Klimatpolitik och transporter - satsar Sverige rätt?
Riksdagen har beslutat om mål och åtgärder för att vi i Sverige ska minska utsläppen av växthusgaser. Sverige har också inom ramen för EU-samarbetet förbundit sig att följa EU:s mål på området och därutöver ska internationella åtaganden följas. Det är av största vikt att styrmedlen används effektivt. Riksrevisionen har granskat dessa insatser. Använder staten sina styrmedel så att utsläppen minskar i enlighet med målen och till rimliga kostnader? Vilka mål bör Sverige ha och hur ska de uppnås? Vilka mål och vilka styrmedel bör vi ha inom vägtrafiken?
Riksdagen har beslutat om mål och åtgärder för att vi i Sverige ska minska utsläppen av växthusgaser. Sverige har också inom ramen för EU-samarbetet förbundit sig att följa EU:s mål på området och därutöver ska internationella åtaganden följas. Det är av största vikt att styrmedlen används effektivt. Riksrevisionen har granskat dessa insatser. Använder staten sina styrmedel så att utsläppen minskar i enlighet med målen och till rimliga kostnader? Vilka mål bör Sverige ha och hur ska de uppnås? Vilka mål och vilka styrmedel bör vi ha inom vägtrafiken?
When: Sunday, 2012-07-01 15:00 - 16:30
Lagen om kontaktförbud - en uppföljande granskning
Som ett led i arbetet med att stärka skyddet främst för kvinnor som utsatts för brott av en person de tidigare haft en relation med infördes år 1988 lagen om besöksförbud. Förra året presenterade Stiftelsen Tryggare Sverige en kartläggning av besöksförbudslagen som visar på stora skillnader mellan landets åklagarkammare och enskilda åklagare när det gäller hur lagen tillämpas. Genom åren har också kvinnojourerna upprepade gånger påpekat att lagen om besöksförbud inte fungerat som önskat, något som faktiskt försatt kvinnor och barn i livsfara. Den 1 oktober 2011 ersattes besöksförbudslagen av lagen om kontaktförbud (SFS 2011:487). Vid seminariet presenteras en första uppföljande granskning av kontaktförbudslagens tillämpning. Frågor som diskuteras är bland annat om den nya lagen utgör ett adekvat skydd för brottsdrabbade eller om det fortfarande råder ett geografiskt lotteri när det gäller utfärdade kontaktförbud.
Som ett led i arbetet med att stärka skyddet främst för kvinnor som utsatts för brott av en person de tidigare haft en relation med infördes år 1988 lagen om besöksförbud. Förra året presenterade Stiftelsen Tryggare Sverige en kartläggning av besöksförbudslagen som visar på stora skillnader mellan landets åklagarkammare och enskilda åklagare när det gäller hur lagen tillämpas. Genom åren har också kvinnojourerna upprepade gånger påpekat att lagen om besöksförbud inte fungerat som önskat, något som faktiskt försatt kvinnor och barn i livsfara. Den 1 oktober 2011 ersattes besöksförbudslagen av lagen om kontaktförbud (SFS 2011:487). Vid seminariet presenteras en första uppföljande granskning av kontaktförbudslagens tillämpning. Frågor som diskuteras är bland annat om den nya lagen utgör ett adekvat skydd för brottsdrabbade eller om det fortfarande råder ett geografiskt lotteri när det gäller utfärdade kontaktförbud.
When: Monday, 2012-07-02 08:00 - 09:30
Socialtjänsten ska möta unga online – men är sociala medier rätt forum?
Ska socialtjänsten nå unga krävs det att myndigheten finns på ungas arenor, även på nätet. Men vilka utmaningar innebär det när det gäller kunskaper om de nya sociala forumen, sekretess, personuppgiftslagen och anmälningsplikten? Vad får socialtjänsten göra och krävs det egna forum eller ska socialtjänsten vara till exempel på Facebook? Nätverket Surfa Lugnt bjuder tillsammans med Fryshuset in till debatt om socialtjänstens arbete med unga på nätet. Surfa Lugnt har undersökt nuläget och presenterar förslag till lösningar och utbildningsinsatser för landets socialtjänster. Fryshuset har flera års erfarenhet av att arbete på nätet i projektet Nätvandrarna. Om Surfa Lugnt: Surfa Lugnt arbetar för ökad trygghet och säkerhet på nätet. Surfa Lugnt samordnar ett nationellt initiativ för att höja vuxnas kunskaper om barns och ungas vardag på Internet.
Ska socialtjänsten nå unga krävs det att myndigheten finns på ungas arenor, även på nätet. Men vilka utmaningar innebär det när det gäller kunskaper om de nya sociala forumen, sekretess, personuppgiftslagen och anmälningsplikten? Vad får socialtjänsten göra och krävs det egna forum eller ska socialtjänsten vara till exempel på Facebook? Nätverket Surfa Lugnt bjuder tillsammans med Fryshuset in till debatt om socialtjänstens arbete med unga på nätet. Surfa Lugnt har undersökt nuläget och presenterar förslag till lösningar och utbildningsinsatser för landets socialtjänster. Fryshuset har flera års erfarenhet av att arbete på nätet i projektet Nätvandrarna. Om Surfa Lugnt: Surfa Lugnt arbetar för ökad trygghet och säkerhet på nätet. Surfa Lugnt samordnar ett nationellt initiativ för att höja vuxnas kunskaper om barns och ungas vardag på Internet.
When: Monday, 2012-07-02 08:00 - 09:00
Hälsa för alla – borde inte det vara självklart?
Angereds Närsjukhus byggs upp i de mångkulturella stadsdelarna i nordöstra Göteborg. Sjukhuset har ett tydligt uppdrag om att skapa en vård för alla som motverkar ojämlik hälsa och gör hälso- och sjukvården välkomnande och begriplig. Vilka erfarenheter finns från arbetet med att skapa ett bemötande för alla? Hur kommuniceras möjligheten att söka till sjukhuset med så kallad egenremiss? Kan boende i en mångkulturell miljö bemötas bättre genom att man utbildar medarbetarnas kulturkompetens och skapar mottagningsrum som är anpassade för tolk och anhörigas närvaro? Kan metoder för uppsökande och hälsofrämjande verksamheter bidra till bättre vårdmöten? Borde inte detta vara självklart för alla? Hur kan hälso- och sjukvården skapa ett vårdmöte för alla? Det är några av frågorna som diskuteras på seminariet.
Angereds Närsjukhus byggs upp i de mångkulturella stadsdelarna i nordöstra Göteborg. Sjukhuset har ett tydligt uppdrag om att skapa en vård för alla som motverkar ojämlik hälsa och gör hälso- och sjukvården välkomnande och begriplig. Vilka erfarenheter finns från arbetet med att skapa ett bemötande för alla? Hur kommuniceras möjligheten att söka till sjukhuset med så kallad egenremiss? Kan boende i en mångkulturell miljö bemötas bättre genom att man utbildar medarbetarnas kulturkompetens och skapar mottagningsrum som är anpassade för tolk och anhörigas närvaro? Kan metoder för uppsökande och hälsofrämjande verksamheter bidra till bättre vårdmöten? Borde inte detta vara självklart för alla? Hur kan hälso- och sjukvården skapa ett vårdmöte för alla? Det är några av frågorna som diskuteras på seminariet.
When: Monday, 2012-07-02 08:30 - 10:00
Tillgänglighet lönar sig! Det har vi räknat på.
Samhällskostnaderna för otillgänglighet i form av tillväxtbortfall och produktivitet kan med bred marginal räknas hem mot kostnaderna för ett tillgängligt samhälle! Den 19 november 2010 gick remisstiden ut för Bortom fagert tal (Ds 2010:20) som föreslår att bristande tillgänglighet ska lagstiftas som diskrimineringsgrund. Något lagförslag har ännu inte presenterats av regeringen, trots att en majoritet i riksdagen har ställt sig bakom en lagändring. Är det Finansdepartementet som bromsar och är skälet Statskontorets Kostnads- och konsekvensanalys (2010:26)? För funktionshinderrörelsen är det en fråga om mänskliga rättigheter – att samhällsplanering och infrastruktursatsningar utgår från att alla medborgare blir inkluderade. Lagstiftningen om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, som vi har haft i decennier, räcker inte till. Vi har anlitat Dan Andersson, fd chefsekonom på LO, för att ta fram kostnader och vinster med en ändrad diskrimineringslag.
Samhällskostnaderna för otillgänglighet i form av tillväxtbortfall och produktivitet kan med bred marginal räknas hem mot kostnaderna för ett tillgängligt samhälle! Den 19 november 2010 gick remisstiden ut för Bortom fagert tal (Ds 2010:20) som föreslår att bristande tillgänglighet ska lagstiftas som diskrimineringsgrund. Något lagförslag har ännu inte presenterats av regeringen, trots att en majoritet i riksdagen har ställt sig bakom en lagändring. Är det Finansdepartementet som bromsar och är skälet Statskontorets Kostnads- och konsekvensanalys (2010:26)? För funktionshinderrörelsen är det en fråga om mänskliga rättigheter – att samhällsplanering och infrastruktursatsningar utgår från att alla medborgare blir inkluderade. Lagstiftningen om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, som vi har haft i decennier, räcker inte till. Vi har anlitat Dan Andersson, fd chefsekonom på LO, för att ta fram kostnader och vinster med en ändrad diskrimineringslag.
When: Monday, 2012-07-02 08:30 - 09:00
Tillgänglighet lönar sig! Det har vi räknat på.
Samhällskostnaderna för otillgänglighet i form av tillväxtbortfall och produktivitet kan med bred marginal räknas hem mot kostnaderna för ett tillgängligt samhälle! Den 19 november 2010 gick remisstiden ut för Bortom fagert tal (Ds 2010:20) som föreslår att bristande tillgänglighet ska lagstiftas som diskrimineringsgrund. Något lagförslag har ännu inte presenterats av regeringen, trots att en majoritet i riksdagen har ställt sig bakom en lagändring. Är det Finansdepartementet som bromsar och är skälet Statskontorets Kostnads- och konsekvensanalys (2010:26)? För funktionshinderrörelsen är det en fråga om mänskliga rättigheter – att samhällsplanering och infrastruktursatsningar utgår från att alla medborgare blir inkluderade. Lagstiftningen om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, som vi har haft i decennier, räcker inte till. Vi har anlitat Dan Andersson, fd chefsekonom på LO, för att ta fram kostnader och vinster med en ändrad diskrimineringslag.
Samhällskostnaderna för otillgänglighet i form av tillväxtbortfall och produktivitet kan med bred marginal räknas hem mot kostnaderna för ett tillgängligt samhälle! Den 19 november 2010 gick remisstiden ut för Bortom fagert tal (Ds 2010:20) som föreslår att bristande tillgänglighet ska lagstiftas som diskrimineringsgrund. Något lagförslag har ännu inte presenterats av regeringen, trots att en majoritet i riksdagen har ställt sig bakom en lagändring. Är det Finansdepartementet som bromsar och är skälet Statskontorets Kostnads- och konsekvensanalys (2010:26)? För funktionshinderrörelsen är det en fråga om mänskliga rättigheter – att samhällsplanering och infrastruktursatsningar utgår från att alla medborgare blir inkluderade. Lagstiftningen om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, som vi har haft i decennier, räcker inte till. Vi har anlitat Dan Andersson, fd chefsekonom på LO, för att ta fram kostnader och vinster med en ändrad diskrimineringslag.
When: Monday, 2012-07-02 08:30 - 09:00
Valet 2014 - vem tar vem?
Opinionsundersökningar visar att valet 2014 kan rita om den svenska politiska kartan ordentligt. Några partier kan åka ur riksdagen och flörtarna mellan partierna för att skapa nya regeringskonstellationer har redan börjat. Vi bjuder in till samtal mellan debattörer med goda insikter i hur resonemangen inom S, M och MP går för att diskutera vad som händer efter valet 2014. Vilka bildar regering? Vilka åker ur? Och vad betyder det för politiken?
Opinionsundersökningar visar att valet 2014 kan rita om den svenska politiska kartan ordentligt. Några partier kan åka ur riksdagen och flörtarna mellan partierna för att skapa nya regeringskonstellationer har redan börjat. Vi bjuder in till samtal mellan debattörer med goda insikter i hur resonemangen inom S, M och MP går för att diskutera vad som händer efter valet 2014. Vilka bildar regering? Vilka åker ur? Och vad betyder det för politiken?
When: Monday, 2012-07-02 08:30 - 10:00
Kommunala partnerskap - ett effektivt verktyg i fattigdomsbekämpningen
Diskutera fördelarna med kommunala partnerskap med politiker och tjänstemän från Malmö, Leksand och Forshaga. Inspireras av presentationer om hur samarbeten mellan svenska kommuner och kommuner i Afrika, Asien och Östeuropa kan ta sig uttryck.
Diskutera fördelarna med kommunala partnerskap med politiker och tjänstemän från Malmö, Leksand och Forshaga. Inspireras av presentationer om hur samarbeten mellan svenska kommuner och kommuner i Afrika, Asien och Östeuropa kan ta sig uttryck.
When: Monday, 2012-07-02 09:00 - 12:00
Är afrikanska banker mer IT-mogna än svenska?
Hur kommer det sig att så många svenska banker riskerar att bli omsprungna av afrikanska och asiatiska globala banker när det handlar om kundnära tjänster som kan göras tillgängliga via vanliga mobiltelefoner? Vad ligger bakom det ljumma intresset från bankernas sida för moderna IT-tjänster som också svenska kunder skulle välkomna, bara de visste att de fanns? Hur ser det politiska intresset ut i riksdag och regering för att ge förutsättningar för såväl banker som konsumenter att nyttja teknikens nya möjligheter? Insläpp från klockan 8.45.
Hur kommer det sig att så många svenska banker riskerar att bli omsprungna av afrikanska och asiatiska globala banker när det handlar om kundnära tjänster som kan göras tillgängliga via vanliga mobiltelefoner? Vad ligger bakom det ljumma intresset från bankernas sida för moderna IT-tjänster som också svenska kunder skulle välkomna, bara de visste att de fanns? Hur ser det politiska intresset ut i riksdag och regering för att ge förutsättningar för såväl banker som konsumenter att nyttja teknikens nya möjligheter? Insläpp från klockan 8.45.
When: Monday, 2012-07-02 09:00 - 10:30
Förlegade attityder och brist på mod håller unga kvar i arbetslöshet
En workshop för dig som vill vara med och tänka nytt utifrån gällande ramar för att de 72000 arbetslösa ungdomar som utgör 5,8 procent av totala antalet 15-24 åringar (enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning i april 2010) ska få en ärlig chans att få och behålla ett jobb. Unga som oavsett konjunktur står långt från arbetsmarknaden med en skakig skolgång och ett tomt cv som formell merit . Men som också är laddade med informella kunskaper och är en viktig tillgång för Sverige, där varje individ behövs i bygget av vår gemensamma välfärd.
En workshop för dig som vill vara med och tänka nytt utifrån gällande ramar för att de 72000 arbetslösa ungdomar som utgör 5,8 procent av totala antalet 15-24 åringar (enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning i april 2010) ska få en ärlig chans att få och behålla ett jobb. Unga som oavsett konjunktur står långt från arbetsmarknaden med en skakig skolgång och ett tomt cv som formell merit . Men som också är laddade med informella kunskaper och är en viktig tillgång för Sverige, där varje individ behövs i bygget av vår gemensamma välfärd.
When: Monday, 2012-07-02 09:30 - 10:30
Kan vi visa blåtiror? Att skildra våld mot kvinnor
Stanna gärna kvar och se utställningen efter klockan 11.00. Cause of Death: Woman, SKR:s journalistiska granskning av det globala våldet mot kvinnor, presenteras och diskuteras. SKR:s sätt att skildra våldet mot kvinnor skiljer sig från journalistiken. Vilka utmaningar stötte vi på i samarbetet med journalisterna och fotografen som gjorde de omkring 150 reportage från 10 länder som ingår i materialet? Johanna Palmström leder ett samtal mellan Kerstin Weigl (Aftonbladet) och Carina Ohlsson (SKR) om etik, säkerhet och att synliggöra strukturer i ett material som bygger på personliga berättelser och närgångna foton. Vi visar projektets DIY-fotoutställning som finns att ladda ned på www.causeofdeathwoman.com.
Stanna gärna kvar och se utställningen efter klockan 11.00. Cause of Death: Woman, SKR:s journalistiska granskning av det globala våldet mot kvinnor, presenteras och diskuteras. SKR:s sätt att skildra våldet mot kvinnor skiljer sig från journalistiken. Vilka utmaningar stötte vi på i samarbetet med journalisterna och fotografen som gjorde de omkring 150 reportage från 10 länder som ingår i materialet? Johanna Palmström leder ett samtal mellan Kerstin Weigl (Aftonbladet) och Carina Ohlsson (SKR) om etik, säkerhet och att synliggöra strukturer i ett material som bygger på personliga berättelser och närgångna foton. Vi visar projektets DIY-fotoutställning som finns att ladda ned på www.causeofdeathwoman.com.
When: Monday, 2012-07-02 10:00 - 11:00
Svensk fordonsindustris utmaningar och möjligheter
Klimatgaser, olyckor, buller samt luftföroreningar är alla exempel på negativa externa effekter som vägtrafik kan ge upphov till. Svensk fordonsindustri ligger i framkant när det gäller att ta fram fordon som minimerar dessa externa effekter. Hur vänder vi samhällets stora hållbarhetsutmaningar, som t.ex. en fossiloberoende fordonsflotta, till affärsmöjligheter för en av landets viktigaste näringsgrenar? Hur möjliggör vi genombrott inom fordonsteknologi för att nå trafiksäkerhets- och miljömål? Vad betyder fordonsindustrin för Sverige som industriland? Vad kan vi göra gemensamt för att säkerställa en fortsatt stark position inom den globala fordonsindustrin?
Klimatgaser, olyckor, buller samt luftföroreningar är alla exempel på negativa externa effekter som vägtrafik kan ge upphov till. Svensk fordonsindustri ligger i framkant när det gäller att ta fram fordon som minimerar dessa externa effekter. Hur vänder vi samhällets stora hållbarhetsutmaningar, som t.ex. en fossiloberoende fordonsflotta, till affärsmöjligheter för en av landets viktigaste näringsgrenar? Hur möjliggör vi genombrott inom fordonsteknologi för att nå trafiksäkerhets- och miljömål? Vad betyder fordonsindustrin för Sverige som industriland? Vad kan vi göra gemensamt för att säkerställa en fortsatt stark position inom den globala fordonsindustrin?
When: Monday, 2012-07-02 10:00 - 12:00
Är miljövänligt skogsbruk lönsamt?
Med full frihet att välja skogsbruksåtgärder, virkesförråd och gallringsintervall på bästa sätt är skogsbruk utan slutavverkningar ofta lönsammare än kalhyggesskogsbruk. Forskningen har bevisat detta. Nu finns en del bestämmelser som innebär att skogsbruk utan kalhyggen missgynnas och ofta blir mindre lönsamt. Skogsägare tvingas att antingen hålla väldigt höga virkesförråd och göra små gallringar eller att göra totala slutavverkningar. Skogsstyrelsen har försökt motivera dessa regler genom att påstå att tillväxten blir för låg om man sänker virkesförrådet. I en rapport från Skogsstyrelsen framgår det, tvärt om, att tillväxten är högre om man gallrar mer och håller ett lägre virkesförråd. Skogsvårdslagen förbjuder inte skogsbruk utan slutavverkningar men regler helt utan logik gör sådant skogsbruk mindre lönsamt. Många gånger kan dessutom värdet av en miljö utan kalhyggen vara mycket högt, särskilt om vi använder skogen för turism och rekreation.
Med full frihet att välja skogsbruksåtgärder, virkesförråd och gallringsintervall på bästa sätt är skogsbruk utan slutavverkningar ofta lönsammare än kalhyggesskogsbruk. Forskningen har bevisat detta. Nu finns en del bestämmelser som innebär att skogsbruk utan kalhyggen missgynnas och ofta blir mindre lönsamt. Skogsägare tvingas att antingen hålla väldigt höga virkesförråd och göra små gallringar eller att göra totala slutavverkningar. Skogsstyrelsen har försökt motivera dessa regler genom att påstå att tillväxten blir för låg om man sänker virkesförrådet. I en rapport från Skogsstyrelsen framgår det, tvärt om, att tillväxten är högre om man gallrar mer och håller ett lägre virkesförråd. Skogsvårdslagen förbjuder inte skogsbruk utan slutavverkningar men regler helt utan logik gör sådant skogsbruk mindre lönsamt. Många gånger kan dessutom värdet av en miljö utan kalhyggen vara mycket högt, särskilt om vi använder skogen för turism och rekreation.
When: Monday, 2012-07-02 10:00 - 12:00
Avfallsutredningen ur ett miljö- och samhällsperspektiv. Vad säger politikerna?
Den 3:e september ska översynen av avfallsområdet avlämnas. Översynen tittar framför allt på utformningen och ansvaret för insamlingen och omhändertagandet av hushållens avfall samt ansvaret för näringslivets avfall. Hur fungerar den – och hur kan den utvecklas i framtiden?
Den 3:e september ska översynen av avfallsområdet avlämnas. Översynen tittar framför allt på utformningen och ansvaret för insamlingen och omhändertagandet av hushållens avfall samt ansvaret för näringslivets avfall. Hur fungerar den – och hur kan den utvecklas i framtiden?
When: Monday, 2012-07-02 10:30 - 11:30
Mänskliga rättigheter som drivkraft för innovation
Kan innovativa och interaktiva designprocesser i IT-näringen öppna människors möjligheter att utöva sina rättigheter? Allt tydligare krav ställs från invånarna på likvärdiga möjligheter till deltagande i samhällets olika arenor. Både bland offentliga och privata aktörer ökar medvetenheten om att deras verksamheter bör göras tillgängliga för alla människor. Välkommen till ett spännande möte mellan näringslivet, offentlig sektor och akademin för att stärka utvecklingen mot ökad delaktighet för alla invånare. Genom ny interaktiv designmetod för framtagande av informationstjänster baserade på mänskliga rättigheter, rättighetsbaserade krav i offentlig upphandling och kommersialisering av användarorienterad design inom IT ökar möjligheterna för invånaren att delta i samhället på lika villkor.
Kan innovativa och interaktiva designprocesser i IT-näringen öppna människors möjligheter att utöva sina rättigheter? Allt tydligare krav ställs från invånarna på likvärdiga möjligheter till deltagande i samhällets olika arenor. Både bland offentliga och privata aktörer ökar medvetenheten om att deras verksamheter bör göras tillgängliga för alla människor. Välkommen till ett spännande möte mellan näringslivet, offentlig sektor och akademin för att stärka utvecklingen mot ökad delaktighet för alla invånare. Genom ny interaktiv designmetod för framtagande av informationstjänster baserade på mänskliga rättigheter, rättighetsbaserade krav i offentlig upphandling och kommersialisering av användarorienterad design inom IT ökar möjligheterna för invånaren att delta i samhället på lika villkor.
When: Monday, 2012-07-02 10:30 - 12:00
Det finns stunder vi kunde varit utan
Yrkesverksamma inom vård och omsorg behöver kunskap för att våga se och fråga samt agera. Varje ansvarig chef kan använda Det finns stunder för att lyfta frågan om våld i sin arbetsgrupp, ett konkret material som består av filmer, övningar och diskussionsfrågor. Efter utbildningen kan sedan riktlinjer arbetas fram som stärker de yrkesverksammas möjligheter att se, fråga och agera vid misstanke om våld.
Yrkesverksamma inom vård och omsorg behöver kunskap för att våga se och fråga samt agera. Varje ansvarig chef kan använda Det finns stunder för att lyfta frågan om våld i sin arbetsgrupp, ett konkret material som består av filmer, övningar och diskussionsfrågor. Efter utbildningen kan sedan riktlinjer arbetas fram som stärker de yrkesverksammas möjligheter att se, fråga och agera vid misstanke om våld.
When: Monday, 2012-07-02 11:00 - 12:00
Hur formas unga killars manlighet?
Milad, Jakob, Alán, Luis och Bosse diskuterar manlighetsfrågan i vårt samhälle - i synnerhet hur den berör unga killar. De vill bryta ned normen om manlighet, diskutera vilka krafter som ligger bakom unga killars destruktiva handlingar och presentera lösningsförslag till ett mer jämställt Sverige. Milad Mohammadi är från Brobyggarna Fryshuset och jobbar med manliga förebilder och ungdomar. Jakob Andersson är från Akta Huvudet, ett antivåldsprojekt som föreläser om våldets negativa effekter. Luis Lineo är från Machofabriken som är ett metodmaterial att utgå ifrån när man vill diskutera manlighet, normer, våld och jämställdhet. Bosse Parbring är från Genusskolan.se som sprider forskning om killar och manlighet i skolan. Alàn Ali är från Elektra/Fryshuset som arbetar med hedersrelaterade frågor.
Milad, Jakob, Alán, Luis och Bosse diskuterar manlighetsfrågan i vårt samhälle - i synnerhet hur den berör unga killar. De vill bryta ned normen om manlighet, diskutera vilka krafter som ligger bakom unga killars destruktiva handlingar och presentera lösningsförslag till ett mer jämställt Sverige. Milad Mohammadi är från Brobyggarna Fryshuset och jobbar med manliga förebilder och ungdomar. Jakob Andersson är från Akta Huvudet, ett antivåldsprojekt som föreläser om våldets negativa effekter. Luis Lineo är från Machofabriken som är ett metodmaterial att utgå ifrån när man vill diskutera manlighet, normer, våld och jämställdhet. Bosse Parbring är från Genusskolan.se som sprider forskning om killar och manlighet i skolan. Alàn Ali är från Elektra/Fryshuset som arbetar med hedersrelaterade frågor.
When: Monday, 2012-07-02 11:00 - 12:00
Hur kan sjöfartens utsläpp av luftföroreningar minska på bästa sätt?
Seminarium om hur ett samlat styrmedelssystem skulle kunna utformas för Nordsjön och Östersjön: • Redovisning av nuvarande och förväntade utsläpp av kväveoxider och andra luftföroreningar i Östersjön och Nordsjön • Lärdomar av norska NOx-fonden och svenska NOx-avgiften • Erfarenheter av miljödifferentierade farledsavgifter • Representanter från forskning, myndigheter rederinäring och hamnar ger sina perspektiv Anmälan till Henrik Dahlsson på e-post henrik.dahlsson@energigas.se
Seminarium om hur ett samlat styrmedelssystem skulle kunna utformas för Nordsjön och Östersjön: • Redovisning av nuvarande och förväntade utsläpp av kväveoxider och andra luftföroreningar i Östersjön och Nordsjön • Lärdomar av norska NOx-fonden och svenska NOx-avgiften • Erfarenheter av miljödifferentierade farledsavgifter • Representanter från forskning, myndigheter rederinäring och hamnar ger sina perspektiv Anmälan till Henrik Dahlsson på e-post henrik.dahlsson@energigas.se
When: Monday, 2012-07-02 11:00 - 12:30
Relativ inkludering i skolan - från avståndstagare till aktiv deltagare
1. En kort introduktion till begreppen inkludering, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och central koherens. 2. Vi presenterar hur vi arbetar för att underlätta inkludering på Fryshusets gymnasium. 3. Eleverna berättar om sina erfarenheter av inkludering, på Fryshuset och i övrigt. Personer med Aspergers syndrom har ofta en tendens att se detaljer och får därför svårt att urskilja helheter. Många har dessutom svårt att sålla information och allt blir lika viktigt. Svårigheter att tyda andras kroppsspråk gör det ansträngande att hålla reda på en kommunikativ parrelation. Att gå till skolan och förväntas hålla ordning på flera tusen relationer samtidigt är för många med AS övermäktigt. En undervisningssituation med färre likasinnade deltagare blir mer hanterbar och attraktiv.
1. En kort introduktion till begreppen inkludering, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och central koherens. 2. Vi presenterar hur vi arbetar för att underlätta inkludering på Fryshusets gymnasium. 3. Eleverna berättar om sina erfarenheter av inkludering, på Fryshuset och i övrigt. Personer med Aspergers syndrom har ofta en tendens att se detaljer och får därför svårt att urskilja helheter. Många har dessutom svårt att sålla information och allt blir lika viktigt. Svårigheter att tyda andras kroppsspråk gör det ansträngande att hålla reda på en kommunikativ parrelation. Att gå till skolan och förväntas hålla ordning på flera tusen relationer samtidigt är för många med AS övermäktigt. En undervisningssituation med färre likasinnade deltagare blir mer hanterbar och attraktiv.
When: Monday, 2012-07-02 12:30 - 13:30
Är folkhögskolan en dörröppnare till arbetsmarknaden?
75 och 60. Så många procent av deltagarna som gått folkhögskolans Särskilda eller Allmän kurs jobbar eller studerar vidare när de lämnat folkhögskolan. Och på den Studiemotiverande folkhögskolekursen för arbetslösa ungdomar är motsvarande siffra i genomsnitt 40 procent – en markant högre siffra än många andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. På Folkbildningsrådets seminarium diskuterar politiker och företrädare för folkhögskolan och arbetsmarknaden hur de ser på folkhögskolan som en arbetsmarknadsaktör. Välkommen!
75 och 60. Så många procent av deltagarna som gått folkhögskolans Särskilda eller Allmän kurs jobbar eller studerar vidare när de lämnat folkhögskolan. Och på den Studiemotiverande folkhögskolekursen för arbetslösa ungdomar är motsvarande siffra i genomsnitt 40 procent – en markant högre siffra än många andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. På Folkbildningsrådets seminarium diskuterar politiker och företrädare för folkhögskolan och arbetsmarknaden hur de ser på folkhögskolan som en arbetsmarknadsaktör. Välkommen!
When: Monday, 2012-07-02 13:00 - 14:15
Vem tar hand om våra fordon i framtiden?
En diskussion om framtidens kompetensförsörjning. Varför dalar intresset för yrkesutbildningar i Sverige? Ska samhället försöka påverka ungdomarnas utbildningsval utifrån tillgången till arbetstillfällen? Vad gör politikerna och vilket ansvar har branscherna? Teknikintensiva och expansiva motorbranschen har ett ständigt beroendeförhållande till ny kompetens. Här diskuterar vi framtid! Och ska den vara ljus måste kompetensförsörjningen fungera!
En diskussion om framtidens kompetensförsörjning. Varför dalar intresset för yrkesutbildningar i Sverige? Ska samhället försöka påverka ungdomarnas utbildningsval utifrån tillgången till arbetstillfällen? Vad gör politikerna och vilket ansvar har branscherna? Teknikintensiva och expansiva motorbranschen har ett ständigt beroendeförhållande till ny kompetens. Här diskuterar vi framtid! Och ska den vara ljus måste kompetensförsörjningen fungera!
When: Monday, 2012-07-02 13:30 - 15:00
Visionen för den hållbara staden år 2030 – hur ser den ut?
Sex aktörer, från politiska ungdomsförbund, näringsliv och organisationer samt Peter Örn, ordförande i Delegationen för hållbara städer, ger sin vision av den hållbara staden år 2030. Det blir ett samtal om allt ifrån stadsutveckling till energilösningar, trafikutmaningar till framtida avfallshantering. Seminariet bygger på den skrift vi har tagit fram om den hållbara staden 2030, ladda ned på www.avfallsverige.se. Syftet är att inspirera till vidare debatt om hur vi kan bygga framtidens stad.
Sex aktörer, från politiska ungdomsförbund, näringsliv och organisationer samt Peter Örn, ordförande i Delegationen för hållbara städer, ger sin vision av den hållbara staden år 2030. Det blir ett samtal om allt ifrån stadsutveckling till energilösningar, trafikutmaningar till framtida avfallshantering. Seminariet bygger på den skrift vi har tagit fram om den hållbara staden 2030, ladda ned på www.avfallsverige.se. Syftet är att inspirera till vidare debatt om hur vi kan bygga framtidens stad.
When: Monday, 2012-07-02 13:30 - 15:00
Hur gör vi vindkraft till en drivkraft för tillväxt?
Leverantörers bild av branschen i Sverige, hur den ser ut och förutsättningar för tillväxt. Big Glenn – ett exempel på plattform för FoU i samverkan. Regionpolitikerns perspektiv på näringslivsutveckling genom vindkraften. Västra Götaland är hårt drabbat av krisen inom fordonsindustrin, men det finns stora möjligheter att använda den starka kompetens som finns inom fordonsklustret. Hur skapar vi förutsättningar för en regional utveckling med ny teknik? Vilken typ av styrmedel är effektiva för att stärka kluster? Är en satsning mot vindkraftsindustrin önskvärd? Hur kan politiken stärka en sådan utveckling? Hur säkerställer vi att rätt kompetens finns tillgänglig?
Leverantörers bild av branschen i Sverige, hur den ser ut och förutsättningar för tillväxt. Big Glenn – ett exempel på plattform för FoU i samverkan. Regionpolitikerns perspektiv på näringslivsutveckling genom vindkraften. Västra Götaland är hårt drabbat av krisen inom fordonsindustrin, men det finns stora möjligheter att använda den starka kompetens som finns inom fordonsklustret. Hur skapar vi förutsättningar för en regional utveckling med ny teknik? Vilken typ av styrmedel är effektiva för att stärka kluster? Är en satsning mot vindkraftsindustrin önskvärd? Hur kan politiken stärka en sådan utveckling? Hur säkerställer vi att rätt kompetens finns tillgänglig?
When: Monday, 2012-07-02 14:00 - 15:30
Resan mot ett jämställt samhälle – en interaktiv workshop om trafik och genus
En panel med politiker debatterar och därefter workshop där vi i grupper försöker besvara dessa frågor och hitta lösningar.
En panel med politiker debatterar och därefter workshop där vi i grupper försöker besvara dessa frågor och hitta lösningar.
When: Monday, 2012-07-02 14:00 - 16:00
Ränta...vad är det?
Hur många ungdomars framtida ekonomi ska raseras innan vi agerar? Vems ansvar är det – föräldrarnas, skolans eller statens? Eller kanske företagens? Charlie Söderberg kommer under en intensiv timme att nysta i frågan om ungdomars privatekonomi. Under seminariet kommer även Kronofogden, bland andra, att ge sin bild av hur det är ställt med ungdomars förmåga att ta ansvar för sin ekonomi. Vi träffar ungdomar från Fryshuset som själva får ge sin bild av hur svårt det kan vara att spara och tänka långsiktigt. Pensionsföretaget SPP, som är aktivt inom finansbranschen, ser utmaningen i att få unga människor att spara till något som ligger långt fram i tiden. SPP har bestämt sig för att agera för att – i samarbete med Fryshuset – motverka den utveckling som sker.
Hur många ungdomars framtida ekonomi ska raseras innan vi agerar? Vems ansvar är det – föräldrarnas, skolans eller statens? Eller kanske företagens? Charlie Söderberg kommer under en intensiv timme att nysta i frågan om ungdomars privatekonomi. Under seminariet kommer även Kronofogden, bland andra, att ge sin bild av hur det är ställt med ungdomars förmåga att ta ansvar för sin ekonomi. Vi träffar ungdomar från Fryshuset som själva får ge sin bild av hur svårt det kan vara att spara och tänka långsiktigt. Pensionsföretaget SPP, som är aktivt inom finansbranschen, ser utmaningen i att få unga människor att spara till något som ligger långt fram i tiden. SPP har bestämt sig för att agera för att – i samarbete med Fryshuset – motverka den utveckling som sker.
When: Monday, 2012-07-02 14:00 - 15:00
Den svenska assistansreformen – förebild eller avskräckande exempel?
When: Monday, 2012-07-02 15:00 - 16:30
Det otrygga folket - hur är tillståndet i själ och plånbok?
Otryggheten och utanförskapet i det svenska samhället hamnar allt mer i fokus. Det är inte bara s k utsatta grupper som har svårt att klara oförutsedda händelser – det har blivit ett problem för en allt större del av den svenska medelklassen. Möjligheten att låna till sin bostad har skapat livkvalitet för många, medan det för andra blivit en lånefälla. Vad har hänt med den sparkultur som en gång fanns? De här frågorna belyser Länsförsäkringar i ett seminarium där socialminister Göran Hägglund intervjuas om regeringens Framtidskommission och den ökade otryggheten. Sedan följer en paneldebatt där också Vidar Andersson, Daniel Sachs, Karin Mattsson Weijber och Rikard Josefson deltar. Moderator är Lars Adaktusson.
Otryggheten och utanförskapet i det svenska samhället hamnar allt mer i fokus. Det är inte bara s k utsatta grupper som har svårt att klara oförutsedda händelser – det har blivit ett problem för en allt större del av den svenska medelklassen. Möjligheten att låna till sin bostad har skapat livkvalitet för många, medan det för andra blivit en lånefälla. Vad har hänt med den sparkultur som en gång fanns? De här frågorna belyser Länsförsäkringar i ett seminarium där socialminister Göran Hägglund intervjuas om regeringens Framtidskommission och den ökade otryggheten. Sedan följer en paneldebatt där också Vidar Andersson, Daniel Sachs, Karin Mattsson Weijber och Rikard Josefson deltar. Moderator är Lars Adaktusson.
When: Monday, 2012-07-02 15:30 - 17:00
Hur kan vi öka insamling och återvinning av pappersförpackningar?
Vi svenskar är relativt duktiga på att samla in och återvinna pappersförpackningar, men vi borde kunna bli ännu bättre. Enl FTIs analyser är det främst vätskekartonger som vi inte återvinner i tillräckligt hög grad. Frågan vi vill diskutera är – hur kan vi genom information öka återvinningen? FTI och Tetra Pak presenterar en ny undersökning om hushållens sorteringsvanor, och FTI drar slutsatser av sin analys av dagens återvinning. Grønt Punkt Norge berättar om sitt framgångsrika kampanjarbete. Håll Sverige Rent berättar om sitt och Naturvårdsverkets regeringsuppdrag för minskad nedskräpning. Seminariet avslutas med ett konstruktivt idésamtal om hur vi med information kan motivera hushållen till ökad källsortering av pappersförpackningar/vätskekartong.
Vi svenskar är relativt duktiga på att samla in och återvinna pappersförpackningar, men vi borde kunna bli ännu bättre. Enl FTIs analyser är det främst vätskekartonger som vi inte återvinner i tillräckligt hög grad. Frågan vi vill diskutera är – hur kan vi genom information öka återvinningen? FTI och Tetra Pak presenterar en ny undersökning om hushållens sorteringsvanor, och FTI drar slutsatser av sin analys av dagens återvinning. Grønt Punkt Norge berättar om sitt framgångsrika kampanjarbete. Håll Sverige Rent berättar om sitt och Naturvårdsverkets regeringsuppdrag för minskad nedskräpning. Seminariet avslutas med ett konstruktivt idésamtal om hur vi med information kan motivera hushållen till ökad källsortering av pappersförpackningar/vätskekartong.
When: Monday, 2012-07-02 15:30 - 17:00
Idrotten som socialt verktyg?
Vad är ledarnas roll och hur stor påverkan har idrotten på barn och ungas sociala liv? Idrotten ska vara en plats för alla och ge möjlighet till att känna tillhörighet och att få vara någon i ett sammanhang, och har egentligen i alla tider handlat om de sociala dimensionerna. Idrott och andra passionerade intressen anses vara en effektiv skyddsfaktor som hindrar många ungdomar från att hamna snett i livet. Genom att känna delaktighet, tillhörighet och ansvar får ungdomarna växa i sina roller, till framtida ledare, styrelseledamöter eller kanske rentav världsmästare. .
Vad är ledarnas roll och hur stor påverkan har idrotten på barn och ungas sociala liv? Idrotten ska vara en plats för alla och ge möjlighet till att känna tillhörighet och att få vara någon i ett sammanhang, och har egentligen i alla tider handlat om de sociala dimensionerna. Idrott och andra passionerade intressen anses vara en effektiv skyddsfaktor som hindrar många ungdomar från att hamna snett i livet. Genom att känna delaktighet, tillhörighet och ansvar får ungdomarna växa i sina roller, till framtida ledare, styrelseledamöter eller kanske rentav världsmästare. .
When: Monday, 2012-07-02 15:30 - 16:30
Lön och kön - hur förändrar vi dagens situation?
Trots många år av debatt och utfästelser från såväl arbetsmarknadens parter som politiska partier syns ännu inga tydliga resultat i form av minskade löneskillnader mellan kvinnor och män på nationell statistisk nivå. Feministiskt initiativ har arbetat med frågan om kvinnors löner sedan starten. Vi har haft flera seminarier tillsammans med fackförbunden som ”efterlyster politiska initiativ”. Ett stort antal fackförbund, partipolitiska kvinnoförbund, partier och kvinnoorganisationer har gått samman i 15:51 rörelsen. Mot bakgrund av den här utvecklingen och fackförbundens uppmaning om ”politiska direktiv” bjuder Fi in riksdagens samtliga politiska partier till ett samtal om hur vi förändrar lönerelationen mellan kvinnodominerade och mansdominerade sektorer. Löneskillnaderna har i stort sett varit oförändrade under tre decennier. Dagens nivå är ungefär densamma som 1981. Hur förändrar vi dagens situation i praktiken?
Trots många år av debatt och utfästelser från såväl arbetsmarknadens parter som politiska partier syns ännu inga tydliga resultat i form av minskade löneskillnader mellan kvinnor och män på nationell statistisk nivå. Feministiskt initiativ har arbetat med frågan om kvinnors löner sedan starten. Vi har haft flera seminarier tillsammans med fackförbunden som ”efterlyster politiska initiativ”. Ett stort antal fackförbund, partipolitiska kvinnoförbund, partier och kvinnoorganisationer har gått samman i 15:51 rörelsen. Mot bakgrund av den här utvecklingen och fackförbundens uppmaning om ”politiska direktiv” bjuder Fi in riksdagens samtliga politiska partier till ett samtal om hur vi förändrar lönerelationen mellan kvinnodominerade och mansdominerade sektorer. Löneskillnaderna har i stort sett varit oförändrade under tre decennier. Dagens nivå är ungefär densamma som 1981. Hur förändrar vi dagens situation i praktiken?
When: Monday, 2012-07-02 16:30 - 18:00
Våldet i ungdomarnas vardag
Är våldet så grovt och utspritt som media beskriver det, eller riskerar vi att öka rädslan och utanförskapet med svarta rubriker. Hur har utvecklingen sett ut? Ser vi samma problem idag som för 20-30 år sedan? Anders Carlberg och Ann Hellströmer som var med och startade Fryshuset och Non Fighting Generation på 80-talet har en unik kunskap av att jobba med ungdomar i riskzonen under 20 års tid.
Är våldet så grovt och utspritt som media beskriver det, eller riskerar vi att öka rädslan och utanförskapet med svarta rubriker. Hur har utvecklingen sett ut? Ser vi samma problem idag som för 20-30 år sedan? Anders Carlberg och Ann Hellströmer som var med och startade Fryshuset och Non Fighting Generation på 80-talet har en unik kunskap av att jobba med ungdomar i riskzonen under 20 års tid.
When: Monday, 2012-07-02 17:00 - 18:00
Att förstå en fanatiker … vad kan vi lära av litteraturen?
Det handlar bl a. om Akilles i Iliaden, Parsifal i Riddarna kring runda bordet och Raskolnikov i Dostojevskijs Brott och straff. Den frånvarande pappan är ett centralt tema hos dem alla. Även den överbeskyddande mamman, som sätter upp regler men inte kan visa empati och kärlek. Våra fängelser är fulla av interner som berättar om sina ”fantastiska mammor” och sina frånvarande eller missbrukande pappor. Hatet parat med en undermedveten längtan efter papporna, är ett återkommande tema. Alla hyllar striden för stridens egen skull. Men vad man strider för är ofta en tillfällighet. Hjälte och skurk byter plats utan att de märker det. Ofta finns den grandiosa narcissismens bekräftelsebehov och de orealistiska förväntningarna på en framgångsrik framtid ständigt närvarande i deras personlighet. Peer Gynt trodde att han kunde blir kejsare över världen. Breivik har hittat på fina titlar i sitt påhittade Tempelriddarsällskap.
Det handlar bl a. om Akilles i Iliaden, Parsifal i Riddarna kring runda bordet och Raskolnikov i Dostojevskijs Brott och straff. Den frånvarande pappan är ett centralt tema hos dem alla. Även den överbeskyddande mamman, som sätter upp regler men inte kan visa empati och kärlek. Våra fängelser är fulla av interner som berättar om sina ”fantastiska mammor” och sina frånvarande eller missbrukande pappor. Hatet parat med en undermedveten längtan efter papporna, är ett återkommande tema. Alla hyllar striden för stridens egen skull. Men vad man strider för är ofta en tillfällighet. Hjälte och skurk byter plats utan att de märker det. Ofta finns den grandiosa narcissismens bekräftelsebehov och de orealistiska förväntningarna på en framgångsrik framtid ständigt närvarande i deras personlighet. Peer Gynt trodde att han kunde blir kejsare över världen. Breivik har hittat på fina titlar i sitt påhittade Tempelriddarsällskap.
When: Monday, 2012-07-02 20:15 - 21:15
Ökat beroende efter frihetsreformen? Två år efter kårobligatoriets avskaffande
SUHF och SFS diskuterar utvecklingen av studentinflytande efter kårobligatoriets avskaffande. Grunden är en rapport baserad på en enkätundersökning till lärosäten och studentkårer. Resultaten diskuteras av en panel utifrån perspektiv av hur blev utfallet jämfört med förhoppningarna och vad kan man göra för att stärka och säkra studentinflytandet i framtiden.
SUHF och SFS diskuterar utvecklingen av studentinflytande efter kårobligatoriets avskaffande. Grunden är en rapport baserad på en enkätundersökning till lärosäten och studentkårer. Resultaten diskuteras av en panel utifrån perspektiv av hur blev utfallet jämfört med förhoppningarna och vad kan man göra för att stärka och säkra studentinflytandet i framtiden.
When: Tuesday, 2012-07-03 07:45 - 09:00
Hur ger vi unga en röst?
Unga idag är intresserade av politik,bara inte partipolitisk politik! De engagerar sig i allra högsta grad i olika politiska frågor. Men upplever inte att de nuvarande politiska strukturerna finns tillgängliga för dem. De uttrycker sig och organiserar sig i de frågor som de brinner för i många skilda sammanhang, i olika former, för att uppnå resultat där de känner att politikerna brister. De hittar andra vägar för att förändra, vägar som sällan har med de politiska partierna att göra. Hur kan partipolitiken snappa upp och ta dessa nya former av politiskt engagemang på allvar? Riskerar vår demokrati att urholkas?
Unga idag är intresserade av politik,bara inte partipolitisk politik! De engagerar sig i allra högsta grad i olika politiska frågor. Men upplever inte att de nuvarande politiska strukturerna finns tillgängliga för dem. De uttrycker sig och organiserar sig i de frågor som de brinner för i många skilda sammanhang, i olika former, för att uppnå resultat där de känner att politikerna brister. De hittar andra vägar för att förändra, vägar som sällan har med de politiska partierna att göra. Hur kan partipolitiken snappa upp och ta dessa nya former av politiskt engagemang på allvar? Riskerar vår demokrati att urholkas?
When: Tuesday, 2012-07-03 08:00 - 09:00
Räkna med jämställdhet – om vinsterna med jämställdhet
Hur kan jämställdhet höja kvaliteten i en verksamhet och bidra till en jämn fördelning av resurser? Under morgonen samtalar inbjudna experter om vad vi har att vinna på jämställdhet. Magnus Jacobson från Sveriges kommuner och landsting visar konkreta exempel på verksamhetsförbättringar och nationalekonomerna Ingrid Osika och Anna Klerby presenterar verktyget gender budgeting, som synliggör människorna bakom siffrorna.
Hur kan jämställdhet höja kvaliteten i en verksamhet och bidra till en jämn fördelning av resurser? Under morgonen samtalar inbjudna experter om vad vi har att vinna på jämställdhet. Magnus Jacobson från Sveriges kommuner och landsting visar konkreta exempel på verksamhetsförbättringar och nationalekonomerna Ingrid Osika och Anna Klerby presenterar verktyget gender budgeting, som synliggör människorna bakom siffrorna.
When: Tuesday, 2012-07-03 08:00 - 09:30
Ättestupa eller god vård - vem vårdar och vem bryr sig?
Paneldiskussion med Petra Otterblad Olausson, Socialstyrelsen, Staffan Werme, SKL, Acko Ankarberg-Johansson (KD), och Ann Arleklo (S). Debattledare Marianne Olsson
Paneldiskussion med Petra Otterblad Olausson, Socialstyrelsen, Staffan Werme, SKL, Acko Ankarberg-Johansson (KD), och Ann Arleklo (S). Debattledare Marianne Olsson
When: Tuesday, 2012-07-03 08:00 - 09:30
Fordonsbranschen tar pulsen, i heta stolen...
I fordonsbranschens heta stol intervjuas viktiga personer för vår bransch. Först ut är Ingemar Skogö, tidigare GD för Vägverket och numera landshövding i Västmanlands län samt ordförande för FFI (Fordonsstrategisk Forskning och Innovation). Intervjuar gör Bertil Moldén, vd för BIL Sweden. Publiken kommer också att få chansen att ställa frågor.
I fordonsbranschens heta stol intervjuas viktiga personer för vår bransch. Först ut är Ingemar Skogö, tidigare GD för Vägverket och numera landshövding i Västmanlands län samt ordförande för FFI (Fordonsstrategisk Forskning och Innovation). Intervjuar gör Bertil Moldén, vd för BIL Sweden. Publiken kommer också att få chansen att ställa frågor.
When: Tuesday, 2012-07-03 09:00 - 09:30
Kina 2030 - den nya supermakten?
Kina är i raketfart på väg att återta sin dominerade ställning i världen. Vad händer bakom kulisserna när maktkampen avgörs? Klarar Kina av att öka sin tillväxt med tvåsiffriga tal även kommande år? Blir det några reformer? Vad händer med alla demokratiaktivister? Är sociala medier hävstången för demokrati? Vi får träffa och samtala med några av Sveriges främsta Kinaexperter bland annat fd ambassadör Börje Ljunggren, författaren och entreprenören Johan Björksten.
Kina är i raketfart på väg att återta sin dominerade ställning i världen. Vad händer bakom kulisserna när maktkampen avgörs? Klarar Kina av att öka sin tillväxt med tvåsiffriga tal även kommande år? Blir det några reformer? Vad händer med alla demokratiaktivister? Är sociala medier hävstången för demokrati? Vi får träffa och samtala med några av Sveriges främsta Kinaexperter bland annat fd ambassadör Börje Ljunggren, författaren och entreprenören Johan Björksten.
When: Tuesday, 2012-07-03 09:00 - 11:00
Kommunala partnerskap - ett effektivt verktyg i fattigdomsbekämpningen
Diskutera fördelarna med kommunala partnerskap med politiker och tjänstemän från Malmö, Leksand och Forshaga. Inspireras av presentationer om hur samarbeten mellan svenska kommuner och kommuner i Afrika, Asien och Östeuropa kan ta sig uttryck.
Diskutera fördelarna med kommunala partnerskap med politiker och tjänstemän från Malmö, Leksand och Forshaga. Inspireras av presentationer om hur samarbeten mellan svenska kommuner och kommuner i Afrika, Asien och Östeuropa kan ta sig uttryck.
When: Tuesday, 2012-07-03 09:00 - 12:00
Vad behövs om den gröna bilen ska rulla? - Från vision till verklighet
För att uppnå samhällets mål om en biobaserad samhällsekonomi behövs nya råvaror, nya material och nya energilösningar. Framtidens stora utmaningar kan bara tacklas med nya lösningar, där innovationer och teknikutveckling spelar en avgörande roll. Samverkan mellan kemiföretag och övrig industri är en nyckelfaktor för hållbar utveckling, men det krävs också ett engagemang och en förståelse från samhället. För akademin innebär visionen ett större fokus på forskning och innovation, men också ett ökat behov av locka studenter till naturvetenskapliga utbildningar. Seminariet är en del av Från vision till verklighet den 3-4 juli, som består av tre seminarier, innovationsutställning och avslutande mingel. Vi visar upp kemiföretagens innovationer och diskuterar vad som behövs för att kemiföretag och deras kunder, högskola, science centers och samhället tillsammans ska uppnå visionen om en biobaserad samhällsekonomi och Hållbar utveckling 2030.
För att uppnå samhällets mål om en biobaserad samhällsekonomi behövs nya råvaror, nya material och nya energilösningar. Framtidens stora utmaningar kan bara tacklas med nya lösningar, där innovationer och teknikutveckling spelar en avgörande roll. Samverkan mellan kemiföretag och övrig industri är en nyckelfaktor för hållbar utveckling, men det krävs också ett engagemang och en förståelse från samhället. För akademin innebär visionen ett större fokus på forskning och innovation, men också ett ökat behov av locka studenter till naturvetenskapliga utbildningar. Seminariet är en del av Från vision till verklighet den 3-4 juli, som består av tre seminarier, innovationsutställning och avslutande mingel. Vi visar upp kemiföretagens innovationer och diskuterar vad som behövs för att kemiföretag och deras kunder, högskola, science centers och samhället tillsammans ska uppnå visionen om en biobaserad samhällsekonomi och Hållbar utveckling 2030.
When: Tuesday, 2012-07-03 09:00 - 10:15
Bryr sig den regionala kulturen om folkbildningen ?
Riksdagen beslutade 2009 om kultursamverkansmodellen. Modellen innebär ett nytt sätt att fördela statliga pengar till regional och lokal kulturverksamhet. Statens kulturbidrag fördelas till landets olika län och landsting som ansvarar för fördelningen av bidraget till olika verksamheter. Folkbildningens kulturverksamhet är omfattande och har en avgörande betydelse för kulturlivet i många mindre städer. Folkbildningsrådets utvärdering visar däremot att det inte är någon självklarhet att folkbildningen finns med i processen, trots att regionernas prioriteringar inom kulturområdet skall utarbetas i samverkan med länets kommuner och i samråd med civilsamhället. Seminariet utgår ifrån utvärderingens resultat kring i vilken grad folkbildningen finns representerad i kultursamverkansmodellen samt vilka konsekvenser det fått för folkbildningen och kulturlivet lokalt och regionalt.
Riksdagen beslutade 2009 om kultursamverkansmodellen. Modellen innebär ett nytt sätt att fördela statliga pengar till regional och lokal kulturverksamhet. Statens kulturbidrag fördelas till landets olika län och landsting som ansvarar för fördelningen av bidraget till olika verksamheter. Folkbildningens kulturverksamhet är omfattande och har en avgörande betydelse för kulturlivet i många mindre städer. Folkbildningsrådets utvärdering visar däremot att det inte är någon självklarhet att folkbildningen finns med i processen, trots att regionernas prioriteringar inom kulturområdet skall utarbetas i samverkan med länets kommuner och i samråd med civilsamhället. Seminariet utgår ifrån utvärderingens resultat kring i vilken grad folkbildningen finns representerad i kultursamverkansmodellen samt vilka konsekvenser det fått för folkbildningen och kulturlivet lokalt och regionalt.
When: Tuesday, 2012-07-03 09:15 - 10:30
Arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism – klarar EU sammanhållningen?
I årets volym av publikationen Europaperspektiv lyfter nio ledande svenska forskare fram dynamiken mellan arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism som en avgörande fråga för EU:s sammanhållning under den ekonomiska krisen. Hur påverkar krisen migrationspolitiken och EU:s gränser mot omvärlden? Vad betyder arbetslösheten och de växande nationalistiska strömningarna för möjligheten att upprätthålla den gemensamma arbetsmarknaden? Kan EU-länderna enas om en gemensam politik för arbetskraftsinvandring, som lösning på Europas långsiktiga demografiska underskott?
I årets volym av publikationen Europaperspektiv lyfter nio ledande svenska forskare fram dynamiken mellan arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism som en avgörande fråga för EU:s sammanhållning under den ekonomiska krisen. Hur påverkar krisen migrationspolitiken och EU:s gränser mot omvärlden? Vad betyder arbetslösheten och de växande nationalistiska strömningarna för möjligheten att upprätthålla den gemensamma arbetsmarknaden? Kan EU-länderna enas om en gemensam politik för arbetskraftsinvandring, som lösning på Europas långsiktiga demografiska underskott?
When: Tuesday, 2012-07-03 09:30 - 11:30
Entreprenörskap utan entreprenörer
Vi tar hjälp av forskare och andra experter inom näringsliv, samhällsfrågor och pedagogik för att diskutera viktiga frågor för svensk tillväxt.
Vi tar hjälp av forskare och andra experter inom näringsliv, samhällsfrågor och pedagogik för att diskutera viktiga frågor för svensk tillväxt.
When: Tuesday, 2012-07-03 09:30 - 10:30
Det är mycket känslor. Samtal om maskulinitet och idrottsrelaterat våld.
Tusentals unga som drömmer om att spela i fotbolls-VM, vuxna som sliter ideellt, supporters som gör allt för sitt lag, idrottsföreningar med jämställdhetsuppdrag och klackar som sjunger “Vi ska våldta era horor, vi ska knulla era kor”. Idrott engagerar, provocerar och ställer frågor om jämställdhet och våld på sin spets. Var går gränsen mellan fotbollens positiva och negativa supporterkultur? Hur förebygger klubbarna våld? Vilka krav kan vi ställa på en barn- och ungdomsverksamhet som får statsbidrag? Vad spelar manlighetsidealet på plan, läktare och inom Polisen för roll för tryggheten på arenan? Vad händer när matchen är slut?
Tusentals unga som drömmer om att spela i fotbolls-VM, vuxna som sliter ideellt, supporters som gör allt för sitt lag, idrottsföreningar med jämställdhetsuppdrag och klackar som sjunger “Vi ska våldta era horor, vi ska knulla era kor”. Idrott engagerar, provocerar och ställer frågor om jämställdhet och våld på sin spets. Var går gränsen mellan fotbollens positiva och negativa supporterkultur? Hur förebygger klubbarna våld? Vilka krav kan vi ställa på en barn- och ungdomsverksamhet som får statsbidrag? Vad spelar manlighetsidealet på plan, läktare och inom Polisen för roll för tryggheten på arenan? Vad händer när matchen är slut?
When: Tuesday, 2012-07-03 10:00 - 12:00
Bussen - kollektivtrafikens Askunge
Kollektivtrafikens Askunge får göra grovjobbet men aldrig gå på bal. Bussen kan göra det mesta och den kan göra det bra, men oftast ska det bara vara billigt. Vad kan bussen bli om den får rätt förutsättningar? En prinsessa? Vi pratar om kostnader, kvalitet, miljö, effektivitet, upphandling, uppföljning, reglering och avreglering, incitament, privat kollektivtrafik. Sist men inte minst även nya fordon och Bus Rapid Transit.
Kollektivtrafikens Askunge får göra grovjobbet men aldrig gå på bal. Bussen kan göra det mesta och den kan göra det bra, men oftast ska det bara vara billigt. Vad kan bussen bli om den får rätt förutsättningar? En prinsessa? Vi pratar om kostnader, kvalitet, miljö, effektivitet, upphandling, uppföljning, reglering och avreglering, incitament, privat kollektivtrafik. Sist men inte minst även nya fordon och Bus Rapid Transit.
When: Tuesday, 2012-07-03 10:00 - 11:30
Hudnära - löften eller lögn? Om vilseledande marknadsföring i kosmetikabranschen
Människan har sminkat sig i alla tider. Idag gör vi av med mer än någonsin - 15 miljarder kronor - på att försköna oss, bli rena och dofta gott. En stark trend idag är råvaror med ursprung i naturen. Marknadsföringen av antirynkkrämer, smink och hårvårdsprodukter lovar mycket men hur stor effekt har de? Vad får man lova i en annons innan den räknas som vilseledande? Följs lagen? Vem bryr sig? Kom och lyssna, lär och debattera exempel från verkligheten.
Människan har sminkat sig i alla tider. Idag gör vi av med mer än någonsin - 15 miljarder kronor - på att försköna oss, bli rena och dofta gott. En stark trend idag är råvaror med ursprung i naturen. Marknadsföringen av antirynkkrämer, smink och hårvårdsprodukter lovar mycket men hur stor effekt har de? Vad får man lova i en annons innan den räknas som vilseledande? Följs lagen? Vem bryr sig? Kom och lyssna, lär och debattera exempel från verkligheten.
When: Tuesday, 2012-07-03 10:00 - 12:00
Svensk alkoholförsäljning 2.0 – ansvar och utveckling?
Hemleverans. E-beställningar. App. Digital rådgivning. Lättare att köpa och sälja lokalt småskaligt producerade drycker. Systembolaget har i uppdrag att stå för en ansvarsfull alkoholförsäljning i Sverige. Hur påverkas detta ansvarsuppdrag av att Systembolaget utvidgar servicen för att följa med i utvecklingen? Eller är denna utvidgade service - tillsammans med ansvaret för det som säljs och för att motverka alkoholens negativa effekter - i själva verket en del av ansvaret? Och hur ser svenska folkets syn på den svenska ansvarsfulla alkoholförsäljningen ut? Fredrick Federley (C), SSU:s tidigare ordförande Jytte Guteland, Systembolagets VD Magdalena Gerger, norska Vinmonopolets jurist Kari-Anne Rønningen samt alkoholforskaren Mats Ramstedt samtalar om handel med alkohol i Sverige idag. Ann-Therése Enarson, Systembolaget, inleder. Samtalsledare: Lennart Persson
Hemleverans. E-beställningar. App. Digital rådgivning. Lättare att köpa och sälja lokalt småskaligt producerade drycker. Systembolaget har i uppdrag att stå för en ansvarsfull alkoholförsäljning i Sverige. Hur påverkas detta ansvarsuppdrag av att Systembolaget utvidgar servicen för att följa med i utvecklingen? Eller är denna utvidgade service - tillsammans med ansvaret för det som säljs och för att motverka alkoholens negativa effekter - i själva verket en del av ansvaret? Och hur ser svenska folkets syn på den svenska ansvarsfulla alkoholförsäljningen ut? Fredrick Federley (C), SSU:s tidigare ordförande Jytte Guteland, Systembolagets VD Magdalena Gerger, norska Vinmonopolets jurist Kari-Anne Rønningen samt alkoholforskaren Mats Ramstedt samtalar om handel med alkohol i Sverige idag. Ann-Therése Enarson, Systembolaget, inleder. Samtalsledare: Lennart Persson
When: Tuesday, 2012-07-03 10:00 - 11:30
Biogas för tunga transporter - ett nationellt vägval
För att nå regeringens mål om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 behövs hållbara lösningar för den tunga trafiken, bland annat förnybara bränslen och energieffektivitet. Utvecklingen och omställningen inom den tunga transportsektorn kan leda till minskad klimatpåverkan, fler arbetstillfällen och ökad export – inte minst inom biogasområdet. Västsverige tar initiativ till att skapa förutsättningar för kommersialisering av de nya tekniklösningarna men vad händer på nationell nivå?
För att nå regeringens mål om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 behövs hållbara lösningar för den tunga trafiken, bland annat förnybara bränslen och energieffektivitet. Utvecklingen och omställningen inom den tunga transportsektorn kan leda till minskad klimatpåverkan, fler arbetstillfällen och ökad export – inte minst inom biogasområdet. Västsverige tar initiativ till att skapa förutsättningar för kommersialisering av de nya tekniklösningarna men vad händer på nationell nivå?
When: Tuesday, 2012-07-03 10:45 - 12:15
Hur blir studenter anställningsbara?
Ungdomsarbetslösheten är hög och det är viktigt att öka anställningsbarheten hos studenter. Ett framgångsrikt sätt har visat sig vara verksamhetsförlagd utbildning - VFU. Ta del av färska exempel på vad företag och studenter tycker om VFU i vårt lunchmingel där Högskolan Kristianstads gastronomiprogram står för mingellunch. Kl 12.30 startar en paneldebatt Hur blir studenter anställningsbara? Talare: Lars Carlsson, professor och rektor vid Högskolan Kristianstad Stefan Koskinen, förbundsdirektör och VD Almega Tjänsteföretagen Patrick Krassén, högskolepolitisk expert, Svenskt Näringsliv Bitte Müller-Hansen, programansvarig för Gastronomiprogrammet Högskolan Kristianstad Elin Carleke, driver företaget På Fatet och är fd student på Gastronomiprogrammet Esabelle Dingizian, riksdagsledamot, Miljöpartiet
Ungdomsarbetslösheten är hög och det är viktigt att öka anställningsbarheten hos studenter. Ett framgångsrikt sätt har visat sig vara verksamhetsförlagd utbildning - VFU. Ta del av färska exempel på vad företag och studenter tycker om VFU i vårt lunchmingel där Högskolan Kristianstads gastronomiprogram står för mingellunch. Kl 12.30 startar en paneldebatt Hur blir studenter anställningsbara? Talare: Lars Carlsson, professor och rektor vid Högskolan Kristianstad Stefan Koskinen, förbundsdirektör och VD Almega Tjänsteföretagen Patrick Krassén, högskolepolitisk expert, Svenskt Näringsliv Bitte Müller-Hansen, programansvarig för Gastronomiprogrammet Högskolan Kristianstad Elin Carleke, driver företaget På Fatet och är fd student på Gastronomiprogrammet Esabelle Dingizian, riksdagsledamot, Miljöpartiet
When: Tuesday, 2012-07-03 11:00 - 13:30
Länet som säkrat sin framtid
Kalmars regionförbund gör en offensiv satsning i samarbete med Fryshuset för att lyfta fritidsledarnas status och kompetens. Upplevd ungdom kan inte göras om. Avgörande inför framtiden är att arbeta preventivt nu - att fatta beslut och visa på handlingskraft. Detta är ett ESF projekt där vi skapar en gemensam värdegrund för alla fritidsledare i regionen och utbildar i arbetsmetoder.
Kalmars regionförbund gör en offensiv satsning i samarbete med Fryshuset för att lyfta fritidsledarnas status och kompetens. Upplevd ungdom kan inte göras om. Avgörande inför framtiden är att arbeta preventivt nu - att fatta beslut och visa på handlingskraft. Detta är ett ESF projekt där vi skapar en gemensam värdegrund för alla fritidsledare i regionen och utbildar i arbetsmetoder.
When: Tuesday, 2012-07-03 11:00 - 12:00
Vågar man bli gammal i Sverige?
Vilka rättigheter har våra äldre och hur säkerställs de inom vård och omsorg? I framtiden kommer resurserna knappast att öka, hur skapar vi då en trygg äldreomsorg med god omvårdnad? Handlar det verkligen bara om högre bemanning eller kan nya kompetenser vara en del av lösningen? Och hur kan det vara låg status att ta hand om våra föräldrar? Bräcke Diakoni inbjuder till ett seminarium kring hur vi kan skapa en värdig äldreomsorg med hög kvalitet trots begränsade resurser.
Vilka rättigheter har våra äldre och hur säkerställs de inom vård och omsorg? I framtiden kommer resurserna knappast att öka, hur skapar vi då en trygg äldreomsorg med god omvårdnad? Handlar det verkligen bara om högre bemanning eller kan nya kompetenser vara en del av lösningen? Och hur kan det vara låg status att ta hand om våra föräldrar? Bräcke Diakoni inbjuder till ett seminarium kring hur vi kan skapa en värdig äldreomsorg med hög kvalitet trots begränsade resurser.
When: Tuesday, 2012-07-03 11:00 - 12:00
Inte är väl svenska kommuner korrupta?
Korruption som hinder för demokratisk utveckling uppmärksammas ofta i låg- och medelinkomstländer. I ljuset av den debatt som ägt rum kring korruption i svenska kommuner vill ICLD tillsammans med forskare och praktiker kritiskt granska frågan om korruption som hinder för demokratisk utveckling. Samtalet modereras av Cecila Garme.
Korruption som hinder för demokratisk utveckling uppmärksammas ofta i låg- och medelinkomstländer. I ljuset av den debatt som ägt rum kring korruption i svenska kommuner vill ICLD tillsammans med forskare och praktiker kritiskt granska frågan om korruption som hinder för demokratisk utveckling. Samtalet modereras av Cecila Garme.
When: Tuesday, 2012-07-03 12:30 - 15:00
Burägg- Om offentlig upphandling, konsumentmakt och handel
Vet du var äggen som serveras i din kommun eller som säljs i din butik kommer ifrån? De kan vara värpta av någon av de två miljoner hönor som sitter i burar i Sverige i dag. 35% av alla ägg kommer från burar. En höna i bur kan inte sträcka ut vingarna och hon har en yta motsvarande ett A4 per höna. Några svenska kommuner har beslutat att inte upphandla burägg av djuretiska skäl. Kommuner är stora aktörer som serverar tre miljoner måltider varje dag. Hemköp som ägs av Axfood, har slutat att sälja burägg. 75% av alla ägg som produceras säljs via butiker till konsumenter, men hur mycket ansvar kan man som konsument ta för djurskyddet? Vi möter representanter från Axfood, Hans Brunnberg, Konsumentföreningen i Stockholm och Louise Ekström, Sveriges Konsumenter. Annika Román är kommunalrådet som kämpar för en buräggsfri kommun. Monica Sihlén, Miljöstyrningsrådet, berättar om den viktiga offentliga upphandlingen.
Vet du var äggen som serveras i din kommun eller som säljs i din butik kommer ifrån? De kan vara värpta av någon av de två miljoner hönor som sitter i burar i Sverige i dag. 35% av alla ägg kommer från burar. En höna i bur kan inte sträcka ut vingarna och hon har en yta motsvarande ett A4 per höna. Några svenska kommuner har beslutat att inte upphandla burägg av djuretiska skäl. Kommuner är stora aktörer som serverar tre miljoner måltider varje dag. Hemköp som ägs av Axfood, har slutat att sälja burägg. 75% av alla ägg som produceras säljs via butiker till konsumenter, men hur mycket ansvar kan man som konsument ta för djurskyddet? Vi möter representanter från Axfood, Hans Brunnberg, Konsumentföreningen i Stockholm och Louise Ekström, Sveriges Konsumenter. Annika Román är kommunalrådet som kämpar för en buräggsfri kommun. Monica Sihlén, Miljöstyrningsrådet, berättar om den viktiga offentliga upphandlingen.
When: Tuesday, 2012-07-03 13:00 - 14:30
Export - fortfarande till priset av mänskliga rättigheter?
Svensk export är av oerhörd vikt för Sveriges välstånd och kan dessutom vara en positiv kraft runt om i världen. Men ska den svenska staten stödja svenska företags verksamhet i andra länder måste det finnas ett system som säkerställer att inga mänskliga rättigheter kränks i verksamheten. Amnesty släppte år 2011 tillsammans med Diakonia rapporten Export till priset av mänskliga rättigheter? med fokus på de svenska exportorganen Exportkreditnämnden, Svensk Exportkredit och Exportrådet. Den visade bland annat på stora brister avseende öppenhet och transparens framförallt från Svensk Exportkredit och Exportrådet. Rapporten visade även att varken PGU (Politik för Global Utveckling) som Sveriges riksdag antog år 2003, eller de skyldigheter som Sverige har avseende mänskliga rättigheter via andra åtagande nämns i de bestämmelser som styr de olika organen. Nu har det gått 1,5 år. Vad har hänt?
Svensk export är av oerhörd vikt för Sveriges välstånd och kan dessutom vara en positiv kraft runt om i världen. Men ska den svenska staten stödja svenska företags verksamhet i andra länder måste det finnas ett system som säkerställer att inga mänskliga rättigheter kränks i verksamheten. Amnesty släppte år 2011 tillsammans med Diakonia rapporten Export till priset av mänskliga rättigheter? med fokus på de svenska exportorganen Exportkreditnämnden, Svensk Exportkredit och Exportrådet. Den visade bland annat på stora brister avseende öppenhet och transparens framförallt från Svensk Exportkredit och Exportrådet. Rapporten visade även att varken PGU (Politik för Global Utveckling) som Sveriges riksdag antog år 2003, eller de skyldigheter som Sverige har avseende mänskliga rättigheter via andra åtagande nämns i de bestämmelser som styr de olika organen. Nu har det gått 1,5 år. Vad har hänt?
When: Tuesday, 2012-07-03 13:00 - 15:00
Fullast på sociala medier - ett seminarium om alkohol och image
Alkohol och fest är ett vanligt tema när unga bygger bilden av sig själva i sociala medier. Hur påverkar nätverkandet våra alkoholvanor och vilka konsekvenser kan det få? Hur understöds bilden av festande av alkoholindustrins reklammakare? Vi gräver i faktorerna som skapar framgång på nätet och bakslag i livet. Resumés chefredaktör Claes de Faire håller i ett samtal som IQs vd Magnus Jägerskog, Emanuel Karlsten, expert på sociala medier, Anne Brynolf, medicinsk redaktör Läkartidningen, och Cosmopolitans redaktionschef Elin Liljero Eriksson deltar i.
Alkohol och fest är ett vanligt tema när unga bygger bilden av sig själva i sociala medier. Hur påverkar nätverkandet våra alkoholvanor och vilka konsekvenser kan det få? Hur understöds bilden av festande av alkoholindustrins reklammakare? Vi gräver i faktorerna som skapar framgång på nätet och bakslag i livet. Resumés chefredaktör Claes de Faire håller i ett samtal som IQs vd Magnus Jägerskog, Emanuel Karlsten, expert på sociala medier, Anne Brynolf, medicinsk redaktör Läkartidningen, och Cosmopolitans redaktionschef Elin Liljero Eriksson deltar i.
When: Tuesday, 2012-07-03 13:00 - 14:00
Hur klarar näringslivet kompetensförsörjningen?
Det svenska näringslivet har klarat sig relativt väl under de senaste årens turbulens i omvärlden, men de regionala obalanserna har blivit tydligare. Turbulensen har tydliggjort sårbarheten i näringslivet med en struktur präglad av exportberoende företag. Att näringslivet klarar kompetensförsörjningen är avgörande för att hävda sig i den allt tuffare globala konkurrensen. Lokalt och regionalt är kompetensförsörjningen en knäckfråga där många vittnar om hög arbetslöshet samtidigt som företagen har svårt att få tag i rätt kompetens. Seminariet belyser kompetensförsörjningen i näringslivet och visar bl a på konkreta lösningar i ett lokalt/regionalt perspektiv med frågor om: - Hur kan ungdomars inträde på arbetsmarknaden underlättas? - Vilka kompetenskrav kommer framtidens näringsliv ställa på arbetskraften? - Vilka krav kommer framtidens arbetskraft ställa på näringslivet? - Hur ser potentialen med arbetskraftsinvandring ut och hur kan invandrares kompetens bättre tas tillvara?
Det svenska näringslivet har klarat sig relativt väl under de senaste årens turbulens i omvärlden, men de regionala obalanserna har blivit tydligare. Turbulensen har tydliggjort sårbarheten i näringslivet med en struktur präglad av exportberoende företag. Att näringslivet klarar kompetensförsörjningen är avgörande för att hävda sig i den allt tuffare globala konkurrensen. Lokalt och regionalt är kompetensförsörjningen en knäckfråga där många vittnar om hög arbetslöshet samtidigt som företagen har svårt att få tag i rätt kompetens. Seminariet belyser kompetensförsörjningen i näringslivet och visar bl a på konkreta lösningar i ett lokalt/regionalt perspektiv med frågor om: - Hur kan ungdomars inträde på arbetsmarknaden underlättas? - Vilka kompetenskrav kommer framtidens näringsliv ställa på arbetskraften? - Vilka krav kommer framtidens arbetskraft ställa på näringslivet? - Hur ser potentialen med arbetskraftsinvandring ut och hur kan invandrares kompetens bättre tas tillvara?
When: Tuesday, 2012-07-03 13:00 - 14:15
Utan lastbilen stannar tåget?
Konkurrerar lastbilen och tåget om samma godstransport eller kompletterar de varandra? Är det givet järnväg på långa sträckor och landsväg på korta sträckor? Kan en kilometerskatt för tunga fordon leda till en överflyttning av gods? Vad skulle en likabehandling av alla transportslag innebära för miljön och behovet av infrastrukturinvesteringar? Hur skulle transportslagen påverkas av en internalisering av de externa effekterna fullt ut? Hur kan transportslagen utvecklas om de samtidigt måste bära sina kostnader?
Konkurrerar lastbilen och tåget om samma godstransport eller kompletterar de varandra? Är det givet järnväg på långa sträckor och landsväg på korta sträckor? Kan en kilometerskatt för tunga fordon leda till en överflyttning av gods? Vad skulle en likabehandling av alla transportslag innebära för miljön och behovet av infrastrukturinvesteringar? Hur skulle transportslagen påverkas av en internalisering av de externa effekterna fullt ut? Hur kan transportslagen utvecklas om de samtidigt måste bära sina kostnader?
When: Tuesday, 2012-07-03 13:00 - 14:30
Vad ska vi egentligen med universiteten till?
Vad ska vi egentligen med universiteten till? Vilket är i samhällets perspektiv deras viktigaste uppdrag? Att driva fram innovationer, att skapa sysselsättning eller att fördjupa förståelsen av människans existens och den värld vi lever i – en värld som också är universitetens? Behöver vi för att garantera akademisk frihet och vetenskapliga framsteg alla våra universitet – eller är det möjligen så att några av dem måste betraktas som något så krasst och prosaiskt som resultat av arbetsmarknadspolitiska åtgärder? Göteborgs universitet satsar sedan några år resurser på sina så kallade Jonseredsseminarier – gränsöverskridande möten med syftet att stimulera kunskapsutbytet mellan universitet och omvärld. Vilket är från politikernas synpunkt värdet av sådan verksamhet? Välkommen till ett samtal om universitetets idé och hur den i dag blir verklighet.
Vad ska vi egentligen med universiteten till? Vilket är i samhällets perspektiv deras viktigaste uppdrag? Att driva fram innovationer, att skapa sysselsättning eller att fördjupa förståelsen av människans existens och den värld vi lever i – en värld som också är universitetens? Behöver vi för att garantera akademisk frihet och vetenskapliga framsteg alla våra universitet – eller är det möjligen så att några av dem måste betraktas som något så krasst och prosaiskt som resultat av arbetsmarknadspolitiska åtgärder? Göteborgs universitet satsar sedan några år resurser på sina så kallade Jonseredsseminarier – gränsöverskridande möten med syftet att stimulera kunskapsutbytet mellan universitet och omvärld. Vilket är från politikernas synpunkt värdet av sådan verksamhet? Välkommen till ett samtal om universitetets idé och hur den i dag blir verklighet.
When: Tuesday, 2012-07-03 13:00 - 14:30
Barnfattigdomsdebatten måste börja handla om barnen
Majblommans seminarium handlar om barnfattigdom ur barnens perspektiv. Hur ser ett barns tillvaro ut, när familjen lever i fattigdom? Hur påverkas barnet? Hur bemöts man av andra barn och vuxna? Vilka strategier väljer barnet för att hantera sin situation? Vad kan vi göra här och nu för att möta barns omedelbara behov? Majblommans generalsekreterare Lena Holm pratar om vad som kan göras på statlig, regional och kommunal nivå för att snabbt göra skillnad. Professorn i sociologi, Elisabet Näsman, berättar om sin forskning inom området och representanter för Årets bästa barnkommun 2012 ger konkreta exempel på hur man jobbar för att alla barn i kommunen ska få bra villkor för sin uppväxt. På seminariet tittar vi också på en av Majblommans hjärtefrågor, barns rätt till glasögon. Forskaren Alexander Westerberg vid IFAU berättar bland annat om varför landstingen en gång införde glasögonbidrag och hur bidragen har förändrats över tid.
Majblommans seminarium handlar om barnfattigdom ur barnens perspektiv. Hur ser ett barns tillvaro ut, när familjen lever i fattigdom? Hur påverkas barnet? Hur bemöts man av andra barn och vuxna? Vilka strategier väljer barnet för att hantera sin situation? Vad kan vi göra här och nu för att möta barns omedelbara behov? Majblommans generalsekreterare Lena Holm pratar om vad som kan göras på statlig, regional och kommunal nivå för att snabbt göra skillnad. Professorn i sociologi, Elisabet Näsman, berättar om sin forskning inom området och representanter för Årets bästa barnkommun 2012 ger konkreta exempel på hur man jobbar för att alla barn i kommunen ska få bra villkor för sin uppväxt. På seminariet tittar vi också på en av Majblommans hjärtefrågor, barns rätt till glasögon. Forskaren Alexander Westerberg vid IFAU berättar bland annat om varför landstingen en gång införde glasögonbidrag och hur bidragen har förändrats över tid.
When: Tuesday, 2012-07-03 13:30 - 15:00
Stopp för nya operationer - multiresistenta bakterier tar över!
Den moderna sjukvården hotas av invasionen av multiresistenta bakterier. För att möta hotet måste samhället mobilisera sina resurser i ett gemensamt försvar.
Den moderna sjukvården hotas av invasionen av multiresistenta bakterier. För att möta hotet måste samhället mobilisera sina resurser i ett gemensamt försvar.
When: Tuesday, 2012-07-03 13:30 - 14:30
Fungerar skolan för elever med autism eller Aspergers syndrom?
When: Tuesday, 2012-07-03 13:45 - 15:00
Vi vill göra rätt för oss. Det har vi rätt till!
Människor faller ofrivilligt utanför arbetslinjen idag. Journalist Annika Dopping ställer rörelsen mot väggen! Vilket ansvar har vi, och varför missas så många idag? Med rätt förutsättningar och rätta förväntningarna kan fler vara med och arbeta, och bidra till samhällsutvecklingen. LIKA UNIKA bjuder in till ett pragmatiskt samtal och vill nyansera situationen för personer med funktionsnedsättning i arbetsför ålder. Vilket stöd finns idag och vad ser vi behövs? Hur kommer fler i arbete? Vilket ansvar har det offentliga? Hur synliggörs de som hamnar utanför regeringens arbetsmarknadspolitik? Hur kan vi nyansera bilden av personer med funktionsnedsättning och visa på individen och individens förutsättningar och möjligheter? Det behövs en attitydförändring i samhället för att fler ska komma i arbete.
Människor faller ofrivilligt utanför arbetslinjen idag. Journalist Annika Dopping ställer rörelsen mot väggen! Vilket ansvar har vi, och varför missas så många idag? Med rätt förutsättningar och rätta förväntningarna kan fler vara med och arbeta, och bidra till samhällsutvecklingen. LIKA UNIKA bjuder in till ett pragmatiskt samtal och vill nyansera situationen för personer med funktionsnedsättning i arbetsför ålder. Vilket stöd finns idag och vad ser vi behövs? Hur kommer fler i arbete? Vilket ansvar har det offentliga? Hur synliggörs de som hamnar utanför regeringens arbetsmarknadspolitik? Hur kan vi nyansera bilden av personer med funktionsnedsättning och visa på individen och individens förutsättningar och möjligheter? Det behövs en attitydförändring i samhället för att fler ska komma i arbete.
When: Tuesday, 2012-07-03 13:45 - 14:45
Hur fungerar grönmålning?
Året 2012 har karaktäriserats av ovanligt mycket greenwash - både globalt och i Sverige. Greenwash, eller grönmålning på svenska, är när aktörer undviker att satsa på riktiga miljöåtgärder och i stället lägger sin energi på att skapa en grön image. Lars Igeland och Emil Schön från Jordens Vänner reder ut begreppet greenwash och ger konkreta exempel från året som gått. Ida Nilsson delar därefter under högtidliga former ut årets Greenwashpris. De nominerade 2012 är Stora Enso, Ikea, FSC, Göteborgs stad och Svensk Kärnbränslehantering.
Året 2012 har karaktäriserats av ovanligt mycket greenwash - både globalt och i Sverige. Greenwash, eller grönmålning på svenska, är när aktörer undviker att satsa på riktiga miljöåtgärder och i stället lägger sin energi på att skapa en grön image. Lars Igeland och Emil Schön från Jordens Vänner reder ut begreppet greenwash och ger konkreta exempel från året som gått. Ida Nilsson delar därefter under högtidliga former ut årets Greenwashpris. De nominerade 2012 är Stora Enso, Ikea, FSC, Göteborgs stad och Svensk Kärnbränslehantering.
When: Tuesday, 2012-07-03 14:00 - 16:00
Fordonsbranschen tar pulsen, i heta stolen...
I fordonsbranschens heta stol intervjuas viktiga personer för vår bransch. Riksrevisor Claes Norgren har den senaste tiden arbetat intensivt med att granska regeringens trafikpolitik, hållbar utveckling - klimat och infrastruktur. Intervjuar gör Bertil Moldén, vd för BIL Sweden. Publiken kommer också att få chansen att ställa frågor.
I fordonsbranschens heta stol intervjuas viktiga personer för vår bransch. Riksrevisor Claes Norgren har den senaste tiden arbetat intensivt med att granska regeringens trafikpolitik, hållbar utveckling - klimat och infrastruktur. Intervjuar gör Bertil Moldén, vd för BIL Sweden. Publiken kommer också att få chansen att ställa frågor.
When: Tuesday, 2012-07-03 15:00 - 15:30
Mer infrastruktur i storstadsregionerna med nya finansieringsmodeller
Våra tre storstadsregioner växer och fyller en oerhört viktig roll för Svensk ekonomi och landets fortsatta tillväxt. Staten har under flera decennier lagt betydligt mindre på nyinvesteringar, underhåll och reinvesteringar i infrastruktur än vad som hade varit rimligt. Det har bidragit till att infrastrukturskulden nu är så stor att enbart anslag från staten inte kommer räcka till. Hur ser förutsättningarna ut för användningen av en alternativ finansiering i Sverige och hur får vi ökad effektivitet och innovation i genomförandet?
Våra tre storstadsregioner växer och fyller en oerhört viktig roll för Svensk ekonomi och landets fortsatta tillväxt. Staten har under flera decennier lagt betydligt mindre på nyinvesteringar, underhåll och reinvesteringar i infrastruktur än vad som hade varit rimligt. Det har bidragit till att infrastrukturskulden nu är så stor att enbart anslag från staten inte kommer räcka till. Hur ser förutsättningarna ut för användningen av en alternativ finansiering i Sverige och hur får vi ökad effektivitet och innovation i genomförandet?
When: Tuesday, 2012-07-03 15:00 - 16:30
Monsterkyckling på tallriken? Om svensk kycklinguppfödning
Kyckling har marknadsförts som klimatsmart, men vad ligger bakom kycklinguppfödningen? Varje år äts i Sverige omkring 12 kycklingar per person. Det är tio gånger så många som 1960. En kyckling når i dag slaktvikt dubbelt så snabbt som på 1950-talet. I boken Monsterbiff till middag? beskriver Ylva och Torbjörn Esping dagens vanliga slaktkyckling som kycklingindustrins motsvarighet till monstertjuren Belgian Blue. Baksidan är djur som bland annat drabbas av svåra benproblem på grund av den snabbt växande kroppen. Uppskattningsvis 15%, eller två av de tolv kycklingar som svensken konsumerar per år, hade svåra smärtor i benen. Djurskyddslagen säger att djur inte får utsättas för lidande, att avel inte får ske på sådant sätt att det medför lidande och att djur ska kunna bete sig naturligt. Hur rimmar kycklinguppfödningen med den svenska djurskyddslagen? Vi diskuterar frågan med författaren Ylva Esping och Sveriges Konsumenter samt riksdagsledamöter.
Kyckling har marknadsförts som klimatsmart, men vad ligger bakom kycklinguppfödningen? Varje år äts i Sverige omkring 12 kycklingar per person. Det är tio gånger så många som 1960. En kyckling når i dag slaktvikt dubbelt så snabbt som på 1950-talet. I boken Monsterbiff till middag? beskriver Ylva och Torbjörn Esping dagens vanliga slaktkyckling som kycklingindustrins motsvarighet till monstertjuren Belgian Blue. Baksidan är djur som bland annat drabbas av svåra benproblem på grund av den snabbt växande kroppen. Uppskattningsvis 15%, eller två av de tolv kycklingar som svensken konsumerar per år, hade svåra smärtor i benen. Djurskyddslagen säger att djur inte får utsättas för lidande, att avel inte får ske på sådant sätt att det medför lidande och att djur ska kunna bete sig naturligt. Hur rimmar kycklinguppfödningen med den svenska djurskyddslagen? Vi diskuterar frågan med författaren Ylva Esping och Sveriges Konsumenter samt riksdagsledamöter.
When: Tuesday, 2012-07-03 15:00 - 17:00
Så blev webben mitt skyddsnät
Ibland är nätvännerna de som finns och peppar när kontakten med vård och myndigheter är krånglig och svårbegriplig. Helena Meyer led av svår psykisk ohälsa men tog sig sakta men säkert tillbaka till livet med stöd av nyfunna vänner från Lunarstorms och Netdoktors diskussionsforum. Uppdragen som moderator för olika forum blev en av vägarna tillbaka till arbetslivet efter fem års sjukfrånvaro. Nu är hon verksamhetssamordnare för Fryshusets Nätvandrare och har studerat socialpedagogiskt ungdomsarbete. Arlene Larsson drev bloggen www.tjelsi.com som ett steg i att både tillfriskna, sprida information och motarbeta psykisk ohälsa.
Ibland är nätvännerna de som finns och peppar när kontakten med vård och myndigheter är krånglig och svårbegriplig. Helena Meyer led av svår psykisk ohälsa men tog sig sakta men säkert tillbaka till livet med stöd av nyfunna vänner från Lunarstorms och Netdoktors diskussionsforum. Uppdragen som moderator för olika forum blev en av vägarna tillbaka till arbetslivet efter fem års sjukfrånvaro. Nu är hon verksamhetssamordnare för Fryshusets Nätvandrare och har studerat socialpedagogiskt ungdomsarbete. Arlene Larsson drev bloggen www.tjelsi.com som ett steg i att både tillfriskna, sprida information och motarbeta psykisk ohälsa.
When: Tuesday, 2012-07-03 15:15 - 16:15
Allas rätt att synas och ta plats i det offentliga rummet
Föreningen JAG är en ideell riksförening för personer med mycket omfattande funktionsnedsättningar.
Föreningen JAG är en ideell riksförening för personer med mycket omfattande funktionsnedsättningar.
When: Tuesday, 2012-07-03 16:00 - 17:30
Mer lastbil – mindre utsläpp! En väg till det biobaserade samhället!
Genom att satsa på längre och tyngre lastbilar minskar utsläppen från lastbilstransporter radikalt utan att trafiksäkerheten minskar eller buller och slitage ökar. I dagsläget finns det ett projekt med bland annat en 30 meter lång lastbil som i praktiskt försök visat på sänkta utsläpp med drygt 20 %. Projektet kallas för ETT (En Trave Till), där en lång lastbil för virkestransporter testats i verkligheten under perioden 2009-2011. Hur kan detta koncept utvecklas vidare? Det nya forskningsprojektet ETTdemo visar vägen för visionen om högkapacitetsfordon.
Genom att satsa på längre och tyngre lastbilar minskar utsläppen från lastbilstransporter radikalt utan att trafiksäkerheten minskar eller buller och slitage ökar. I dagsläget finns det ett projekt med bland annat en 30 meter lång lastbil som i praktiskt försök visat på sänkta utsläpp med drygt 20 %. Projektet kallas för ETT (En Trave Till), där en lång lastbil för virkestransporter testats i verkligheten under perioden 2009-2011. Hur kan detta koncept utvecklas vidare? Det nya forskningsprojektet ETTdemo visar vägen för visionen om högkapacitetsfordon.
When: Tuesday, 2012-07-03 16:00 - 17:30
Rätten till folkomröstningar - den bortglömda medborgarmakten
Lagen om det förstärkta folkinitiativet är en nästan okänd möjlighet att genomföra folkomröstningar på kommunal nivå. Nästa generations demokrati står för dörren. Tekniken och EU öppnar upp för en ny era i historien. Frågan är inte om, direktdemokrati, utan hur den kommer att se ut. Hur kan man starta ett folkinitiativ i sin kommun? Från 11 April 2012 införde EU en ny förordning som ger rätten att lämna in ett medborgarförslag om det finns 1 miljon namnunderskrifter. Det är en början till en ny demokratisk ordning, där medborgardiaolog kan bli en naturlig del av den politiska processen. Hur kan vi ta tillvara på de verktyg och möjligheter som finns för oss medborgare att delta och vara med och bestämma? Föreningen för Direktdemokrati verkar för att bygga en infrastruktur för medborgardemokrati på lokal nivå.
Lagen om det förstärkta folkinitiativet är en nästan okänd möjlighet att genomföra folkomröstningar på kommunal nivå. Nästa generations demokrati står för dörren. Tekniken och EU öppnar upp för en ny era i historien. Frågan är inte om, direktdemokrati, utan hur den kommer att se ut. Hur kan man starta ett folkinitiativ i sin kommun? Från 11 April 2012 införde EU en ny förordning som ger rätten att lämna in ett medborgarförslag om det finns 1 miljon namnunderskrifter. Det är en början till en ny demokratisk ordning, där medborgardiaolog kan bli en naturlig del av den politiska processen. Hur kan vi ta tillvara på de verktyg och möjligheter som finns för oss medborgare att delta och vara med och bestämma? Föreningen för Direktdemokrati verkar för att bygga en infrastruktur för medborgardemokrati på lokal nivå.
When: Tuesday, 2012-07-03 16:00 - 17:00
Äldres läkemedelsbehandling - kommunernas ansvar?
Koll på läkemedel tar initiativ till en diskussion om vilket ansvar kommunerna har för äldres läkemedelsbehandling; det finns stora, oacceptabla skillnader i vårdkvalitet mellan kommunerna, räcker de ekonomiska incitament som nu finns och vad krävs för att gå från ord till handling? På seminariet kommer att diskuteras: Vård eller vanevård? Thorbjörn Larsson, Vårdalsstiftelsen, moderator. Vårdansvar - en kommunal angelägenhet?? Lars G Nilsson, SPF Kommunrevision för bättre läkemedelsbehandling - Fredrik Markstedt - pwc Paneldelbatt med: Eva Nilsson Bågenholm, Barbro Westerholm (fp), Gerd Silk, MAS Gotland, Fredrik Markstedt, pwc, Staffan Werme (fp), SKL, Lennart Axelsson, riksdagsman, riksdagens socialutskott Från ord till handling! - Sten Boström, PRO
Koll på läkemedel tar initiativ till en diskussion om vilket ansvar kommunerna har för äldres läkemedelsbehandling; det finns stora, oacceptabla skillnader i vårdkvalitet mellan kommunerna, räcker de ekonomiska incitament som nu finns och vad krävs för att gå från ord till handling? På seminariet kommer att diskuteras: Vård eller vanevård? Thorbjörn Larsson, Vårdalsstiftelsen, moderator. Vårdansvar - en kommunal angelägenhet?? Lars G Nilsson, SPF Kommunrevision för bättre läkemedelsbehandling - Fredrik Markstedt - pwc Paneldelbatt med: Eva Nilsson Bågenholm, Barbro Westerholm (fp), Gerd Silk, MAS Gotland, Fredrik Markstedt, pwc, Staffan Werme (fp), SKL, Lennart Axelsson, riksdagsman, riksdagens socialutskott Från ord till handling! - Sten Boström, PRO
When: Tuesday, 2012-07-03 16:30 - 18:00
Malmö 2021: Fler poliser ger inte tryggare ungdomar
Åtta dödsskjutningar på ett år i Malmö. Debatten fokuserar på fler poliser och skärpta vapenlagar, trots att vi vet att det inte står för några lösningar på längre sikt.Hur ska vi arbeta långsiktigt tillsammans för att vända den destruktiva spiralen och inte förlora delar av nästa ungdomsgeneration i Malmö? Detta seminarium handlar om Malmös ungdomars perspektiv och vilja att påverka framtiden i Malmö. Vad kan ungdomarna göra själva och hur kan samhället ge dem stöd? Ungdomar från Fryshuset i Malmö ställer frågor till polis och politiker och vice versa.
Åtta dödsskjutningar på ett år i Malmö. Debatten fokuserar på fler poliser och skärpta vapenlagar, trots att vi vet att det inte står för några lösningar på längre sikt.Hur ska vi arbeta långsiktigt tillsammans för att vända den destruktiva spiralen och inte förlora delar av nästa ungdomsgeneration i Malmö? Detta seminarium handlar om Malmös ungdomars perspektiv och vilja att påverka framtiden i Malmö. Vad kan ungdomarna göra själva och hur kan samhället ge dem stöd? Ungdomar från Fryshuset i Malmö ställer frågor till polis och politiker och vice versa.
When: Tuesday, 2012-07-03 16:45 - 17:45
Later events...