mobiltelefoner? Vad ligger bakom det ljumma intresset från bankernas sida för moderna IT-tjänster som också svenska kunder skulle välkomna, bara de visste att de fanns? Hur ser det politiska intresset ut i riksdag och regering för att ge förutsättningar för såväl banker som konsumenter att nyttja teknikens nya möjligheter? Insläpp från klockan 8.45.
Hur kommer det sig att så många svenska banker riskerar att bli omsprungna av afrikanska och asiatiska globala banker när det handlar om kundnära tjänster som kan göras tillgängliga via vanliga mobiltelefoner? Vad ligger bakom det ljumma intresset från bankernas sida för moderna IT-tjänster som också svenska kunder skulle välkomna, bara de visste att de fanns? Hur ser det politiska intresset ut i riksdag och regering för att ge förutsättningar för såväl banker som konsumenter att nyttja teknikens nya möjligheter? Insläpp från klockan 8.45.
When: Monday, 2012-07-02 09:00 - 10:30
Förlegade attityder och brist på mod håller unga kvar i arbetslöshet
En workshop för dig som vill vara med och tänka nytt utifrån gällande ramar för att de 72000 arbetslösa ungdomar som utgör 5,8 procent av totala antalet 15-24 åringar (enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning i april 2010) ska få en ärlig chans att få och behålla ett jobb. Unga som oavsett konjunktur står långt från arbetsmarknaden med en skakig skolgång och ett tomt cv som formell merit . Men som också är laddade med informella kunskaper och är en viktig tillgång för Sverige, där varje individ behövs i bygget av vår gemensamma välfärd.
En workshop för dig som vill vara med och tänka nytt utifrån gällande ramar för att de 72000 arbetslösa ungdomar som utgör 5,8 procent av totala antalet 15-24 åringar (enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning i april 2010) ska få en ärlig chans att få och behålla ett jobb. Unga som oavsett konjunktur står långt från arbetsmarknaden med en skakig skolgång och ett tomt cv som formell merit . Men som också är laddade med informella kunskaper och är en viktig tillgång för Sverige, där varje individ behövs i bygget av vår gemensamma välfärd.
When: Monday, 2012-07-02 09:30 - 10:30
Kan vi visa blåtiror? Att skildra våld mot kvinnor
Stanna gärna kvar och se utställningen efter klockan 11.00. Cause of Death: Woman, SKR:s journalistiska granskning av det globala våldet mot kvinnor, presenteras och diskuteras. SKR:s sätt att skildra våldet mot kvinnor skiljer sig från journalistiken. Vilka utmaningar stötte vi på i samarbetet med journalisterna och fotografen som gjorde de omkring 150 reportage från 10 länder som ingår i materialet? Johanna Palmström leder ett samtal mellan Kerstin Weigl (Aftonbladet) och Carina Ohlsson (SKR) om etik, säkerhet och att synliggöra strukturer i ett material som bygger på personliga berättelser och närgångna foton. Vi visar projektets DIY-fotoutställning som finns att ladda ned på www.causeofdeathwoman.com.
Stanna gärna kvar och se utställningen efter klockan 11.00. Cause of Death: Woman, SKR:s journalistiska granskning av det globala våldet mot kvinnor, presenteras och diskuteras. SKR:s sätt att skildra våldet mot kvinnor skiljer sig från journalistiken. Vilka utmaningar stötte vi på i samarbetet med journalisterna och fotografen som gjorde de omkring 150 reportage från 10 länder som ingår i materialet? Johanna Palmström leder ett samtal mellan Kerstin Weigl (Aftonbladet) och Carina Ohlsson (SKR) om etik, säkerhet och att synliggöra strukturer i ett material som bygger på personliga berättelser och närgångna foton. Vi visar projektets DIY-fotoutställning som finns att ladda ned på www.causeofdeathwoman.com.
When: Monday, 2012-07-02 10:00 - 11:00
Svensk fordonsindustris utmaningar och möjligheter
Klimatgaser, olyckor, buller samt luftföroreningar är alla exempel på negativa externa effekter som vägtrafik kan ge upphov till. Svensk fordonsindustri ligger i framkant när det gäller att ta fram fordon som minimerar dessa externa effekter. Hur vänder vi samhällets stora hållbarhetsutmaningar, som t.ex. en fossiloberoende fordonsflotta, till affärsmöjligheter för en av landets viktigaste näringsgrenar? Hur möjliggör vi genombrott inom fordonsteknologi för att nå trafiksäkerhets- och miljömål? Vad betyder fordonsindustrin för Sverige som industriland? Vad kan vi göra gemensamt för att säkerställa en fortsatt stark position inom den globala fordonsindustrin?
Klimatgaser, olyckor, buller samt luftföroreningar är alla exempel på negativa externa effekter som vägtrafik kan ge upphov till. Svensk fordonsindustri ligger i framkant när det gäller att ta fram fordon som minimerar dessa externa effekter. Hur vänder vi samhällets stora hållbarhetsutmaningar, som t.ex. en fossiloberoende fordonsflotta, till affärsmöjligheter för en av landets viktigaste näringsgrenar? Hur möjliggör vi genombrott inom fordonsteknologi för att nå trafiksäkerhets- och miljömål? Vad betyder fordonsindustrin för Sverige som industriland? Vad kan vi göra gemensamt för att säkerställa en fortsatt stark position inom den globala fordonsindustrin?
When: Monday, 2012-07-02 10:00 - 12:00
Är miljövänligt skogsbruk lönsamt?
Med full frihet att välja skogsbruksåtgärder, virkesförråd och gallringsintervall på bästa sätt är skogsbruk utan slutavverkningar ofta lönsammare än kalhyggesskogsbruk. Forskningen har bevisat detta. Nu finns en del bestämmelser som innebär att skogsbruk utan kalhyggen missgynnas och ofta blir mindre lönsamt. Skogsägare tvingas att antingen hålla väldigt höga virkesförråd och göra små gallringar eller att göra totala slutavverkningar. Skogsstyrelsen har försökt motivera dessa regler genom att påstå att tillväxten blir för låg om man sänker virkesförrådet. I en rapport från Skogsstyrelsen framgår det, tvärt om, att tillväxten är högre om man gallrar mer och håller ett lägre virkesförråd. Skogsvårdslagen förbjuder inte skogsbruk utan slutavverkningar men regler helt utan logik gör sådant skogsbruk mindre lönsamt. Många gånger kan dessutom värdet av en miljö utan kalhyggen vara mycket högt, särskilt om vi använder skogen för turism och rekreation.
Med full frihet att välja skogsbruksåtgärder, virkesförråd och gallringsintervall på bästa sätt är skogsbruk utan slutavverkningar ofta lönsammare än kalhyggesskogsbruk. Forskningen har bevisat detta. Nu finns en del bestämmelser som innebär att skogsbruk utan kalhyggen missgynnas och ofta blir mindre lönsamt. Skogsägare tvingas att antingen hålla väldigt höga virkesförråd och göra små gallringar eller att göra totala slutavverkningar. Skogsstyrelsen har försökt motivera dessa regler genom att påstå att tillväxten blir för låg om man sänker virkesförrådet. I en rapport från Skogsstyrelsen framgår det, tvärt om, att tillväxten är högre om man gallrar mer och håller ett lägre virkesförråd. Skogsvårdslagen förbjuder inte skogsbruk utan slutavverkningar men regler helt utan logik gör sådant skogsbruk mindre lönsamt. Många gånger kan dessutom värdet av en miljö utan kalhyggen vara mycket högt, särskilt om vi använder skogen för turism och rekreation.
When: Monday, 2012-07-02 10:00 - 12:00
Avfallsutredningen ur ett miljö- och samhällsperspektiv. Vad säger politikerna?
Den 3:e september ska översynen av avfallsområdet avlämnas. Översynen tittar framför allt på utformningen och ansvaret för insamlingen och omhändertagandet av hushållens avfall samt ansvaret för näringslivets avfall. Hur fungerar den – och hur kan den utvecklas i framtiden?
Den 3:e september ska översynen av avfallsområdet avlämnas. Översynen tittar framför allt på utformningen och ansvaret för insamlingen och omhändertagandet av hushållens avfall samt ansvaret för näringslivets avfall. Hur fungerar den – och hur kan den utvecklas i framtiden?
When: Monday, 2012-07-02 10:30 - 11:30
Mänskliga rättigheter som drivkraft för innovation
Kan innovativa och interaktiva designprocesser i IT-näringen öppna människors möjligheter att utöva sina rättigheter? Allt tydligare krav ställs från invånarna på likvärdiga möjligheter till deltagande i samhällets olika arenor. Både bland offentliga och privata aktörer ökar medvetenheten om att deras verksamheter bör göras tillgängliga för alla människor. Välkommen till ett spännande möte mellan näringslivet, offentlig sektor och akademin för att stärka utvecklingen mot ökad delaktighet för alla invånare. Genom ny interaktiv designmetod för framtagande av informationstjänster baserade på mänskliga rättigheter, rättighetsbaserade krav i offentlig upphandling och kommersialisering av användarorienterad design inom IT ökar möjligheterna för invånaren att delta i samhället på lika villkor.
Kan innovativa och interaktiva designprocesser i IT-näringen öppna människors möjligheter att utöva sina rättigheter? Allt tydligare krav ställs från invånarna på likvärdiga möjligheter till deltagande i samhällets olika arenor. Både bland offentliga och privata aktörer ökar medvetenheten om att deras verksamheter bör göras tillgängliga för alla människor. Välkommen till ett spännande möte mellan näringslivet, offentlig sektor och akademin för att stärka utvecklingen mot ökad delaktighet för alla invånare. Genom ny interaktiv designmetod för framtagande av informationstjänster baserade på mänskliga rättigheter, rättighetsbaserade krav i offentlig upphandling och kommersialisering av användarorienterad design inom IT ökar möjligheterna för invånaren att delta i samhället på lika villkor.
When: Monday, 2012-07-02 10:30 - 12:00
Det finns stunder vi kunde varit utan
Yrkesverksamma inom vård och omsorg behöver kunskap för att våga se och fråga samt agera. Varje ansvarig chef kan använda Det finns stunder för att lyfta frågan om våld i sin arbetsgrupp, ett konkret material som består av filmer, övningar och diskussionsfrågor. Efter utbildningen kan sedan riktlinjer arbetas fram som stärker de yrkesverksammas möjligheter att se, fråga och agera vid misstanke om våld.
Yrkesverksamma inom vård och omsorg behöver kunskap för att våga se och fråga samt agera. Varje ansvarig chef kan använda Det finns stunder för att lyfta frågan om våld i sin arbetsgrupp, ett konkret material som består av filmer, övningar och diskussionsfrågor. Efter utbildningen kan sedan riktlinjer arbetas fram som stärker de yrkesverksammas möjligheter att se, fråga och agera vid misstanke om våld.
When: Monday, 2012-07-02 11:00 - 12:00
Hur formas unga killars manlighet?
Milad, Jakob, Alán, Luis och Bosse diskuterar manlighetsfrågan i vårt samhälle - i synnerhet hur den berör unga killar. De vill bryta ned normen om manlighet, diskutera vilka krafter som ligger bakom unga killars destruktiva handlingar och presentera lösningsförslag till ett mer jämställt Sverige. Milad Mohammadi är från Brobyggarna Fryshuset och jobbar med manliga förebilder och ungdomar. Jakob Andersson är från Akta Huvudet, ett antivåldsprojekt som föreläser om våldets negativa effekter. Luis Lineo är från Machofabriken som är ett metodmaterial att utgå ifrån när man vill diskutera manlighet, normer, våld och jämställdhet. Bosse Parbring är från Genusskolan.se som sprider forskning om killar och manlighet i skolan. Alàn Ali är från Elektra/Fryshuset som arbetar med hedersrelaterade frågor.
Milad, Jakob, Alán, Luis och Bosse diskuterar manlighetsfrågan i vårt samhälle - i synnerhet hur den berör unga killar. De vill bryta ned normen om manlighet, diskutera vilka krafter som ligger bakom unga killars destruktiva handlingar och presentera lösningsförslag till ett mer jämställt Sverige. Milad Mohammadi är från Brobyggarna Fryshuset och jobbar med manliga förebilder och ungdomar. Jakob Andersson är från Akta Huvudet, ett antivåldsprojekt som föreläser om våldets negativa effekter. Luis Lineo är från Machofabriken som är ett metodmaterial att utgå ifrån när man vill diskutera manlighet, normer, våld och jämställdhet. Bosse Parbring är från Genusskolan.se som sprider forskning om killar och manlighet i skolan. Alàn Ali är från Elektra/Fryshuset som arbetar med hedersrelaterade frågor.
When: Monday, 2012-07-02 11:00 - 12:00
Hur kan sjöfartens utsläpp av luftföroreningar minska på bästa sätt?
Seminarium om hur ett samlat styrmedelssystem skulle kunna utformas för Nordsjön och Östersjön: • Redovisning av nuvarande och förväntade utsläpp av kväveoxider och andra luftföroreningar i Östersjön och Nordsjön • Lärdomar av norska NOx-fonden och svenska NOx-avgiften • Erfarenheter av miljödifferentierade farledsavgifter • Representanter från forskning, myndigheter rederinäring och hamnar ger sina perspektiv Anmälan till Henrik Dahlsson på e-post henrik.dahlsson@energigas.se
Seminarium om hur ett samlat styrmedelssystem skulle kunna utformas för Nordsjön och Östersjön: • Redovisning av nuvarande och förväntade utsläpp av kväveoxider och andra luftföroreningar i Östersjön och Nordsjön • Lärdomar av norska NOx-fonden och svenska NOx-avgiften • Erfarenheter av miljödifferentierade farledsavgifter • Representanter från forskning, myndigheter rederinäring och hamnar ger sina perspektiv Anmälan till Henrik Dahlsson på e-post henrik.dahlsson@energigas.se
When: Monday, 2012-07-02 11:00 - 12:30
Relativ inkludering i skolan - från avståndstagare till aktiv deltagare
1. En kort introduktion till begreppen inkludering, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och central koherens. 2. Vi presenterar hur vi arbetar för att underlätta inkludering på Fryshusets gymnasium. 3. Eleverna berättar om sina erfarenheter av inkludering, på Fryshuset och i övrigt. Personer med Aspergers syndrom har ofta en tendens att se detaljer och får därför svårt att urskilja helheter. Många har dessutom svårt att sålla information och allt blir lika viktigt. Svårigheter att tyda andras kroppsspråk gör det ansträngande att hålla reda på en kommunikativ parrelation. Att gå till skolan och förväntas hålla ordning på flera tusen relationer samtidigt är för många med AS övermäktigt. En undervisningssituation med färre likasinnade deltagare blir mer hanterbar och attraktiv.
1. En kort introduktion till begreppen inkludering, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och central koherens. 2. Vi presenterar hur vi arbetar för att underlätta inkludering på Fryshusets gymnasium. 3. Eleverna berättar om sina erfarenheter av inkludering, på Fryshuset och i övrigt. Personer med Aspergers syndrom har ofta en tendens att se detaljer och får därför svårt att urskilja helheter. Många har dessutom svårt att sålla information och allt blir lika viktigt. Svårigheter att tyda andras kroppsspråk gör det ansträngande att hålla reda på en kommunikativ parrelation. Att gå till skolan och förväntas hålla ordning på flera tusen relationer samtidigt är för många med AS övermäktigt. En undervisningssituation med färre likasinnade deltagare blir mer hanterbar och attraktiv.
When: Monday, 2012-07-02 12:30 - 13:30
Är folkhögskolan en dörröppnare till arbetsmarknaden?
75 och 60. Så många procent av deltagarna som gått folkhögskolans Särskilda eller Allmän kurs jobbar eller studerar vidare när de lämnat folkhögskolan. Och på den Studiemotiverande folkhögskolekursen för arbetslösa ungdomar är motsvarande siffra i genomsnitt 40 procent – en markant högre siffra än många andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. På Folkbildningsrådets seminarium diskuterar politiker och företrädare för folkhögskolan och arbetsmarknaden hur de ser på folkhögskolan som en arbetsmarknadsaktör. Välkommen!
75 och 60. Så många procent av deltagarna som gått folkhögskolans Särskilda eller Allmän kurs jobbar eller studerar vidare när de lämnat folkhögskolan. Och på den Studiemotiverande folkhögskolekursen för arbetslösa ungdomar är motsvarande siffra i genomsnitt 40 procent – en markant högre siffra än många andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. På Folkbildningsrådets seminarium diskuterar politiker och företrädare för folkhögskolan och arbetsmarknaden hur de ser på folkhögskolan som en arbetsmarknadsaktör. Välkommen!
When: Monday, 2012-07-02 13:00 - 14:15
Vem tar hand om våra fordon i framtiden?
En diskussion om framtidens kompetensförsörjning. Varför dalar intresset för yrkesutbildningar i Sverige? Ska samhället försöka påverka ungdomarnas utbildningsval utifrån tillgången till arbetstillfällen? Vad gör politikerna och vilket ansvar har branscherna? Teknikintensiva och expansiva motorbranschen har ett ständigt beroendeförhållande till ny kompetens. Här diskuterar vi framtid! Och ska den vara ljus måste kompetensförsörjningen fungera!
En diskussion om framtidens kompetensförsörjning. Varför dalar intresset för yrkesutbildningar i Sverige? Ska samhället försöka påverka ungdomarnas utbildningsval utifrån tillgången till arbetstillfällen? Vad gör politikerna och vilket ansvar har branscherna? Teknikintensiva och expansiva motorbranschen har ett ständigt beroendeförhållande till ny kompetens. Här diskuterar vi framtid! Och ska den vara ljus måste kompetensförsörjningen fungera!
When: Monday, 2012-07-02 13:30 - 15:00
Visionen för den hållbara staden år 2030 – hur ser den ut?
Sex aktörer, från politiska ungdomsförbund, näringsliv och organisationer samt Peter Örn, ordförande i Delegationen för hållbara städer, ger sin vision av den hållbara staden år 2030. Det blir ett samtal om allt ifrån stadsutveckling till energilösningar, trafikutmaningar till framtida avfallshantering. Seminariet bygger på den skrift vi har tagit fram om den hållbara staden 2030, ladda ned på www.avfallsverige.se. Syftet är att inspirera till vidare debatt om hur vi kan bygga framtidens stad.
Sex aktörer, från politiska ungdomsförbund, näringsliv och organisationer samt Peter Örn, ordförande i Delegationen för hållbara städer, ger sin vision av den hållbara staden år 2030. Det blir ett samtal om allt ifrån stadsutveckling till energilösningar, trafikutmaningar till framtida avfallshantering. Seminariet bygger på den skrift vi har tagit fram om den hållbara staden 2030, ladda ned på www.avfallsverige.se. Syftet är att inspirera till vidare debatt om hur vi kan bygga framtidens stad.
When: Monday, 2012-07-02 13:30 - 15:00
Hur gör vi vindkraft till en drivkraft för tillväxt?
Leverantörers bild av branschen i Sverige, hur den ser ut och förutsättningar för tillväxt. Big Glenn – ett exempel på plattform för FoU i samverkan. Regionpolitikerns perspektiv på näringslivsutveckling genom vindkraften. Västra Götaland är hårt drabbat av krisen inom fordonsindustrin, men det finns stora möjligheter att använda den starka kompetens som finns inom fordonsklustret. Hur skapar vi förutsättningar för en regional utveckling med ny teknik? Vilken typ av styrmedel är effektiva för att stärka kluster? Är en satsning mot vindkraftsindustrin önskvärd? Hur kan politiken stärka en sådan utveckling? Hur säkerställer vi att rätt kompetens finns tillgänglig?
Leverantörers bild av branschen i Sverige, hur den ser ut och förutsättningar för tillväxt. Big Glenn – ett exempel på plattform för FoU i samverkan. Regionpolitikerns perspektiv på näringslivsutveckling genom vindkraften. Västra Götaland är hårt drabbat av krisen inom fordonsindustrin, men det finns stora möjligheter att använda den starka kompetens som finns inom fordonsklustret. Hur skapar vi förutsättningar för en regional utveckling med ny teknik? Vilken typ av styrmedel är effektiva för att stärka kluster? Är en satsning mot vindkraftsindustrin önskvärd? Hur kan politiken stärka en sådan utveckling? Hur säkerställer vi att rätt kompetens finns tillgänglig?
When: Monday, 2012-07-02 14:00 - 15:30
Resan mot ett jämställt samhälle – en interaktiv workshop om trafik och genus
En panel med politiker debatterar och därefter workshop där vi i grupper försöker besvara dessa frågor och hitta lösningar.
En panel med politiker debatterar och därefter workshop där vi i grupper försöker besvara dessa frågor och hitta lösningar.
When: Monday, 2012-07-02 14:00 - 16:00
Ränta...vad är det?
Hur många ungdomars framtida ekonomi ska raseras innan vi agerar? Vems ansvar är det – föräldrarnas, skolans eller statens? Eller kanske företagens? Charlie Söderberg kommer under en intensiv timme att nysta i frågan om ungdomars privatekonomi. Under seminariet kommer även Kronofogden, bland andra, att ge sin bild av hur det är ställt med ungdomars förmåga att ta ansvar för sin ekonomi. Vi träffar ungdomar från Fryshuset som själva får ge sin bild av hur svårt det kan vara att spara och tänka långsiktigt. Pensionsföretaget SPP, som är aktivt inom finansbranschen, ser utmaningen i att få unga människor att spara till något som ligger långt fram i tiden. SPP har bestämt sig för att agera för att – i samarbete med Fryshuset – motverka den utveckling som sker.
Hur många ungdomars framtida ekonomi ska raseras innan vi agerar? Vems ansvar är det – föräldrarnas, skolans eller statens? Eller kanske företagens? Charlie Söderberg kommer under en intensiv timme att nysta i frågan om ungdomars privatekonomi. Under seminariet kommer även Kronofogden, bland andra, att ge sin bild av hur det är ställt med ungdomars förmåga att ta ansvar för sin ekonomi. Vi träffar ungdomar från Fryshuset som själva får ge sin bild av hur svårt det kan vara att spara och tänka långsiktigt. Pensionsföretaget SPP, som är aktivt inom finansbranschen, ser utmaningen i att få unga människor att spara till något som ligger långt fram i tiden. SPP har bestämt sig för att agera för att – i samarbete med Fryshuset – motverka den utveckling som sker.
When: Monday, 2012-07-02 14:00 - 15:00
Den svenska assistansreformen – förebild eller avskräckande exempel?
When: Monday, 2012-07-02 15:00 - 16:30
Det otrygga folket - hur är tillståndet i själ och plånbok?
Otryggheten och utanförskapet i det svenska samhället hamnar allt mer i fokus. Det är inte bara s k utsatta grupper som har svårt att klara oförutsedda händelser – det har blivit ett problem för en allt större del av den svenska medelklassen. Möjligheten att låna till sin bostad har skapat livkvalitet för många, medan det för andra blivit en lånefälla. Vad har hänt med den sparkultur som en gång fanns? De här frågorna belyser Länsförsäkringar i ett seminarium där socialminister Göran Hägglund intervjuas om regeringens Framtidskommission och den ökade otryggheten. Sedan följer en paneldebatt där också Vidar Andersson, Daniel Sachs, Karin Mattsson Weijber och Rikard Josefson deltar. Moderator är Lars Adaktusson.
Otryggheten och utanförskapet i det svenska samhället hamnar allt mer i fokus. Det är inte bara s k utsatta grupper som har svårt att klara oförutsedda händelser – det har blivit ett problem för en allt större del av den svenska medelklassen. Möjligheten att låna till sin bostad har skapat livkvalitet för många, medan det för andra blivit en lånefälla. Vad har hänt med den sparkultur som en gång fanns? De här frågorna belyser Länsförsäkringar i ett seminarium där socialminister Göran Hägglund intervjuas om regeringens Framtidskommission och den ökade otryggheten. Sedan följer en paneldebatt där också Vidar Andersson, Daniel Sachs, Karin Mattsson Weijber och Rikard Josefson deltar. Moderator är Lars Adaktusson.
When: Monday, 2012-07-02 15:30 - 17:00
Hur kan vi öka insamling och återvinning av pappersförpackningar?
Vi svenskar är relativt duktiga på att samla in och återvinna pappersförpackningar, men vi borde kunna bli ännu bättre. Enl FTIs analyser är det främst vätskekartonger som vi inte återvinner i tillräckligt hög grad. Frågan vi vill diskutera är – hur kan vi genom information öka återvinningen? FTI och Tetra Pak presenterar en ny undersökning om hushållens sorteringsvanor, och FTI drar slutsatser av sin analys av dagens återvinning. Grønt Punkt Norge berättar om sitt framgångsrika kampanjarbete. Håll Sverige Rent berättar om sitt och Naturvårdsverkets regeringsuppdrag för minskad nedskräpning. Seminariet avslutas med ett konstruktivt idésamtal om hur vi med information kan motivera hushållen till ökad källsortering av pappersförpackningar/vätskekartong.
Vi svenskar är relativt duktiga på att samla in och återvinna pappersförpackningar, men vi borde kunna bli ännu bättre. Enl FTIs analyser är det främst vätskekartonger som vi inte återvinner i tillräckligt hög grad. Frågan vi vill diskutera är – hur kan vi genom information öka återvinningen? FTI och Tetra Pak presenterar en ny undersökning om hushållens sorteringsvanor, och FTI drar slutsatser av sin analys av dagens återvinning. Grønt Punkt Norge berättar om sitt framgångsrika kampanjarbete. Håll Sverige Rent berättar om sitt och Naturvårdsverkets regeringsuppdrag för minskad nedskräpning. Seminariet avslutas med ett konstruktivt idésamtal om hur vi med information kan motivera hushållen till ökad källsortering av pappersförpackningar/vätskekartong.
When: Monday, 2012-07-02 15:30 - 17:00
Idrotten som socialt verktyg?
Vad är ledarnas roll och hur stor påverkan har idrotten på barn och ungas sociala liv? Idrotten ska vara en plats för alla och ge möjlighet till att känna tillhörighet och att få vara någon i ett sammanhang, och har egentligen i alla tider handlat om de sociala dimensionerna. Idrott och andra passionerade intressen anses vara en effektiv skyddsfaktor som hindrar många ungdomar från att hamna snett i livet. Genom att känna delaktighet, tillhörighet och ansvar får ungdomarna växa i sina roller, till framtida ledare, styrelseledamöter eller kanske rentav världsmästare. .
Vad är ledarnas roll och hur stor påverkan har idrotten på barn och ungas sociala liv? Idrotten ska vara en plats för alla och ge möjlighet till att känna tillhörighet och att få vara någon i ett sammanhang, och har egentligen i alla tider handlat om de sociala dimensionerna. Idrott och andra passionerade intressen anses vara en effektiv skyddsfaktor som hindrar många ungdomar från att hamna snett i livet. Genom att känna delaktighet, tillhörighet och ansvar får ungdomarna växa i sina roller, till framtida ledare, styrelseledamöter eller kanske rentav världsmästare. .
When: Monday, 2012-07-02 15:30 - 16:30
Lön och kön - hur förändrar vi dagens situation?
Trots många år av debatt och utfästelser från såväl arbetsmarknadens parter som politiska partier syns ännu inga tydliga resultat i form av minskade löneskillnader mellan kvinnor och män på nationell statistisk nivå. Feministiskt initiativ har arbetat med frågan om kvinnors löner sedan starten. Vi har haft flera seminarier tillsammans med fackförbunden som ”efterlyster politiska initiativ”. Ett stort antal fackförbund, partipolitiska kvinnoförbund, partier och kvinnoorganisationer har gått samman i 15:51 rörelsen. Mot bakgrund av den här utvecklingen och fackförbundens uppmaning om ”politiska direktiv” bjuder Fi in riksdagens samtliga politiska partier till ett samtal om hur vi förändrar lönerelationen mellan kvinnodominerade och mansdominerade sektorer. Löneskillnaderna har i stort sett varit oförändrade under tre decennier. Dagens nivå är ungefär densamma som 1981. Hur förändrar vi dagens situation i praktiken?
Trots många år av debatt och utfästelser från såväl arbetsmarknadens parter som politiska partier syns ännu inga tydliga resultat i form av minskade löneskillnader mellan kvinnor och män på nationell statistisk nivå. Feministiskt initiativ har arbetat med frågan om kvinnors löner sedan starten. Vi har haft flera seminarier tillsammans med fackförbunden som ”efterlyster politiska initiativ”. Ett stort antal fackförbund, partipolitiska kvinnoförbund, partier och kvinnoorganisationer har gått samman i 15:51 rörelsen. Mot bakgrund av den här utvecklingen och fackförbundens uppmaning om ”politiska direktiv” bjuder Fi in riksdagens samtliga politiska partier till ett samtal om hur vi förändrar lönerelationen mellan kvinnodominerade och mansdominerade sektorer. Löneskillnaderna har i stort sett varit oförändrade under tre decennier. Dagens nivå är ungefär densamma som 1981. Hur förändrar vi dagens situation i praktiken?
When: Monday, 2012-07-02 16:30 - 18:00
Våldet i ungdomarnas vardag
Är våldet så grovt och utspritt som media beskriver det, eller riskerar vi att öka rädslan och utanförskapet med svarta rubriker. Hur har utvecklingen sett ut? Ser vi samma problem idag som för 20-30 år sedan? Anders Carlberg och Ann Hellströmer som var med och startade Fryshuset och Non Fighting Generation på 80-talet har en unik kunskap av att jobba med ungdomar i riskzonen under 20 års tid.
Är våldet så grovt och utspritt som media beskriver det, eller riskerar vi att öka rädslan och utanförskapet med svarta rubriker. Hur har utvecklingen sett ut? Ser vi samma problem idag som för 20-30 år sedan? Anders Carlberg och Ann Hellströmer som var med och startade Fryshuset och Non Fighting Generation på 80-talet har en unik kunskap av att jobba med ungdomar i riskzonen under 20 års tid.
When: Monday, 2012-07-02 17:00 - 18:00
Att förstå en fanatiker … vad kan vi lära av litteraturen?
Det handlar bl a. om Akilles i Iliaden, Parsifal i Riddarna kring runda bordet och Raskolnikov i Dostojevskijs Brott och straff. Den frånvarande pappan är ett centralt tema hos dem alla. Även den överbeskyddande mamman, som sätter upp regler men inte kan visa empati och kärlek. Våra fängelser är fulla av interner som berättar om sina ”fantastiska mammor” och sina frånvarande eller missbrukande pappor. Hatet parat med en undermedveten längtan efter papporna, är ett återkommande tema. Alla hyllar striden för stridens egen skull. Men vad man strider för är ofta en tillfällighet. Hjälte och skurk byter plats utan att de märker det. Ofta finns den grandiosa narcissismens bekräftelsebehov och de orealistiska förväntningarna på en framgångsrik framtid ständigt närvarande i deras personlighet. Peer Gynt trodde att han kunde blir kejsare över världen. Breivik har hittat på fina titlar i sitt påhittade Tempelriddarsällskap.
Det handlar bl a. om Akilles i Iliaden, Parsifal i Riddarna kring runda bordet och Raskolnikov i Dostojevskijs Brott och straff. Den frånvarande pappan är ett centralt tema hos dem alla. Även den överbeskyddande mamman, som sätter upp regler men inte kan visa empati och kärlek. Våra fängelser är fulla av interner som berättar om sina ”fantastiska mammor” och sina frånvarande eller missbrukande pappor. Hatet parat med en undermedveten längtan efter papporna, är ett återkommande tema. Alla hyllar striden för stridens egen skull. Men vad man strider för är ofta en tillfällighet. Hjälte och skurk byter plats utan att de märker det. Ofta finns den grandiosa narcissismens bekräftelsebehov och de orealistiska förväntningarna på en framgångsrik framtid ständigt närvarande i deras personlighet. Peer Gynt trodde att han kunde blir kejsare över världen. Breivik har hittat på fina titlar i sitt påhittade Tempelriddarsällskap.
When: Monday, 2012-07-02 20:15 - 21:15
Later events...