Klimatpolitik och transporter - satsar Sverige rätt?
Riksdagen har beslutat om mål och åtgärder för att vi i Sverige ska minska utsläppen av växthusgaser. Sverige har också inom ramen för EU-samarbetet förbundit sig att följa EU:s mål på området och därutöver ska internationella åtaganden följas. Det är av största vikt att styrmedlen används effektivt. Riksrevisionen har granskat dessa insatser. Använder staten sina styrmedel så att utsläppen minskar i enlighet med målen och till rimliga kostnader? Vilka mål bör Sverige ha och hur ska de uppnås? Vilka mål och vilka styrmedel bör vi ha inom vägtrafiken?
Riksdagen har beslutat om mål och åtgärder för att vi i Sverige ska minska utsläppen av växthusgaser. Sverige har också inom ramen för EU-samarbetet förbundit sig att följa EU:s mål på området och därutöver ska internationella åtaganden följas. Det är av största vikt att styrmedlen används effektivt. Riksrevisionen har granskat dessa insatser. Använder staten sina styrmedel så att utsläppen minskar i enlighet med målen och till rimliga kostnader? Vilka mål bör Sverige ha och hur ska de uppnås? Vilka mål och vilka styrmedel bör vi ha inom vägtrafiken?
When: Sunday, 2012-07-01 15:00 - 16:30
Lagen om kontaktförbud - en uppföljande granskning
Som ett led i arbetet med att stärka skyddet främst för kvinnor som utsatts för brott av en person de tidigare haft en relation med infördes år 1988 lagen om besöksförbud. Förra året presenterade Stiftelsen Tryggare Sverige en kartläggning av besöksförbudslagen som visar på stora skillnader mellan landets åklagarkammare och enskilda åklagare när det gäller hur lagen tillämpas. Genom åren har också kvinnojourerna upprepade gånger påpekat att lagen om besöksförbud inte fungerat som önskat, något som faktiskt försatt kvinnor och barn i livsfara. Den 1 oktober 2011 ersattes besöksförbudslagen av lagen om kontaktförbud (SFS 2011:487). Vid seminariet presenteras en första uppföljande granskning av kontaktförbudslagens tillämpning. Frågor som diskuteras är bland annat om den nya lagen utgör ett adekvat skydd för brottsdrabbade eller om det fortfarande råder ett geografiskt lotteri när det gäller utfärdade kontaktförbud.
Som ett led i arbetet med att stärka skyddet främst för kvinnor som utsatts för brott av en person de tidigare haft en relation med infördes år 1988 lagen om besöksförbud. Förra året presenterade Stiftelsen Tryggare Sverige en kartläggning av besöksförbudslagen som visar på stora skillnader mellan landets åklagarkammare och enskilda åklagare när det gäller hur lagen tillämpas. Genom åren har också kvinnojourerna upprepade gånger påpekat att lagen om besöksförbud inte fungerat som önskat, något som faktiskt försatt kvinnor och barn i livsfara. Den 1 oktober 2011 ersattes besöksförbudslagen av lagen om kontaktförbud (SFS 2011:487). Vid seminariet presenteras en första uppföljande granskning av kontaktförbudslagens tillämpning. Frågor som diskuteras är bland annat om den nya lagen utgör ett adekvat skydd för brottsdrabbade eller om det fortfarande råder ett geografiskt lotteri när det gäller utfärdade kontaktförbud.
When: Monday, 2012-07-02 08:00 - 09:30
Socialtjänsten ska möta unga online – men är sociala medier rätt forum?
Ska socialtjänsten nå unga krävs det att myndigheten finns på ungas arenor, även på nätet. Men vilka utmaningar innebär det när det gäller kunskaper om de nya sociala forumen, sekretess, personuppgiftslagen och anmälningsplikten? Vad får socialtjänsten göra och krävs det egna forum eller ska socialtjänsten vara till exempel på Facebook? Nätverket Surfa Lugnt bjuder tillsammans med Fryshuset in till debatt om socialtjänstens arbete med unga på nätet. Surfa Lugnt har undersökt nuläget och presenterar förslag till lösningar och utbildningsinsatser för landets socialtjänster. Fryshuset har flera års erfarenhet av att arbete på nätet i projektet Nätvandrarna. Om Surfa Lugnt: Surfa Lugnt arbetar för ökad trygghet och säkerhet på nätet. Surfa Lugnt samordnar ett nationellt initiativ för att höja vuxnas kunskaper om barns och ungas vardag på Internet.
Ska socialtjänsten nå unga krävs det att myndigheten finns på ungas arenor, även på nätet. Men vilka utmaningar innebär det när det gäller kunskaper om de nya sociala forumen, sekretess, personuppgiftslagen och anmälningsplikten? Vad får socialtjänsten göra och krävs det egna forum eller ska socialtjänsten vara till exempel på Facebook? Nätverket Surfa Lugnt bjuder tillsammans med Fryshuset in till debatt om socialtjänstens arbete med unga på nätet. Surfa Lugnt har undersökt nuläget och presenterar förslag till lösningar och utbildningsinsatser för landets socialtjänster. Fryshuset har flera års erfarenhet av att arbete på nätet i projektet Nätvandrarna. Om Surfa Lugnt: Surfa Lugnt arbetar för ökad trygghet och säkerhet på nätet. Surfa Lugnt samordnar ett nationellt initiativ för att höja vuxnas kunskaper om barns och ungas vardag på Internet.
When: Monday, 2012-07-02 08:00 - 09:00
Hälsa för alla – borde inte det vara självklart?
Angereds Närsjukhus byggs upp i de mångkulturella stadsdelarna i nordöstra Göteborg. Sjukhuset har ett tydligt uppdrag om att skapa en vård för alla som motverkar ojämlik hälsa och gör hälso- och sjukvården välkomnande och begriplig. Vilka erfarenheter finns från arbetet med att skapa ett bemötande för alla? Hur kommuniceras möjligheten att söka till sjukhuset med så kallad egenremiss? Kan boende i en mångkulturell miljö bemötas bättre genom att man utbildar medarbetarnas kulturkompetens och skapar mottagningsrum som är anpassade för tolk och anhörigas närvaro? Kan metoder för uppsökande och hälsofrämjande verksamheter bidra till bättre vårdmöten? Borde inte detta vara självklart för alla? Hur kan hälso- och sjukvården skapa ett vårdmöte för alla? Det är några av frågorna som diskuteras på seminariet.
Angereds Närsjukhus byggs upp i de mångkulturella stadsdelarna i nordöstra Göteborg. Sjukhuset har ett tydligt uppdrag om att skapa en vård för alla som motverkar ojämlik hälsa och gör hälso- och sjukvården välkomnande och begriplig. Vilka erfarenheter finns från arbetet med att skapa ett bemötande för alla? Hur kommuniceras möjligheten att söka till sjukhuset med så kallad egenremiss? Kan boende i en mångkulturell miljö bemötas bättre genom att man utbildar medarbetarnas kulturkompetens och skapar mottagningsrum som är anpassade för tolk och anhörigas närvaro? Kan metoder för uppsökande och hälsofrämjande verksamheter bidra till bättre vårdmöten? Borde inte detta vara självklart för alla? Hur kan hälso- och sjukvården skapa ett vårdmöte för alla? Det är några av frågorna som diskuteras på seminariet.
When: Monday, 2012-07-02 08:30 - 10:00
Tillgänglighet lönar sig! Det har vi räknat på.
Samhällskostnaderna för otillgänglighet i form av tillväxtbortfall och produktivitet kan med bred marginal räknas hem mot kostnaderna för ett tillgängligt samhälle! Den 19 november 2010 gick remisstiden ut för Bortom fagert tal (Ds 2010:20) som föreslår att bristande tillgänglighet ska lagstiftas som diskrimineringsgrund. Något lagförslag har ännu inte presenterats av regeringen, trots att en majoritet i riksdagen har ställt sig bakom en lagändring. Är det Finansdepartementet som bromsar och är skälet Statskontorets Kostnads- och konsekvensanalys (2010:26)? För funktionshinderrörelsen är det en fråga om mänskliga rättigheter – att samhällsplanering och infrastruktursatsningar utgår från att alla medborgare blir inkluderade. Lagstiftningen om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, som vi har haft i decennier, räcker inte till. Vi har anlitat Dan Andersson, fd chefsekonom på LO, för att ta fram kostnader och vinster med en ändrad diskrimineringslag.
Samhällskostnaderna för otillgänglighet i form av tillväxtbortfall och produktivitet kan med bred marginal räknas hem mot kostnaderna för ett tillgängligt samhälle! Den 19 november 2010 gick remisstiden ut för Bortom fagert tal (Ds 2010:20) som föreslår att bristande tillgänglighet ska lagstiftas som diskrimineringsgrund. Något lagförslag har ännu inte presenterats av regeringen, trots att en majoritet i riksdagen har ställt sig bakom en lagändring. Är det Finansdepartementet som bromsar och är skälet Statskontorets Kostnads- och konsekvensanalys (2010:26)? För funktionshinderrörelsen är det en fråga om mänskliga rättigheter – att samhällsplanering och infrastruktursatsningar utgår från att alla medborgare blir inkluderade. Lagstiftningen om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, som vi har haft i decennier, räcker inte till. Vi har anlitat Dan Andersson, fd chefsekonom på LO, för att ta fram kostnader och vinster med en ändrad diskrimineringslag.
When: Monday, 2012-07-02 08:30 - 09:00
Tillgänglighet lönar sig! Det har vi räknat på.
Samhällskostnaderna för otillgänglighet i form av tillväxtbortfall och produktivitet kan med bred marginal räknas hem mot kostnaderna för ett tillgängligt samhälle! Den 19 november 2010 gick remisstiden ut för Bortom fagert tal (Ds 2010:20) som föreslår att bristande tillgänglighet ska lagstiftas som diskrimineringsgrund. Något lagförslag har ännu inte presenterats av regeringen, trots att en majoritet i riksdagen har ställt sig bakom en lagändring. Är det Finansdepartementet som bromsar och är skälet Statskontorets Kostnads- och konsekvensanalys (2010:26)? För funktionshinderrörelsen är det en fråga om mänskliga rättigheter – att samhällsplanering och infrastruktursatsningar utgår från att alla medborgare blir inkluderade. Lagstiftningen om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, som vi har haft i decennier, räcker inte till. Vi har anlitat Dan Andersson, fd chefsekonom på LO, för att ta fram kostnader och vinster med en ändrad diskrimineringslag.
Samhällskostnaderna för otillgänglighet i form av tillväxtbortfall och produktivitet kan med bred marginal räknas hem mot kostnaderna för ett tillgängligt samhälle! Den 19 november 2010 gick remisstiden ut för Bortom fagert tal (Ds 2010:20) som föreslår att bristande tillgänglighet ska lagstiftas som diskrimineringsgrund. Något lagförslag har ännu inte presenterats av regeringen, trots att en majoritet i riksdagen har ställt sig bakom en lagändring. Är det Finansdepartementet som bromsar och är skälet Statskontorets Kostnads- och konsekvensanalys (2010:26)? För funktionshinderrörelsen är det en fråga om mänskliga rättigheter – att samhällsplanering och infrastruktursatsningar utgår från att alla medborgare blir inkluderade. Lagstiftningen om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, som vi har haft i decennier, räcker inte till. Vi har anlitat Dan Andersson, fd chefsekonom på LO, för att ta fram kostnader och vinster med en ändrad diskrimineringslag.
When: Monday, 2012-07-02 08:30 - 09:00
Valet 2014 - vem tar vem?
Opinionsundersökningar visar att valet 2014 kan rita om den svenska politiska kartan ordentligt. Några partier kan åka ur riksdagen och flörtarna mellan partierna för att skapa nya regeringskonstellationer har redan börjat. Vi bjuder in till samtal mellan debattörer med goda insikter i hur resonemangen inom S, M och MP går för att diskutera vad som händer efter valet 2014. Vilka bildar regering? Vilka åker ur? Och vad betyder det för politiken?
Opinionsundersökningar visar att valet 2014 kan rita om den svenska politiska kartan ordentligt. Några partier kan åka ur riksdagen och flörtarna mellan partierna för att skapa nya regeringskonstellationer har redan börjat. Vi bjuder in till samtal mellan debattörer med goda insikter i hur resonemangen inom S, M och MP går för att diskutera vad som händer efter valet 2014. Vilka bildar regering? Vilka åker ur? Och vad betyder det för politiken?
When: Monday, 2012-07-02 08:30 - 10:00
Kommunala partnerskap - ett effektivt verktyg i fattigdomsbekämpningen
Diskutera fördelarna med kommunala partnerskap med politiker och tjänstemän från Malmö, Leksand och Forshaga. Inspireras av presentationer om hur samarbeten mellan svenska kommuner och kommuner i Afrika, Asien och Östeuropa kan ta sig uttryck.
Diskutera fördelarna med kommunala partnerskap med politiker och tjänstemän från Malmö, Leksand och Forshaga. Inspireras av presentationer om hur samarbeten mellan svenska kommuner och kommuner i Afrika, Asien och Östeuropa kan ta sig uttryck.
When: Monday, 2012-07-02 09:00 - 12:00
Är afrikanska banker mer IT-mogna än svenska?
Hur kommer det sig att så många svenska banker riskerar att bli omsprungna av afrikanska och asiatiska globala banker när det handlar om kundnära tjänster som kan göras tillgängliga via vanliga mobiltelefoner? Vad ligger bakom det ljumma intresset från bankernas sida för moderna IT-tjänster som också svenska kunder skulle välkomna, bara de visste att de fanns? Hur ser det politiska intresset ut i riksdag och regering för att ge förutsättningar för såväl banker som konsumenter att nyttja teknikens nya möjligheter? Insläpp från klockan 8.45.
Hur kommer det sig att så många svenska banker riskerar att bli omsprungna av afrikanska och asiatiska globala banker när det handlar om kundnära tjänster som kan göras tillgängliga via vanliga mobiltelefoner? Vad ligger bakom det ljumma intresset från bankernas sida för moderna IT-tjänster som också svenska kunder skulle välkomna, bara de visste att de fanns? Hur ser det politiska intresset ut i riksdag och regering för att ge förutsättningar för såväl banker som konsumenter att nyttja teknikens nya möjligheter? Insläpp från klockan 8.45.
When: Monday, 2012-07-02 09:00 - 10:30
Förlegade attityder och brist på mod håller unga kvar i arbetslöshet
En workshop för dig som vill vara med och tänka nytt utifrån gällande ramar för att de 72000 arbetslösa ungdomar som utgör 5,8 procent av totala antalet 15-24 åringar (enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning i april 2010) ska få en ärlig chans att få och behålla ett jobb. Unga som oavsett konjunktur står långt från arbetsmarknaden med en skakig skolgång och ett tomt cv som formell merit . Men som också är laddade med informella kunskaper och är en viktig tillgång för Sverige, där varje individ behövs i bygget av vår gemensamma välfärd.
En workshop för dig som vill vara med och tänka nytt utifrån gällande ramar för att de 72000 arbetslösa ungdomar som utgör 5,8 procent av totala antalet 15-24 åringar (enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning i april 2010) ska få en ärlig chans att få och behålla ett jobb. Unga som oavsett konjunktur står långt från arbetsmarknaden med en skakig skolgång och ett tomt cv som formell merit . Men som också är laddade med informella kunskaper och är en viktig tillgång för Sverige, där varje individ behövs i bygget av vår gemensamma välfärd.
When: Monday, 2012-07-02 09:30 - 10:30
Kan vi visa blåtiror? Att skildra våld mot kvinnor
Stanna gärna kvar och se utställningen efter klockan 11.00. Cause of Death: Woman, SKR:s journalistiska granskning av det globala våldet mot kvinnor, presenteras och diskuteras. SKR:s sätt att skildra våldet mot kvinnor skiljer sig från journalistiken. Vilka utmaningar stötte vi på i samarbetet med journalisterna och fotografen som gjorde de omkring 150 reportage från 10 länder som ingår i materialet? Johanna Palmström leder ett samtal mellan Kerstin Weigl (Aftonbladet) och Carina Ohlsson (SKR) om etik, säkerhet och att synliggöra strukturer i ett material som bygger på personliga berättelser och närgångna foton. Vi visar projektets DIY-fotoutställning som finns att ladda ned på www.causeofdeathwoman.com.
Stanna gärna kvar och se utställningen efter klockan 11.00. Cause of Death: Woman, SKR:s journalistiska granskning av det globala våldet mot kvinnor, presenteras och diskuteras. SKR:s sätt att skildra våldet mot kvinnor skiljer sig från journalistiken. Vilka utmaningar stötte vi på i samarbetet med journalisterna och fotografen som gjorde de omkring 150 reportage från 10 länder som ingår i materialet? Johanna Palmström leder ett samtal mellan Kerstin Weigl (Aftonbladet) och Carina Ohlsson (SKR) om etik, säkerhet och att synliggöra strukturer i ett material som bygger på personliga berättelser och närgångna foton. Vi visar projektets DIY-fotoutställning som finns att ladda ned på www.causeofdeathwoman.com.
When: Monday, 2012-07-02 10:00 - 11:00
Svensk fordonsindustris utmaningar och möjligheter
Klimatgaser, olyckor, buller samt luftföroreningar är alla exempel på negativa externa effekter som vägtrafik kan ge upphov till. Svensk fordonsindustri ligger i framkant när det gäller att ta fram fordon som minimerar dessa externa effekter. Hur vänder vi samhällets stora hållbarhetsutmaningar, som t.ex. en fossiloberoende fordonsflotta, till affärsmöjligheter för en av landets viktigaste näringsgrenar? Hur möjliggör vi genombrott inom fordonsteknologi för att nå trafiksäkerhets- och miljömål? Vad betyder fordonsindustrin för Sverige som industriland? Vad kan vi göra gemensamt för att säkerställa en fortsatt stark position inom den globala fordonsindustrin?
Klimatgaser, olyckor, buller samt luftföroreningar är alla exempel på negativa externa effekter som vägtrafik kan ge upphov till. Svensk fordonsindustri ligger i framkant när det gäller att ta fram fordon som minimerar dessa externa effekter. Hur vänder vi samhällets stora hållbarhetsutmaningar, som t.ex. en fossiloberoende fordonsflotta, till affärsmöjligheter för en av landets viktigaste näringsgrenar? Hur möjliggör vi genombrott inom fordonsteknologi för att nå trafiksäkerhets- och miljömål? Vad betyder fordonsindustrin för Sverige som industriland? Vad kan vi göra gemensamt för att säkerställa en fortsatt stark position inom den globala fordonsindustrin?
When: Monday, 2012-07-02 10:00 - 12:00
Är miljövänligt skogsbruk lönsamt?
Med full frihet att välja skogsbruksåtgärder, virkesförråd och gallringsintervall på bästa sätt är skogsbruk utan slutavverkningar ofta lönsammare än kalhyggesskogsbruk. Forskningen har bevisat detta. Nu finns en del bestämmelser som innebär att skogsbruk utan kalhyggen missgynnas och ofta blir mindre lönsamt. Skogsägare tvingas att antingen hålla väldigt höga virkesförråd och göra små gallringar eller att göra totala slutavverkningar. Skogsstyrelsen har försökt motivera dessa regler genom att påstå att tillväxten blir för låg om man sänker virkesförrådet. I en rapport från Skogsstyrelsen framgår det, tvärt om, att tillväxten är högre om man gallrar mer och håller ett lägre virkesförråd. Skogsvårdslagen förbjuder inte skogsbruk utan slutavverkningar men regler helt utan logik gör sådant skogsbruk mindre lönsamt. Många gånger kan dessutom värdet av en miljö utan kalhyggen vara mycket högt, särskilt om vi använder skogen för turism och rekreation.
Med full frihet att välja skogsbruksåtgärder, virkesförråd och gallringsintervall på bästa sätt är skogsbruk utan slutavverkningar ofta lönsammare än kalhyggesskogsbruk. Forskningen har bevisat detta. Nu finns en del bestämmelser som innebär att skogsbruk utan kalhyggen missgynnas och ofta blir mindre lönsamt. Skogsägare tvingas att antingen hålla väldigt höga virkesförråd och göra små gallringar eller att göra totala slutavverkningar. Skogsstyrelsen har försökt motivera dessa regler genom att påstå att tillväxten blir för låg om man sänker virkesförrådet. I en rapport från Skogsstyrelsen framgår det, tvärt om, att tillväxten är högre om man gallrar mer och håller ett lägre virkesförråd. Skogsvårdslagen förbjuder inte skogsbruk utan slutavverkningar men regler helt utan logik gör sådant skogsbruk mindre lönsamt. Många gånger kan dessutom värdet av en miljö utan kalhyggen vara mycket högt, särskilt om vi använder skogen för turism och rekreation.
When: Monday, 2012-07-02 10:00 - 12:00
Avfallsutredningen ur ett miljö- och samhällsperspektiv. Vad säger politikerna?
Den 3:e september ska översynen av avfallsområdet avlämnas. Översynen tittar framför allt på utformningen och ansvaret för insamlingen och omhändertagandet av hushållens avfall samt ansvaret för näringslivets avfall. Hur fungerar den – och hur kan den utvecklas i framtiden?
Den 3:e september ska översynen av avfallsområdet avlämnas. Översynen tittar framför allt på utformningen och ansvaret för insamlingen och omhändertagandet av hushållens avfall samt ansvaret för näringslivets avfall. Hur fungerar den – och hur kan den utvecklas i framtiden?
When: Monday, 2012-07-02 10:30 - 11:30
Mänskliga rättigheter som drivkraft för innovation
Kan innovativa och interaktiva designprocesser i IT-näringen öppna människors möjligheter att utöva sina rättigheter? Allt tydligare krav ställs från invånarna på likvärdiga möjligheter till deltagande i samhällets olika arenor. Både bland offentliga och privata aktörer ökar medvetenheten om att deras verksamheter bör göras tillgängliga för alla människor. Välkommen till ett spännande möte mellan näringslivet, offentlig sektor och akademin för att stärka utvecklingen mot ökad delaktighet för alla invånare. Genom ny interaktiv designmetod för framtagande av informationstjänster baserade på mänskliga rättigheter, rättighetsbaserade krav i offentlig upphandling och kommersialisering av användarorienterad design inom IT ökar möjligheterna för invånaren att delta i samhället på lika villkor.
Kan innovativa och interaktiva designprocesser i IT-näringen öppna människors möjligheter att utöva sina rättigheter? Allt tydligare krav ställs från invånarna på likvärdiga möjligheter till deltagande i samhällets olika arenor. Både bland offentliga och privata aktörer ökar medvetenheten om att deras verksamheter bör göras tillgängliga för alla människor. Välkommen till ett spännande möte mellan näringslivet, offentlig sektor och akademin för att stärka utvecklingen mot ökad delaktighet för alla invånare. Genom ny interaktiv designmetod för framtagande av informationstjänster baserade på mänskliga rättigheter, rättighetsbaserade krav i offentlig upphandling och kommersialisering av användarorienterad design inom IT ökar möjligheterna för invånaren att delta i samhället på lika villkor.
When: Monday, 2012-07-02 10:30 - 12:00
Det finns stunder vi kunde varit utan
Yrkesverksamma inom vård och omsorg behöver kunskap för att våga se och fråga samt agera. Varje ansvarig chef kan använda Det finns stunder för att lyfta frågan om våld i sin arbetsgrupp, ett konkret material som består av filmer, övningar och diskussionsfrågor. Efter utbildningen kan sedan riktlinjer arbetas fram som stärker de yrkesverksammas möjligheter att se, fråga och agera vid misstanke om våld.
Yrkesverksamma inom vård och omsorg behöver kunskap för att våga se och fråga samt agera. Varje ansvarig chef kan använda Det finns stunder för att lyfta frågan om våld i sin arbetsgrupp, ett konkret material som består av filmer, övningar och diskussionsfrågor. Efter utbildningen kan sedan riktlinjer arbetas fram som stärker de yrkesverksammas möjligheter att se, fråga och agera vid misstanke om våld.
When: Monday, 2012-07-02 11:00 - 12:00
Hur formas unga killars manlighet?
Milad, Jakob, Alán, Luis och Bosse diskuterar manlighetsfrågan i vårt samhälle - i synnerhet hur den berör unga killar. De vill bryta ned normen om manlighet, diskutera vilka krafter som ligger bakom unga killars destruktiva handlingar och presentera lösningsförslag till ett mer jämställt Sverige. Milad Mohammadi är från Brobyggarna Fryshuset och jobbar med manliga förebilder och ungdomar. Jakob Andersson är från Akta Huvudet, ett antivåldsprojekt som föreläser om våldets negativa effekter. Luis Lineo är från Machofabriken som är ett metodmaterial att utgå ifrån när man vill diskutera manlighet, normer, våld och jämställdhet. Bosse Parbring är från Genusskolan.se som sprider forskning om killar och manlighet i skolan. Alàn Ali är från Elektra/Fryshuset som arbetar med hedersrelaterade frågor.
Milad, Jakob, Alán, Luis och Bosse diskuterar manlighetsfrågan i vårt samhälle - i synnerhet hur den berör unga killar. De vill bryta ned normen om manlighet, diskutera vilka krafter som ligger bakom unga killars destruktiva handlingar och presentera lösningsförslag till ett mer jämställt Sverige. Milad Mohammadi är från Brobyggarna Fryshuset och jobbar med manliga förebilder och ungdomar. Jakob Andersson är från Akta Huvudet, ett antivåldsprojekt som föreläser om våldets negativa effekter. Luis Lineo är från Machofabriken som är ett metodmaterial att utgå ifrån när man vill diskutera manlighet, normer, våld och jämställdhet. Bosse Parbring är från Genusskolan.se som sprider forskning om killar och manlighet i skolan. Alàn Ali är från Elektra/Fryshuset som arbetar med hedersrelaterade frågor.
When: Monday, 2012-07-02 11:00 - 12:00
Hur kan sjöfartens utsläpp av luftföroreningar minska på bästa sätt?
Seminarium om hur ett samlat styrmedelssystem skulle kunna utformas för Nordsjön och Östersjön: • Redovisning av nuvarande och förväntade utsläpp av kväveoxider och andra luftföroreningar i Östersjön och Nordsjön • Lärdomar av norska NOx-fonden och svenska NOx-avgiften • Erfarenheter av miljödifferentierade farledsavgifter • Representanter från forskning, myndigheter rederinäring och hamnar ger sina perspektiv Anmälan till Henrik Dahlsson på e-post henrik.dahlsson@energigas.se
Seminarium om hur ett samlat styrmedelssystem skulle kunna utformas för Nordsjön och Östersjön: • Redovisning av nuvarande och förväntade utsläpp av kväveoxider och andra luftföroreningar i Östersjön och Nordsjön • Lärdomar av norska NOx-fonden och svenska NOx-avgiften • Erfarenheter av miljödifferentierade farledsavgifter • Representanter från forskning, myndigheter rederinäring och hamnar ger sina perspektiv Anmälan till Henrik Dahlsson på e-post henrik.dahlsson@energigas.se
When: Monday, 2012-07-02 11:00 - 12:30
Relativ inkludering i skolan - från avståndstagare till aktiv deltagare
1. En kort introduktion till begreppen inkludering, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och central koherens. 2. Vi presenterar hur vi arbetar för att underlätta inkludering på Fryshusets gymnasium. 3. Eleverna berättar om sina erfarenheter av inkludering, på Fryshuset och i övrigt. Personer med Aspergers syndrom har ofta en tendens att se detaljer och får därför svårt att urskilja helheter. Många har dessutom svårt att sålla information och allt blir lika viktigt. Svårigheter att tyda andras kroppsspråk gör det ansträngande att hålla reda på en kommunikativ parrelation. Att gå till skolan och förväntas hålla ordning på flera tusen relationer samtidigt är för många med AS övermäktigt. En undervisningssituation med färre likasinnade deltagare blir mer hanterbar och attraktiv.
1. En kort introduktion till begreppen inkludering, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och central koherens. 2. Vi presenterar hur vi arbetar för att underlätta inkludering på Fryshusets gymnasium. 3. Eleverna berättar om sina erfarenheter av inkludering, på Fryshuset och i övrigt. Personer med Aspergers syndrom har ofta en tendens att se detaljer och får därför svårt att urskilja helheter. Många har dessutom svårt att sålla information och allt blir lika viktigt. Svårigheter att tyda andras kroppsspråk gör det ansträngande att hålla reda på en kommunikativ parrelation. Att gå till skolan och förväntas hålla ordning på flera tusen relationer samtidigt är för många med AS övermäktigt. En undervisningssituation med färre likasinnade deltagare blir mer hanterbar och attraktiv.
When: Monday, 2012-07-02 12:30 - 13:30
Är folkhögskolan en dörröppnare till arbetsmarknaden?
75 och 60. Så många procent av deltagarna som gått folkhögskolans Särskilda eller Allmän kurs jobbar eller studerar vidare när de lämnat folkhögskolan. Och på den Studiemotiverande folkhögskolekursen för arbetslösa ungdomar är motsvarande siffra i genomsnitt 40 procent – en markant högre siffra än många andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. På Folkbildningsrådets seminarium diskuterar politiker och företrädare för folkhögskolan och arbetsmarknaden hur de ser på folkhögskolan som en arbetsmarknadsaktör. Välkommen!
75 och 60. Så många procent av deltagarna som gått folkhögskolans Särskilda eller Allmän kurs jobbar eller studerar vidare när de lämnat folkhögskolan. Och på den Studiemotiverande folkhögskolekursen för arbetslösa ungdomar är motsvarande siffra i genomsnitt 40 procent – en markant högre siffra än många andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. På Folkbildningsrådets seminarium diskuterar politiker och företrädare för folkhögskolan och arbetsmarknaden hur de ser på folkhögskolan som en arbetsmarknadsaktör. Välkommen!
When: Monday, 2012-07-02 13:00 - 14:15
Vem tar hand om våra fordon i framtiden?
En diskussion om framtidens kompetensförsörjning. Varför dalar intresset för yrkesutbildningar i Sverige? Ska samhället försöka påverka ungdomarnas utbildningsval utifrån tillgången till arbetstillfällen? Vad gör politikerna och vilket ansvar har branscherna? Teknikintensiva och expansiva motorbranschen har ett ständigt beroendeförhållande till ny kompetens. Här diskuterar vi framtid! Och ska den vara ljus måste kompetensförsörjningen fungera!
En diskussion om framtidens kompetensförsörjning. Varför dalar intresset för yrkesutbildningar i Sverige? Ska samhället försöka påverka ungdomarnas utbildningsval utifrån tillgången till arbetstillfällen? Vad gör politikerna och vilket ansvar har branscherna? Teknikintensiva och expansiva motorbranschen har ett ständigt beroendeförhållande till ny kompetens. Här diskuterar vi framtid! Och ska den vara ljus måste kompetensförsörjningen fungera!
When: Monday, 2012-07-02 13:30 - 15:00
Visionen för den hållbara staden år 2030 – hur ser den ut?
Sex aktörer, från politiska ungdomsförbund, näringsliv och organisationer samt Peter Örn, ordförande i Delegationen för hållbara städer, ger sin vision av den hållbara staden år 2030. Det blir ett samtal om allt ifrån stadsutveckling till energilösningar, trafikutmaningar till framtida avfallshantering. Seminariet bygger på den skrift vi har tagit fram om den hållbara staden 2030, ladda ned på www.avfallsverige.se. Syftet är att inspirera till vidare debatt om hur vi kan bygga framtidens stad.
Sex aktörer, från politiska ungdomsförbund, näringsliv och organisationer samt Peter Örn, ordförande i Delegationen för hållbara städer, ger sin vision av den hållbara staden år 2030. Det blir ett samtal om allt ifrån stadsutveckling till energilösningar, trafikutmaningar till framtida avfallshantering. Seminariet bygger på den skrift vi har tagit fram om den hållbara staden 2030, ladda ned på www.avfallsverige.se. Syftet är att inspirera till vidare debatt om hur vi kan bygga framtidens stad.
When: Monday, 2012-07-02 13:30 - 15:00
Hur gör vi vindkraft till en drivkraft för tillväxt?
Leverantörers bild av branschen i Sverige, hur den ser ut och förutsättningar för tillväxt. Big Glenn – ett exempel på plattform för FoU i samverkan. Regionpolitikerns perspektiv på näringslivsutveckling genom vindkraften. Västra Götaland är hårt drabbat av krisen inom fordonsindustrin, men det finns stora möjligheter att använda den starka kompetens som finns inom fordonsklustret. Hur skapar vi förutsättningar för en regional utveckling med ny teknik? Vilken typ av styrmedel är effektiva för att stärka kluster? Är en satsning mot vindkraftsindustrin önskvärd? Hur kan politiken stärka en sådan utveckling? Hur säkerställer vi att rätt kompetens finns tillgänglig?
Leverantörers bild av branschen i Sverige, hur den ser ut och förutsättningar för tillväxt. Big Glenn – ett exempel på plattform för FoU i samverkan. Regionpolitikerns perspektiv på näringslivsutveckling genom vindkraften. Västra Götaland är hårt drabbat av krisen inom fordonsindustrin, men det finns stora möjligheter att använda den starka kompetens som finns inom fordonsklustret. Hur skapar vi förutsättningar för en regional utveckling med ny teknik? Vilken typ av styrmedel är effektiva för att stärka kluster? Är en satsning mot vindkraftsindustrin önskvärd? Hur kan politiken stärka en sådan utveckling? Hur säkerställer vi att rätt kompetens finns tillgänglig?
When: Monday, 2012-07-02 14:00 - 15:30
Resan mot ett jämställt samhälle – en interaktiv workshop om trafik och genus
En panel med politiker debatterar och därefter workshop där vi i grupper försöker besvara dessa frågor och hitta lösningar.
En panel med politiker debatterar och därefter workshop där vi i grupper försöker besvara dessa frågor och hitta lösningar.
When: Monday, 2012-07-02 14:00 - 16:00
Ränta...vad är det?
Hur många ungdomars framtida ekonomi ska raseras innan vi agerar? Vems ansvar är det – föräldrarnas, skolans eller statens? Eller kanske företagens? Charlie Söderberg kommer under en intensiv timme att nysta i frågan om ungdomars privatekonomi. Under seminariet kommer även Kronofogden, bland andra, att ge sin bild av hur det är ställt med ungdomars förmåga att ta ansvar för sin ekonomi. Vi träffar ungdomar från Fryshuset som själva får ge sin bild av hur svårt det kan vara att spara och tänka långsiktigt. Pensionsföretaget SPP, som är aktivt inom finansbranschen, ser utmaningen i att få unga människor att spara till något som ligger långt fram i tiden. SPP har bestämt sig för att agera för att – i samarbete med Fryshuset – motverka den utveckling som sker.
Hur många ungdomars framtida ekonomi ska raseras innan vi agerar? Vems ansvar är det – föräldrarnas, skolans eller statens? Eller kanske företagens? Charlie Söderberg kommer under en intensiv timme att nysta i frågan om ungdomars privatekonomi. Under seminariet kommer även Kronofogden, bland andra, att ge sin bild av hur det är ställt med ungdomars förmåga att ta ansvar för sin ekonomi. Vi träffar ungdomar från Fryshuset som själva får ge sin bild av hur svårt det kan vara att spara och tänka långsiktigt. Pensionsföretaget SPP, som är aktivt inom finansbranschen, ser utmaningen i att få unga människor att spara till något som ligger långt fram i tiden. SPP har bestämt sig för att agera för att – i samarbete med Fryshuset – motverka den utveckling som sker.
When: Monday, 2012-07-02 14:00 - 15:00
Den svenska assistansreformen – förebild eller avskräckande exempel?
When: Monday, 2012-07-02 15:00 - 16:30
Det otrygga folket - hur är tillståndet i själ och plånbok?
Otryggheten och utanförskapet i det svenska samhället hamnar allt mer i fokus. Det är inte bara s k utsatta grupper som har svårt att klara oförutsedda händelser – det har blivit ett problem för en allt större del av den svenska medelklassen. Möjligheten att låna till sin bostad har skapat livkvalitet för många, medan det för andra blivit en lånefälla. Vad har hänt med den sparkultur som en gång fanns? De här frågorna belyser Länsförsäkringar i ett seminarium där socialminister Göran Hägglund intervjuas om regeringens Framtidskommission och den ökade otryggheten. Sedan följer en paneldebatt där också Vidar Andersson, Daniel Sachs, Karin Mattsson Weijber och Rikard Josefson deltar. Moderator är Lars Adaktusson.
Otryggheten och utanförskapet i det svenska samhället hamnar allt mer i fokus. Det är inte bara s k utsatta grupper som har svårt att klara oförutsedda händelser – det har blivit ett problem för en allt större del av den svenska medelklassen. Möjligheten att låna till sin bostad har skapat livkvalitet för många, medan det för andra blivit en lånefälla. Vad har hänt med den sparkultur som en gång fanns? De här frågorna belyser Länsförsäkringar i ett seminarium där socialminister Göran Hägglund intervjuas om regeringens Framtidskommission och den ökade otryggheten. Sedan följer en paneldebatt där också Vidar Andersson, Daniel Sachs, Karin Mattsson Weijber och Rikard Josefson deltar. Moderator är Lars Adaktusson.
When: Monday, 2012-07-02 15:30 - 17:00
Hur kan vi öka insamling och återvinning av pappersförpackningar?
Vi svenskar är relativt duktiga på att samla in och återvinna pappersförpackningar, men vi borde kunna bli ännu bättre. Enl FTIs analyser är det främst vätskekartonger som vi inte återvinner i tillräckligt hög grad. Frågan vi vill diskutera är – hur kan vi genom information öka återvinningen? FTI och Tetra Pak presenterar en ny undersökning om hushållens sorteringsvanor, och FTI drar slutsatser av sin analys av dagens återvinning. Grønt Punkt Norge berättar om sitt framgångsrika kampanjarbete. Håll Sverige Rent berättar om sitt och Naturvårdsverkets regeringsuppdrag för minskad nedskräpning. Seminariet avslutas med ett konstruktivt idésamtal om hur vi med information kan motivera hushållen till ökad källsortering av pappersförpackningar/vätskekartong.
Vi svenskar är relativt duktiga på att samla in och återvinna pappersförpackningar, men vi borde kunna bli ännu bättre. Enl FTIs analyser är det främst vätskekartonger som vi inte återvinner i tillräckligt hög grad. Frågan vi vill diskutera är – hur kan vi genom information öka återvinningen? FTI och Tetra Pak presenterar en ny undersökning om hushållens sorteringsvanor, och FTI drar slutsatser av sin analys av dagens återvinning. Grønt Punkt Norge berättar om sitt framgångsrika kampanjarbete. Håll Sverige Rent berättar om sitt och Naturvårdsverkets regeringsuppdrag för minskad nedskräpning. Seminariet avslutas med ett konstruktivt idésamtal om hur vi med information kan motivera hushållen till ökad källsortering av pappersförpackningar/vätskekartong.
When: Monday, 2012-07-02 15:30 - 17:00
Idrotten som socialt verktyg?
Vad är ledarnas roll och hur stor påverkan har idrotten på barn och ungas sociala liv? Idrotten ska vara en plats för alla och ge möjlighet till att känna tillhörighet och att få vara någon i ett sammanhang, och har egentligen i alla tider handlat om de sociala dimensionerna. Idrott och andra passionerade intressen anses vara en effektiv skyddsfaktor som hindrar många ungdomar från att hamna snett i livet. Genom att känna delaktighet, tillhörighet och ansvar får ungdomarna växa i sina roller, till framtida ledare, styrelseledamöter eller kanske rentav världsmästare. .
Vad är ledarnas roll och hur stor påverkan har idrotten på barn och ungas sociala liv? Idrotten ska vara en plats för alla och ge möjlighet till att känna tillhörighet och att få vara någon i ett sammanhang, och har egentligen i alla tider handlat om de sociala dimensionerna. Idrott och andra passionerade intressen anses vara en effektiv skyddsfaktor som hindrar många ungdomar från att hamna snett i livet. Genom att känna delaktighet, tillhörighet och ansvar får ungdomarna växa i sina roller, till framtida ledare, styrelseledamöter eller kanske rentav världsmästare. .
When: Monday, 2012-07-02 15:30 - 16:30
Lön och kön - hur förändrar vi dagens situation?
Trots många år av debatt och utfästelser från såväl arbetsmarknadens parter som politiska partier syns ännu inga tydliga resultat i form av minskade löneskillnader mellan kvinnor och män på nationell statistisk nivå. Feministiskt initiativ har arbetat med frågan om kvinnors löner sedan starten. Vi har haft flera seminarier tillsammans med fackförbunden som ”efterlyster politiska initiativ”. Ett stort antal fackförbund, partipolitiska kvinnoförbund, partier och kvinnoorganisationer har gått samman i 15:51 rörelsen. Mot bakgrund av den här utvecklingen och fackförbundens uppmaning om ”politiska direktiv” bjuder Fi in riksdagens samtliga politiska partier till ett samtal om hur vi förändrar lönerelationen mellan kvinnodominerade och mansdominerade sektorer. Löneskillnaderna har i stort sett varit oförändrade under tre decennier. Dagens nivå är ungefär densamma som 1981. Hur förändrar vi dagens situation i praktiken?
Trots många år av debatt och utfästelser från såväl arbetsmarknadens parter som politiska partier syns ännu inga tydliga resultat i form av minskade löneskillnader mellan kvinnor och män på nationell statistisk nivå. Feministiskt initiativ har arbetat med frågan om kvinnors löner sedan starten. Vi har haft flera seminarier tillsammans med fackförbunden som ”efterlyster politiska initiativ”. Ett stort antal fackförbund, partipolitiska kvinnoförbund, partier och kvinnoorganisationer har gått samman i 15:51 rörelsen. Mot bakgrund av den här utvecklingen och fackförbundens uppmaning om ”politiska direktiv” bjuder Fi in riksdagens samtliga politiska partier till ett samtal om hur vi förändrar lönerelationen mellan kvinnodominerade och mansdominerade sektorer. Löneskillnaderna har i stort sett varit oförändrade under tre decennier. Dagens nivå är ungefär densamma som 1981. Hur förändrar vi dagens situation i praktiken?
When: Monday, 2012-07-02 16:30 - 18:00
Våldet i ungdomarnas vardag
Är våldet så grovt och utspritt som media beskriver det, eller riskerar vi att öka rädslan och utanförskapet med svarta rubriker. Hur har utvecklingen sett ut? Ser vi samma problem idag som för 20-30 år sedan? Anders Carlberg och Ann Hellströmer som var med och startade Fryshuset och Non Fighting Generation på 80-talet har en unik kunskap av att jobba med ungdomar i riskzonen under 20 års tid.
Är våldet så grovt och utspritt som media beskriver det, eller riskerar vi att öka rädslan och utanförskapet med svarta rubriker. Hur har utvecklingen sett ut? Ser vi samma problem idag som för 20-30 år sedan? Anders Carlberg och Ann Hellströmer som var med och startade Fryshuset och Non Fighting Generation på 80-talet har en unik kunskap av att jobba med ungdomar i riskzonen under 20 års tid.
When: Monday, 2012-07-02 17:00 - 18:00
Att förstå en fanatiker … vad kan vi lära av litteraturen?
Det handlar bl a. om Akilles i Iliaden, Parsifal i Riddarna kring runda bordet och Raskolnikov i Dostojevskijs Brott och straff. Den frånvarande pappan är ett centralt tema hos dem alla. Även den överbeskyddande mamman, som sätter upp regler men inte kan visa empati och kärlek. Våra fängelser är fulla av interner som berättar om sina ”fantastiska mammor” och sina frånvarande eller missbrukande pappor. Hatet parat med en undermedveten längtan efter papporna, är ett återkommande tema. Alla hyllar striden för stridens egen skull. Men vad man strider för är ofta en tillfällighet. Hjälte och skurk byter plats utan att de märker det. Ofta finns den grandiosa narcissismens bekräftelsebehov och de orealistiska förväntningarna på en framgångsrik framtid ständigt närvarande i deras personlighet. Peer Gynt trodde att han kunde blir kejsare över världen. Breivik har hittat på fina titlar i sitt påhittade Tempelriddarsällskap.
Det handlar bl a. om Akilles i Iliaden, Parsifal i Riddarna kring runda bordet och Raskolnikov i Dostojevskijs Brott och straff. Den frånvarande pappan är ett centralt tema hos dem alla. Även den överbeskyddande mamman, som sätter upp regler men inte kan visa empati och kärlek. Våra fängelser är fulla av interner som berättar om sina ”fantastiska mammor” och sina frånvarande eller missbrukande pappor. Hatet parat med en undermedveten längtan efter papporna, är ett återkommande tema. Alla hyllar striden för stridens egen skull. Men vad man strider för är ofta en tillfällighet. Hjälte och skurk byter plats utan att de märker det. Ofta finns den grandiosa narcissismens bekräftelsebehov och de orealistiska förväntningarna på en framgångsrik framtid ständigt närvarande i deras personlighet. Peer Gynt trodde att han kunde blir kejsare över världen. Breivik har hittat på fina titlar i sitt påhittade Tempelriddarsällskap.
When: Monday, 2012-07-02 20:15 - 21:15
Ökat beroende efter frihetsreformen? Två år efter kårobligatoriets avskaffande
SUHF och SFS diskuterar utvecklingen av studentinflytande efter kårobligatoriets avskaffande. Grunden är en rapport baserad på en enkätundersökning till lärosäten och studentkårer. Resultaten diskuteras av en panel utifrån perspektiv av hur blev utfallet jämfört med förhoppningarna och vad kan man göra för att stärka och säkra studentinflytandet i framtiden.
SUHF och SFS diskuterar utvecklingen av studentinflytande efter kårobligatoriets avskaffande. Grunden är en rapport baserad på en enkätundersökning till lärosäten och studentkårer. Resultaten diskuteras av en panel utifrån perspektiv av hur blev utfallet jämfört med förhoppningarna och vad kan man göra för att stärka och säkra studentinflytandet i framtiden.
When: Tuesday, 2012-07-03 07:45 - 09:00
Hur ger vi unga en röst?
Unga idag är intresserade av politik,bara inte partipolitisk politik! De engagerar sig i allra högsta grad i olika politiska frågor. Men upplever inte att de nuvarande politiska strukturerna finns tillgängliga för dem. De uttrycker sig och organiserar sig i de frågor som de brinner för i många skilda sammanhang, i olika former, för att uppnå resultat där de känner att politikerna brister. De hittar andra vägar för att förändra, vägar som sällan har med de politiska partierna att göra. Hur kan partipolitiken snappa upp och ta dessa nya former av politiskt engagemang på allvar? Riskerar vår demokrati att urholkas?
Unga idag är intresserade av politik,bara inte partipolitisk politik! De engagerar sig i allra högsta grad i olika politiska frågor. Men upplever inte att de nuvarande politiska strukturerna finns tillgängliga för dem. De uttrycker sig och organiserar sig i de frågor som de brinner för i många skilda sammanhang, i olika former, för att uppnå resultat där de känner att politikerna brister. De hittar andra vägar för att förändra, vägar som sällan har med de politiska partierna att göra. Hur kan partipolitiken snappa upp och ta dessa nya former av politiskt engagemang på allvar? Riskerar vår demokrati att urholkas?
When: Tuesday, 2012-07-03 08:00 - 09:00
Räkna med jämställdhet – om vinsterna med jämställdhet
Hur kan jämställdhet höja kvaliteten i en verksamhet och bidra till en jämn fördelning av resurser? Under morgonen samtalar inbjudna experter om vad vi har att vinna på jämställdhet. Magnus Jacobson från Sveriges kommuner och landsting visar konkreta exempel på verksamhetsförbättringar och nationalekonomerna Ingrid Osika och Anna Klerby presenterar verktyget gender budgeting, som synliggör människorna bakom siffrorna.
Hur kan jämställdhet höja kvaliteten i en verksamhet och bidra till en jämn fördelning av resurser? Under morgonen samtalar inbjudna experter om vad vi har att vinna på jämställdhet. Magnus Jacobson från Sveriges kommuner och landsting visar konkreta exempel på verksamhetsförbättringar och nationalekonomerna Ingrid Osika och Anna Klerby presenterar verktyget gender budgeting, som synliggör människorna bakom siffrorna.
When: Tuesday, 2012-07-03 08:00 - 09:30
Ättestupa eller god vård - vem vårdar och vem bryr sig?
Paneldiskussion med Petra Otterblad Olausson, Socialstyrelsen, Staffan Werme, SKL, Acko Ankarberg-Johansson (KD), och Ann Arleklo (S). Debattledare Marianne Olsson
Paneldiskussion med Petra Otterblad Olausson, Socialstyrelsen, Staffan Werme, SKL, Acko Ankarberg-Johansson (KD), och Ann Arleklo (S). Debattledare Marianne Olsson
When: Tuesday, 2012-07-03 08:00 - 09:30
Fordonsbranschen tar pulsen, i heta stolen...
I fordonsbranschens heta stol intervjuas viktiga personer för vår bransch. Först ut är Ingemar Skogö, tidigare GD för Vägverket och numera landshövding i Västmanlands län samt ordförande för FFI (Fordonsstrategisk Forskning och Innovation). Intervjuar gör Bertil Moldén, vd för BIL Sweden. Publiken kommer också att få chansen att ställa frågor.
I fordonsbranschens heta stol intervjuas viktiga personer för vår bransch. Först ut är Ingemar Skogö, tidigare GD för Vägverket och numera landshövding i Västmanlands län samt ordförande för FFI (Fordonsstrategisk Forskning och Innovation). Intervjuar gör Bertil Moldén, vd för BIL Sweden. Publiken kommer också att få chansen att ställa frågor.
When: Tuesday, 2012-07-03 09:00 - 09:30
Kina 2030 - den nya supermakten?
Kina är i raketfart på väg att återta sin dominerade ställning i världen. Vad händer bakom kulisserna när maktkampen avgörs? Klarar Kina av att öka sin tillväxt med tvåsiffriga tal även kommande år? Blir det några reformer? Vad händer med alla demokratiaktivister? Är sociala medier hävstången för demokrati? Vi får träffa och samtala med några av Sveriges främsta Kinaexperter bland annat fd ambassadör Börje Ljunggren, författaren och entreprenören Johan Björksten.
Kina är i raketfart på väg att återta sin dominerade ställning i världen. Vad händer bakom kulisserna när maktkampen avgörs? Klarar Kina av att öka sin tillväxt med tvåsiffriga tal även kommande år? Blir det några reformer? Vad händer med alla demokratiaktivister? Är sociala medier hävstången för demokrati? Vi får träffa och samtala med några av Sveriges främsta Kinaexperter bland annat fd ambassadör Börje Ljunggren, författaren och entreprenören Johan Björksten.
When: Tuesday, 2012-07-03 09:00 - 11:00
Kommunala partnerskap - ett effektivt verktyg i fattigdomsbekämpningen
Diskutera fördelarna med kommunala partnerskap med politiker och tjänstemän från Malmö, Leksand och Forshaga. Inspireras av presentationer om hur samarbeten mellan svenska kommuner och kommuner i Afrika, Asien och Östeuropa kan ta sig uttryck.
Diskutera fördelarna med kommunala partnerskap med politiker och tjänstemän från Malmö, Leksand och Forshaga. Inspireras av presentationer om hur samarbeten mellan svenska kommuner och kommuner i Afrika, Asien och Östeuropa kan ta sig uttryck.
When: Tuesday, 2012-07-03 09:00 - 12:00
Vad behövs om den gröna bilen ska rulla? - Från vision till verklighet
För att uppnå samhällets mål om en biobaserad samhällsekonomi behövs nya råvaror, nya material och nya energilösningar. Framtidens stora utmaningar kan bara tacklas med nya lösningar, där innovationer och teknikutveckling spelar en avgörande roll. Samverkan mellan kemiföretag och övrig industri är en nyckelfaktor för hållbar utveckling, men det krävs också ett engagemang och en förståelse från samhället. För akademin innebär visionen ett större fokus på forskning och innovation, men också ett ökat behov av locka studenter till naturvetenskapliga utbildningar. Seminariet är en del av Från vision till verklighet den 3-4 juli, som består av tre seminarier, innovationsutställning och avslutande mingel. Vi visar upp kemiföretagens innovationer och diskuterar vad som behövs för att kemiföretag och deras kunder, högskola, science centers och samhället tillsammans ska uppnå visionen om en biobaserad samhällsekonomi och Hållbar utveckling 2030.
För att uppnå samhällets mål om en biobaserad samhällsekonomi behövs nya råvaror, nya material och nya energilösningar. Framtidens stora utmaningar kan bara tacklas med nya lösningar, där innovationer och teknikutveckling spelar en avgörande roll. Samverkan mellan kemiföretag och övrig industri är en nyckelfaktor för hållbar utveckling, men det krävs också ett engagemang och en förståelse från samhället. För akademin innebär visionen ett större fokus på forskning och innovation, men också ett ökat behov av locka studenter till naturvetenskapliga utbildningar. Seminariet är en del av Från vision till verklighet den 3-4 juli, som består av tre seminarier, innovationsutställning och avslutande mingel. Vi visar upp kemiföretagens innovationer och diskuterar vad som behövs för att kemiföretag och deras kunder, högskola, science centers och samhället tillsammans ska uppnå visionen om en biobaserad samhällsekonomi och Hållbar utveckling 2030.
When: Tuesday, 2012-07-03 09:00 - 10:15
Bryr sig den regionala kulturen om folkbildningen ?
Riksdagen beslutade 2009 om kultursamverkansmodellen. Modellen innebär ett nytt sätt att fördela statliga pengar till regional och lokal kulturverksamhet. Statens kulturbidrag fördelas till landets olika län och landsting som ansvarar för fördelningen av bidraget till olika verksamheter. Folkbildningens kulturverksamhet är omfattande och har en avgörande betydelse för kulturlivet i många mindre städer. Folkbildningsrådets utvärdering visar däremot att det inte är någon självklarhet att folkbildningen finns med i processen, trots att regionernas prioriteringar inom kulturområdet skall utarbetas i samverkan med länets kommuner och i samråd med civilsamhället. Seminariet utgår ifrån utvärderingens resultat kring i vilken grad folkbildningen finns representerad i kultursamverkansmodellen samt vilka konsekvenser det fått för folkbildningen och kulturlivet lokalt och regionalt.
Riksdagen beslutade 2009 om kultursamverkansmodellen. Modellen innebär ett nytt sätt att fördela statliga pengar till regional och lokal kulturverksamhet. Statens kulturbidrag fördelas till landets olika län och landsting som ansvarar för fördelningen av bidraget till olika verksamheter. Folkbildningens kulturverksamhet är omfattande och har en avgörande betydelse för kulturlivet i många mindre städer. Folkbildningsrådets utvärdering visar däremot att det inte är någon självklarhet att folkbildningen finns med i processen, trots att regionernas prioriteringar inom kulturområdet skall utarbetas i samverkan med länets kommuner och i samråd med civilsamhället. Seminariet utgår ifrån utvärderingens resultat kring i vilken grad folkbildningen finns representerad i kultursamverkansmodellen samt vilka konsekvenser det fått för folkbildningen och kulturlivet lokalt och regionalt.
When: Tuesday, 2012-07-03 09:15 - 10:30
Arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism – klarar EU sammanhållningen?
I årets volym av publikationen Europaperspektiv lyfter nio ledande svenska forskare fram dynamiken mellan arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism som en avgörande fråga för EU:s sammanhållning under den ekonomiska krisen. Hur påverkar krisen migrationspolitiken och EU:s gränser mot omvärlden? Vad betyder arbetslösheten och de växande nationalistiska strömningarna för möjligheten att upprätthålla den gemensamma arbetsmarknaden? Kan EU-länderna enas om en gemensam politik för arbetskraftsinvandring, som lösning på Europas långsiktiga demografiska underskott?
I årets volym av publikationen Europaperspektiv lyfter nio ledande svenska forskare fram dynamiken mellan arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism som en avgörande fråga för EU:s sammanhållning under den ekonomiska krisen. Hur påverkar krisen migrationspolitiken och EU:s gränser mot omvärlden? Vad betyder arbetslösheten och de växande nationalistiska strömningarna för möjligheten att upprätthålla den gemensamma arbetsmarknaden? Kan EU-länderna enas om en gemensam politik för arbetskraftsinvandring, som lösning på Europas långsiktiga demografiska underskott?
When: Tuesday, 2012-07-03 09:30 - 11:30
Entreprenörskap utan entreprenörer
Vi tar hjälp av forskare och andra experter inom näringsliv, samhällsfrågor och pedagogik för att diskutera viktiga frågor för svensk tillväxt.
Vi tar hjälp av forskare och andra experter inom näringsliv, samhällsfrågor och pedagogik för att diskutera viktiga frågor för svensk tillväxt.
When: Tuesday, 2012-07-03 09:30 - 10:30
Det är mycket känslor. Samtal om maskulinitet och idrottsrelaterat våld.
Tusentals unga som drömmer om att spela i fotbolls-VM, vuxna som sliter ideellt, supporters som gör allt för sitt lag, idrottsföreningar med jämställdhetsuppdrag och klackar som sjunger “Vi ska våldta era horor, vi ska knulla era kor”. Idrott engagerar, provocerar och ställer frågor om jämställdhet och våld på sin spets. Var går gränsen mellan fotbollens positiva och negativa supporterkultur? Hur förebygger klubbarna våld? Vilka krav kan vi ställa på en barn- och ungdomsverksamhet som får statsbidrag? Vad spelar manlighetsidealet på plan, läktare och inom Polisen för roll för tryggheten på arenan? Vad händer när matchen är slut?
Tusentals unga som drömmer om att spela i fotbolls-VM, vuxna som sliter ideellt, supporters som gör allt för sitt lag, idrottsföreningar med jämställdhetsuppdrag och klackar som sjunger “Vi ska våldta era horor, vi ska knulla era kor”. Idrott engagerar, provocerar och ställer frågor om jämställdhet och våld på sin spets. Var går gränsen mellan fotbollens positiva och negativa supporterkultur? Hur förebygger klubbarna våld? Vilka krav kan vi ställa på en barn- och ungdomsverksamhet som får statsbidrag? Vad spelar manlighetsidealet på plan, läktare och inom Polisen för roll för tryggheten på arenan? Vad händer när matchen är slut?
When: Tuesday, 2012-07-03 10:00 - 12:00
Bussen - kollektivtrafikens Askunge
Kollektivtrafikens Askunge får göra grovjobbet men aldrig gå på bal. Bussen kan göra det mesta och den kan göra det bra, men oftast ska det bara vara billigt. Vad kan bussen bli om den får rätt förutsättningar? En prinsessa? Vi pratar om kostnader, kvalitet, miljö, effektivitet, upphandling, uppföljning, reglering och avreglering, incitament, privat kollektivtrafik. Sist men inte minst även nya fordon och Bus Rapid Transit.
Kollektivtrafikens Askunge får göra grovjobbet men aldrig gå på bal. Bussen kan göra det mesta och den kan göra det bra, men oftast ska det bara vara billigt. Vad kan bussen bli om den får rätt förutsättningar? En prinsessa? Vi pratar om kostnader, kvalitet, miljö, effektivitet, upphandling, uppföljning, reglering och avreglering, incitament, privat kollektivtrafik. Sist men inte minst även nya fordon och Bus Rapid Transit.
When: Tuesday, 2012-07-03 10:00 - 11:30
Hudnära - löften eller lögn? Om vilseledande marknadsföring i kosmetikabranschen
Människan har sminkat sig i alla tider. Idag gör vi av med mer än någonsin - 15 miljarder kronor - på att försköna oss, bli rena och dofta gott. En stark trend idag är råvaror med ursprung i naturen. Marknadsföringen av antirynkkrämer, smink och hårvårdsprodukter lovar mycket men hur stor effekt har de? Vad får man lova i en annons innan den räknas som vilseledande? Följs lagen? Vem bryr sig? Kom och lyssna, lär och debattera exempel från verkligheten.
Människan har sminkat sig i alla tider. Idag gör vi av med mer än någonsin - 15 miljarder kronor - på att försköna oss, bli rena och dofta gott. En stark trend idag är råvaror med ursprung i naturen. Marknadsföringen av antirynkkrämer, smink och hårvårdsprodukter lovar mycket men hur stor effekt har de? Vad får man lova i en annons innan den räknas som vilseledande? Följs lagen? Vem bryr sig? Kom och lyssna, lär och debattera exempel från verkligheten.
When: Tuesday, 2012-07-03 10:00 - 12:00
Svensk alkoholförsäljning 2.0 – ansvar och utveckling?
Hemleverans. E-beställningar. App. Digital rådgivning. Lättare att köpa och sälja lokalt småskaligt producerade drycker. Systembolaget har i uppdrag att stå för en ansvarsfull alkoholförsäljning i Sverige. Hur påverkas detta ansvarsuppdrag av att Systembolaget utvidgar servicen för att följa med i utvecklingen? Eller är denna utvidgade service - tillsammans med ansvaret för det som säljs och för att motverka alkoholens negativa effekter - i själva verket en del av ansvaret? Och hur ser svenska folkets syn på den svenska ansvarsfulla alkoholförsäljningen ut? Fredrick Federley (C), SSU:s tidigare ordförande Jytte Guteland, Systembolagets VD Magdalena Gerger, norska Vinmonopolets jurist Kari-Anne Rønningen samt alkoholforskaren Mats Ramstedt samtalar om handel med alkohol i Sverige idag. Ann-Therése Enarson, Systembolaget, inleder. Samtalsledare: Lennart Persson
Hemleverans. E-beställningar. App. Digital rådgivning. Lättare att köpa och sälja lokalt småskaligt producerade drycker. Systembolaget har i uppdrag att stå för en ansvarsfull alkoholförsäljning i Sverige. Hur påverkas detta ansvarsuppdrag av att Systembolaget utvidgar servicen för att följa med i utvecklingen? Eller är denna utvidgade service - tillsammans med ansvaret för det som säljs och för att motverka alkoholens negativa effekter - i själva verket en del av ansvaret? Och hur ser svenska folkets syn på den svenska ansvarsfulla alkoholförsäljningen ut? Fredrick Federley (C), SSU:s tidigare ordförande Jytte Guteland, Systembolagets VD Magdalena Gerger, norska Vinmonopolets jurist Kari-Anne Rønningen samt alkoholforskaren Mats Ramstedt samtalar om handel med alkohol i Sverige idag. Ann-Therése Enarson, Systembolaget, inleder. Samtalsledare: Lennart Persson
When: Tuesday, 2012-07-03 10:00 - 11:30
Biogas för tunga transporter - ett nationellt vägval
För att nå regeringens mål om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 behövs hållbara lösningar för den tunga trafiken, bland annat förnybara bränslen och energieffektivitet. Utvecklingen och omställningen inom den tunga transportsektorn kan leda till minskad klimatpåverkan, fler arbetstillfällen och ökad export – inte minst inom biogasområdet. Västsverige tar initiativ till att skapa förutsättningar för kommersialisering av de nya tekniklösningarna men vad händer på nationell nivå?
För att nå regeringens mål om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 behövs hållbara lösningar för den tunga trafiken, bland annat förnybara bränslen och energieffektivitet. Utvecklingen och omställningen inom den tunga transportsektorn kan leda till minskad klimatpåverkan, fler arbetstillfällen och ökad export – inte minst inom biogasområdet. Västsverige tar initiativ till att skapa förutsättningar för kommersialisering av de nya tekniklösningarna men vad händer på nationell nivå?
When: Tuesday, 2012-07-03 10:45 - 12:15
Hur blir studenter anställningsbara?
Ungdomsarbetslösheten är hög och det är viktigt att öka anställningsbarheten hos studenter. Ett framgångsrikt sätt har visat sig vara verksamhetsförlagd utbildning - VFU. Ta del av färska exempel på vad företag och studenter tycker om VFU i vårt lunchmingel där Högskolan Kristianstads gastronomiprogram står för mingellunch. Kl 12.30 startar en paneldebatt Hur blir studenter anställningsbara? Talare: Lars Carlsson, professor och rektor vid Högskolan Kristianstad Stefan Koskinen, förbundsdirektör och VD Almega Tjänsteföretagen Patrick Krassén, högskolepolitisk expert, Svenskt Näringsliv Bitte Müller-Hansen, programansvarig för Gastronomiprogrammet Högskolan Kristianstad Elin Carleke, driver företaget På Fatet och är fd student på Gastronomiprogrammet Esabelle Dingizian, riksdagsledamot, Miljöpartiet
Ungdomsarbetslösheten är hög och det är viktigt att öka anställningsbarheten hos studenter. Ett framgångsrikt sätt har visat sig vara verksamhetsförlagd utbildning - VFU. Ta del av färska exempel på vad företag och studenter tycker om VFU i vårt lunchmingel där Högskolan Kristianstads gastronomiprogram står för mingellunch. Kl 12.30 startar en paneldebatt Hur blir studenter anställningsbara? Talare: Lars Carlsson, professor och rektor vid Högskolan Kristianstad Stefan Koskinen, förbundsdirektör och VD Almega Tjänsteföretagen Patrick Krassén, högskolepolitisk expert, Svenskt Näringsliv Bitte Müller-Hansen, programansvarig för Gastronomiprogrammet Högskolan Kristianstad Elin Carleke, driver företaget På Fatet och är fd student på Gastronomiprogrammet Esabelle Dingizian, riksdagsledamot, Miljöpartiet
When: Tuesday, 2012-07-03 11:00 - 13:30
Länet som säkrat sin framtid
Kalmars regionförbund gör en offensiv satsning i samarbete med Fryshuset för att lyfta fritidsledarnas status och kompetens. Upplevd ungdom kan inte göras om. Avgörande inför framtiden är att arbeta preventivt nu - att fatta beslut och visa på handlingskraft. Detta är ett ESF projekt där vi skapar en gemensam värdegrund för alla fritidsledare i regionen och utbildar i arbetsmetoder.
Kalmars regionförbund gör en offensiv satsning i samarbete med Fryshuset för att lyfta fritidsledarnas status och kompetens. Upplevd ungdom kan inte göras om. Avgörande inför framtiden är att arbeta preventivt nu - att fatta beslut och visa på handlingskraft. Detta är ett ESF projekt där vi skapar en gemensam värdegrund för alla fritidsledare i regionen och utbildar i arbetsmetoder.
When: Tuesday, 2012-07-03 11:00 - 12:00
Vågar man bli gammal i Sverige?
Vilka rättigheter har våra äldre och hur säkerställs de inom vård och omsorg? I framtiden kommer resurserna knappast att öka, hur skapar vi då en trygg äldreomsorg med god omvårdnad? Handlar det verkligen bara om högre bemanning eller kan nya kompetenser vara en del av lösningen? Och hur kan det vara låg status att ta hand om våra föräldrar? Bräcke Diakoni inbjuder till ett seminarium kring hur vi kan skapa en värdig äldreomsorg med hög kvalitet trots begränsade resurser.
Vilka rättigheter har våra äldre och hur säkerställs de inom vård och omsorg? I framtiden kommer resurserna knappast att öka, hur skapar vi då en trygg äldreomsorg med god omvårdnad? Handlar det verkligen bara om högre bemanning eller kan nya kompetenser vara en del av lösningen? Och hur kan det vara låg status att ta hand om våra föräldrar? Bräcke Diakoni inbjuder till ett seminarium kring hur vi kan skapa en värdig äldreomsorg med hög kvalitet trots begränsade resurser.
When: Tuesday, 2012-07-03 11:00 - 12:00
Inte är väl svenska kommuner korrupta?
Korruption som hinder för demokratisk utveckling uppmärksammas ofta i låg- och medelinkomstländer. I ljuset av den debatt som ägt rum kring korruption i svenska kommuner vill ICLD tillsammans med forskare och praktiker kritiskt granska frågan om korruption som hinder för demokratisk utveckling. Samtalet modereras av Cecila Garme.
Korruption som hinder för demokratisk utveckling uppmärksammas ofta i låg- och medelinkomstländer. I ljuset av den debatt som ägt rum kring korruption i svenska kommuner vill ICLD tillsammans med forskare och praktiker kritiskt granska frågan om korruption som hinder för demokratisk utveckling. Samtalet modereras av Cecila Garme.
When: Tuesday, 2012-07-03 12:30 - 15:00
Burägg- Om offentlig upphandling, konsumentmakt och handel
Vet du var äggen som serveras i din kommun eller som säljs i din butik kommer ifrån? De kan vara värpta av någon av de två miljoner hönor som sitter i burar i Sverige i dag. 35% av alla ägg kommer från burar. En höna i bur kan inte sträcka ut vingarna och hon har en yta motsvarande ett A4 per höna. Några svenska kommuner har beslutat att inte upphandla burägg av djuretiska skäl. Kommuner är stora aktörer som serverar tre miljoner måltider varje dag. Hemköp som ägs av Axfood, har slutat att sälja burägg. 75% av alla ägg som produceras säljs via butiker till konsumenter, men hur mycket ansvar kan man som konsument ta för djurskyddet? Vi möter representanter från Axfood, Hans Brunnberg, Konsumentföreningen i Stockholm och Louise Ekström, Sveriges Konsumenter. Annika Román är kommunalrådet som kämpar för en buräggsfri kommun. Monica Sihlén, Miljöstyrningsrådet, berättar om den viktiga offentliga upphandlingen.
Vet du var äggen som serveras i din kommun eller som säljs i din butik kommer ifrån? De kan vara värpta av någon av de två miljoner hönor som sitter i burar i Sverige i dag. 35% av alla ägg kommer från burar. En höna i bur kan inte sträcka ut vingarna och hon har en yta motsvarande ett A4 per höna. Några svenska kommuner har beslutat att inte upphandla burägg av djuretiska skäl. Kommuner är stora aktörer som serverar tre miljoner måltider varje dag. Hemköp som ägs av Axfood, har slutat att sälja burägg. 75% av alla ägg som produceras säljs via butiker till konsumenter, men hur mycket ansvar kan man som konsument ta för djurskyddet? Vi möter representanter från Axfood, Hans Brunnberg, Konsumentföreningen i Stockholm och Louise Ekström, Sveriges Konsumenter. Annika Román är kommunalrådet som kämpar för en buräggsfri kommun. Monica Sihlén, Miljöstyrningsrådet, berättar om den viktiga offentliga upphandlingen.
When: Tuesday, 2012-07-03 13:00 - 14:30
Export - fortfarande till priset av mänskliga rättigheter?
Svensk export är av oerhörd vikt för Sveriges välstånd och kan dessutom vara en positiv kraft runt om i världen. Men ska den svenska staten stödja svenska företags verksamhet i andra länder måste det finnas ett system som säkerställer att inga mänskliga rättigheter kränks i verksamheten. Amnesty släppte år 2011 tillsammans med Diakonia rapporten Export till priset av mänskliga rättigheter? med fokus på de svenska exportorganen Exportkreditnämnden, Svensk Exportkredit och Exportrådet. Den visade bland annat på stora brister avseende öppenhet och transparens framförallt från Svensk Exportkredit och Exportrådet. Rapporten visade även att varken PGU (Politik för Global Utveckling) som Sveriges riksdag antog år 2003, eller de skyldigheter som Sverige har avseende mänskliga rättigheter via andra åtagande nämns i de bestämmelser som styr de olika organen. Nu har det gått 1,5 år. Vad har hänt?
Svensk export är av oerhörd vikt för Sveriges välstånd och kan dessutom vara en positiv kraft runt om i världen. Men ska den svenska staten stödja svenska företags verksamhet i andra länder måste det finnas ett system som säkerställer att inga mänskliga rättigheter kränks i verksamheten. Amnesty släppte år 2011 tillsammans med Diakonia rapporten Export till priset av mänskliga rättigheter? med fokus på de svenska exportorganen Exportkreditnämnden, Svensk Exportkredit och Exportrådet. Den visade bland annat på stora brister avseende öppenhet och transparens framförallt från Svensk Exportkredit och Exportrådet. Rapporten visade även att varken PGU (Politik för Global Utveckling) som Sveriges riksdag antog år 2003, eller de skyldigheter som Sverige har avseende mänskliga rättigheter via andra åtagande nämns i de bestämmelser som styr de olika organen. Nu har det gått 1,5 år. Vad har hänt?
When: Tuesday, 2012-07-03 13:00 - 15:00
Fullast på sociala medier - ett seminarium om alkohol och image
Alkohol och fest är ett vanligt tema när unga bygger bilden av sig själva i sociala medier. Hur påverkar nätverkandet våra alkoholvanor och vilka konsekvenser kan det få? Hur understöds bilden av festande av alkoholindustrins reklammakare? Vi gräver i faktorerna som skapar framgång på nätet och bakslag i livet. Resumés chefredaktör Claes de Faire håller i ett samtal som IQs vd Magnus Jägerskog, Emanuel Karlsten, expert på sociala medier, Anne Brynolf, medicinsk redaktör Läkartidningen, och Cosmopolitans redaktionschef Elin Liljero Eriksson deltar i.
Alkohol och fest är ett vanligt tema när unga bygger bilden av sig själva i sociala medier. Hur påverkar nätverkandet våra alkoholvanor och vilka konsekvenser kan det få? Hur understöds bilden av festande av alkoholindustrins reklammakare? Vi gräver i faktorerna som skapar framgång på nätet och bakslag i livet. Resumés chefredaktör Claes de Faire håller i ett samtal som IQs vd Magnus Jägerskog, Emanuel Karlsten, expert på sociala medier, Anne Brynolf, medicinsk redaktör Läkartidningen, och Cosmopolitans redaktionschef Elin Liljero Eriksson deltar i.
When: Tuesday, 2012-07-03 13:00 - 14:00
Hur klarar näringslivet kompetensförsörjningen?
Det svenska näringslivet har klarat sig relativt väl under de senaste årens turbulens i omvärlden, men de regionala obalanserna har blivit tydligare. Turbulensen har tydliggjort sårbarheten i näringslivet med en struktur präglad av exportberoende företag. Att näringslivet klarar kompetensförsörjningen är avgörande för att hävda sig i den allt tuffare globala konkurrensen. Lokalt och regionalt är kompetensförsörjningen en knäckfråga där många vittnar om hög arbetslöshet samtidigt som företagen har svårt att få tag i rätt kompetens. Seminariet belyser kompetensförsörjningen i näringslivet och visar bl a på konkreta lösningar i ett lokalt/regionalt perspektiv med frågor om: - Hur kan ungdomars inträde på arbetsmarknaden underlättas? - Vilka kompetenskrav kommer framtidens näringsliv ställa på arbetskraften? - Vilka krav kommer framtidens arbetskraft ställa på näringslivet? - Hur ser potentialen med arbetskraftsinvandring ut och hur kan invandrares kompetens bättre tas tillvara?
Det svenska näringslivet har klarat sig relativt väl under de senaste årens turbulens i omvärlden, men de regionala obalanserna har blivit tydligare. Turbulensen har tydliggjort sårbarheten i näringslivet med en struktur präglad av exportberoende företag. Att näringslivet klarar kompetensförsörjningen är avgörande för att hävda sig i den allt tuffare globala konkurrensen. Lokalt och regionalt är kompetensförsörjningen en knäckfråga där många vittnar om hög arbetslöshet samtidigt som företagen har svårt att få tag i rätt kompetens. Seminariet belyser kompetensförsörjningen i näringslivet och visar bl a på konkreta lösningar i ett lokalt/regionalt perspektiv med frågor om: - Hur kan ungdomars inträde på arbetsmarknaden underlättas? - Vilka kompetenskrav kommer framtidens näringsliv ställa på arbetskraften? - Vilka krav kommer framtidens arbetskraft ställa på näringslivet? - Hur ser potentialen med arbetskraftsinvandring ut och hur kan invandrares kompetens bättre tas tillvara?
When: Tuesday, 2012-07-03 13:00 - 14:15
Utan lastbilen stannar tåget?
Konkurrerar lastbilen och tåget om samma godstransport eller kompletterar de varandra? Är det givet järnväg på långa sträckor och landsväg på korta sträckor? Kan en kilometerskatt för tunga fordon leda till en överflyttning av gods? Vad skulle en likabehandling av alla transportslag innebära för miljön och behovet av infrastrukturinvesteringar? Hur skulle transportslagen påverkas av en internalisering av de externa effekterna fullt ut? Hur kan transportslagen utvecklas om de samtidigt måste bära sina kostnader?
Konkurrerar lastbilen och tåget om samma godstransport eller kompletterar de varandra? Är det givet järnväg på långa sträckor och landsväg på korta sträckor? Kan en kilometerskatt för tunga fordon leda till en överflyttning av gods? Vad skulle en likabehandling av alla transportslag innebära för miljön och behovet av infrastrukturinvesteringar? Hur skulle transportslagen påverkas av en internalisering av de externa effekterna fullt ut? Hur kan transportslagen utvecklas om de samtidigt måste bära sina kostnader?
When: Tuesday, 2012-07-03 13:00 - 14:30
Vad ska vi egentligen med universiteten till?
Vad ska vi egentligen med universiteten till? Vilket är i samhällets perspektiv deras viktigaste uppdrag? Att driva fram innovationer, att skapa sysselsättning eller att fördjupa förståelsen av människans existens och den värld vi lever i – en värld som också är universitetens? Behöver vi för att garantera akademisk frihet och vetenskapliga framsteg alla våra universitet – eller är det möjligen så att några av dem måste betraktas som något så krasst och prosaiskt som resultat av arbetsmarknadspolitiska åtgärder? Göteborgs universitet satsar sedan några år resurser på sina så kallade Jonseredsseminarier – gränsöverskridande möten med syftet att stimulera kunskapsutbytet mellan universitet och omvärld. Vilket är från politikernas synpunkt värdet av sådan verksamhet? Välkommen till ett samtal om universitetets idé och hur den i dag blir verklighet.
Vad ska vi egentligen med universiteten till? Vilket är i samhällets perspektiv deras viktigaste uppdrag? Att driva fram innovationer, att skapa sysselsättning eller att fördjupa förståelsen av människans existens och den värld vi lever i – en värld som också är universitetens? Behöver vi för att garantera akademisk frihet och vetenskapliga framsteg alla våra universitet – eller är det möjligen så att några av dem måste betraktas som något så krasst och prosaiskt som resultat av arbetsmarknadspolitiska åtgärder? Göteborgs universitet satsar sedan några år resurser på sina så kallade Jonseredsseminarier – gränsöverskridande möten med syftet att stimulera kunskapsutbytet mellan universitet och omvärld. Vilket är från politikernas synpunkt värdet av sådan verksamhet? Välkommen till ett samtal om universitetets idé och hur den i dag blir verklighet.
When: Tuesday, 2012-07-03 13:00 - 14:30
Barnfattigdomsdebatten måste börja handla om barnen
Majblommans seminarium handlar om barnfattigdom ur barnens perspektiv. Hur ser ett barns tillvaro ut, när familjen lever i fattigdom? Hur påverkas barnet? Hur bemöts man av andra barn och vuxna? Vilka strategier väljer barnet för att hantera sin situation? Vad kan vi göra här och nu för att möta barns omedelbara behov? Majblommans generalsekreterare Lena Holm pratar om vad som kan göras på statlig, regional och kommunal nivå för att snabbt göra skillnad. Professorn i sociologi, Elisabet Näsman, berättar om sin forskning inom området och representanter för Årets bästa barnkommun 2012 ger konkreta exempel på hur man jobbar för att alla barn i kommunen ska få bra villkor för sin uppväxt. På seminariet tittar vi också på en av Majblommans hjärtefrågor, barns rätt till glasögon. Forskaren Alexander Westerberg vid IFAU berättar bland annat om varför landstingen en gång införde glasögonbidrag och hur bidragen har förändrats över tid.
Majblommans seminarium handlar om barnfattigdom ur barnens perspektiv. Hur ser ett barns tillvaro ut, när familjen lever i fattigdom? Hur påverkas barnet? Hur bemöts man av andra barn och vuxna? Vilka strategier väljer barnet för att hantera sin situation? Vad kan vi göra här och nu för att möta barns omedelbara behov? Majblommans generalsekreterare Lena Holm pratar om vad som kan göras på statlig, regional och kommunal nivå för att snabbt göra skillnad. Professorn i sociologi, Elisabet Näsman, berättar om sin forskning inom området och representanter för Årets bästa barnkommun 2012 ger konkreta exempel på hur man jobbar för att alla barn i kommunen ska få bra villkor för sin uppväxt. På seminariet tittar vi också på en av Majblommans hjärtefrågor, barns rätt till glasögon. Forskaren Alexander Westerberg vid IFAU berättar bland annat om varför landstingen en gång införde glasögonbidrag och hur bidragen har förändrats över tid.
When: Tuesday, 2012-07-03 13:30 - 15:00
Stopp för nya operationer - multiresistenta bakterier tar över!
Den moderna sjukvården hotas av invasionen av multiresistenta bakterier. För att möta hotet måste samhället mobilisera sina resurser i ett gemensamt försvar.
Den moderna sjukvården hotas av invasionen av multiresistenta bakterier. För att möta hotet måste samhället mobilisera sina resurser i ett gemensamt försvar.
When: Tuesday, 2012-07-03 13:30 - 14:30
Fungerar skolan för elever med autism eller Aspergers syndrom?
When: Tuesday, 2012-07-03 13:45 - 15:00
Vi vill göra rätt för oss. Det har vi rätt till!
Människor faller ofrivilligt utanför arbetslinjen idag. Journalist Annika Dopping ställer rörelsen mot väggen! Vilket ansvar har vi, och varför missas så många idag? Med rätt förutsättningar och rätta förväntningarna kan fler vara med och arbeta, och bidra till samhällsutvecklingen. LIKA UNIKA bjuder in till ett pragmatiskt samtal och vill nyansera situationen för personer med funktionsnedsättning i arbetsför ålder. Vilket stöd finns idag och vad ser vi behövs? Hur kommer fler i arbete? Vilket ansvar har det offentliga? Hur synliggörs de som hamnar utanför regeringens arbetsmarknadspolitik? Hur kan vi nyansera bilden av personer med funktionsnedsättning och visa på individen och individens förutsättningar och möjligheter? Det behövs en attitydförändring i samhället för att fler ska komma i arbete.
Människor faller ofrivilligt utanför arbetslinjen idag. Journalist Annika Dopping ställer rörelsen mot väggen! Vilket ansvar har vi, och varför missas så många idag? Med rätt förutsättningar och rätta förväntningarna kan fler vara med och arbeta, och bidra till samhällsutvecklingen. LIKA UNIKA bjuder in till ett pragmatiskt samtal och vill nyansera situationen för personer med funktionsnedsättning i arbetsför ålder. Vilket stöd finns idag och vad ser vi behövs? Hur kommer fler i arbete? Vilket ansvar har det offentliga? Hur synliggörs de som hamnar utanför regeringens arbetsmarknadspolitik? Hur kan vi nyansera bilden av personer med funktionsnedsättning och visa på individen och individens förutsättningar och möjligheter? Det behövs en attitydförändring i samhället för att fler ska komma i arbete.
When: Tuesday, 2012-07-03 13:45 - 14:45
Hur fungerar grönmålning?
Året 2012 har karaktäriserats av ovanligt mycket greenwash - både globalt och i Sverige. Greenwash, eller grönmålning på svenska, är när aktörer undviker att satsa på riktiga miljöåtgärder och i stället lägger sin energi på att skapa en grön image. Lars Igeland och Emil Schön från Jordens Vänner reder ut begreppet greenwash och ger konkreta exempel från året som gått. Ida Nilsson delar därefter under högtidliga former ut årets Greenwashpris. De nominerade 2012 är Stora Enso, Ikea, FSC, Göteborgs stad och Svensk Kärnbränslehantering.
Året 2012 har karaktäriserats av ovanligt mycket greenwash - både globalt och i Sverige. Greenwash, eller grönmålning på svenska, är när aktörer undviker att satsa på riktiga miljöåtgärder och i stället lägger sin energi på att skapa en grön image. Lars Igeland och Emil Schön från Jordens Vänner reder ut begreppet greenwash och ger konkreta exempel från året som gått. Ida Nilsson delar därefter under högtidliga former ut årets Greenwashpris. De nominerade 2012 är Stora Enso, Ikea, FSC, Göteborgs stad och Svensk Kärnbränslehantering.
When: Tuesday, 2012-07-03 14:00 - 16:00
Fordonsbranschen tar pulsen, i heta stolen...
I fordonsbranschens heta stol intervjuas viktiga personer för vår bransch. Riksrevisor Claes Norgren har den senaste tiden arbetat intensivt med att granska regeringens trafikpolitik, hållbar utveckling - klimat och infrastruktur. Intervjuar gör Bertil Moldén, vd för BIL Sweden. Publiken kommer också att få chansen att ställa frågor.
I fordonsbranschens heta stol intervjuas viktiga personer för vår bransch. Riksrevisor Claes Norgren har den senaste tiden arbetat intensivt med att granska regeringens trafikpolitik, hållbar utveckling - klimat och infrastruktur. Intervjuar gör Bertil Moldén, vd för BIL Sweden. Publiken kommer också att få chansen att ställa frågor.
When: Tuesday, 2012-07-03 15:00 - 15:30
Mer infrastruktur i storstadsregionerna med nya finansieringsmodeller
Våra tre storstadsregioner växer och fyller en oerhört viktig roll för Svensk ekonomi och landets fortsatta tillväxt. Staten har under flera decennier lagt betydligt mindre på nyinvesteringar, underhåll och reinvesteringar i infrastruktur än vad som hade varit rimligt. Det har bidragit till att infrastrukturskulden nu är så stor att enbart anslag från staten inte kommer räcka till. Hur ser förutsättningarna ut för användningen av en alternativ finansiering i Sverige och hur får vi ökad effektivitet och innovation i genomförandet?
Våra tre storstadsregioner växer och fyller en oerhört viktig roll för Svensk ekonomi och landets fortsatta tillväxt. Staten har under flera decennier lagt betydligt mindre på nyinvesteringar, underhåll och reinvesteringar i infrastruktur än vad som hade varit rimligt. Det har bidragit till att infrastrukturskulden nu är så stor att enbart anslag från staten inte kommer räcka till. Hur ser förutsättningarna ut för användningen av en alternativ finansiering i Sverige och hur får vi ökad effektivitet och innovation i genomförandet?
When: Tuesday, 2012-07-03 15:00 - 16:30
Monsterkyckling på tallriken? Om svensk kycklinguppfödning
Kyckling har marknadsförts som klimatsmart, men vad ligger bakom kycklinguppfödningen? Varje år äts i Sverige omkring 12 kycklingar per person. Det är tio gånger så många som 1960. En kyckling når i dag slaktvikt dubbelt så snabbt som på 1950-talet. I boken Monsterbiff till middag? beskriver Ylva och Torbjörn Esping dagens vanliga slaktkyckling som kycklingindustrins motsvarighet till monstertjuren Belgian Blue. Baksidan är djur som bland annat drabbas av svåra benproblem på grund av den snabbt växande kroppen. Uppskattningsvis 15%, eller två av de tolv kycklingar som svensken konsumerar per år, hade svåra smärtor i benen. Djurskyddslagen säger att djur inte får utsättas för lidande, att avel inte får ske på sådant sätt att det medför lidande och att djur ska kunna bete sig naturligt. Hur rimmar kycklinguppfödningen med den svenska djurskyddslagen? Vi diskuterar frågan med författaren Ylva Esping och Sveriges Konsumenter samt riksdagsledamöter.
Kyckling har marknadsförts som klimatsmart, men vad ligger bakom kycklinguppfödningen? Varje år äts i Sverige omkring 12 kycklingar per person. Det är tio gånger så många som 1960. En kyckling når i dag slaktvikt dubbelt så snabbt som på 1950-talet. I boken Monsterbiff till middag? beskriver Ylva och Torbjörn Esping dagens vanliga slaktkyckling som kycklingindustrins motsvarighet till monstertjuren Belgian Blue. Baksidan är djur som bland annat drabbas av svåra benproblem på grund av den snabbt växande kroppen. Uppskattningsvis 15%, eller två av de tolv kycklingar som svensken konsumerar per år, hade svåra smärtor i benen. Djurskyddslagen säger att djur inte får utsättas för lidande, att avel inte får ske på sådant sätt att det medför lidande och att djur ska kunna bete sig naturligt. Hur rimmar kycklinguppfödningen med den svenska djurskyddslagen? Vi diskuterar frågan med författaren Ylva Esping och Sveriges Konsumenter samt riksdagsledamöter.
When: Tuesday, 2012-07-03 15:00 - 17:00
Så blev webben mitt skyddsnät
Ibland är nätvännerna de som finns och peppar när kontakten med vård och myndigheter är krånglig och svårbegriplig. Helena Meyer led av svår psykisk ohälsa men tog sig sakta men säkert tillbaka till livet med stöd av nyfunna vänner från Lunarstorms och Netdoktors diskussionsforum. Uppdragen som moderator för olika forum blev en av vägarna tillbaka till arbetslivet efter fem års sjukfrånvaro. Nu är hon verksamhetssamordnare för Fryshusets Nätvandrare och har studerat socialpedagogiskt ungdomsarbete. Arlene Larsson drev bloggen www.tjelsi.com som ett steg i att både tillfriskna, sprida information och motarbeta psykisk ohälsa.
Ibland är nätvännerna de som finns och peppar när kontakten med vård och myndigheter är krånglig och svårbegriplig. Helena Meyer led av svår psykisk ohälsa men tog sig sakta men säkert tillbaka till livet med stöd av nyfunna vänner från Lunarstorms och Netdoktors diskussionsforum. Uppdragen som moderator för olika forum blev en av vägarna tillbaka till arbetslivet efter fem års sjukfrånvaro. Nu är hon verksamhetssamordnare för Fryshusets Nätvandrare och har studerat socialpedagogiskt ungdomsarbete. Arlene Larsson drev bloggen www.tjelsi.com som ett steg i att både tillfriskna, sprida information och motarbeta psykisk ohälsa.
When: Tuesday, 2012-07-03 15:15 - 16:15
Allas rätt att synas och ta plats i det offentliga rummet
Föreningen JAG är en ideell riksförening för personer med mycket omfattande funktionsnedsättningar.
Föreningen JAG är en ideell riksförening för personer med mycket omfattande funktionsnedsättningar.
When: Tuesday, 2012-07-03 16:00 - 17:30
Mer lastbil – mindre utsläpp! En väg till det biobaserade samhället!
Genom att satsa på längre och tyngre lastbilar minskar utsläppen från lastbilstransporter radikalt utan att trafiksäkerheten minskar eller buller och slitage ökar. I dagsläget finns det ett projekt med bland annat en 30 meter lång lastbil som i praktiskt försök visat på sänkta utsläpp med drygt 20 %. Projektet kallas för ETT (En Trave Till), där en lång lastbil för virkestransporter testats i verkligheten under perioden 2009-2011. Hur kan detta koncept utvecklas vidare? Det nya forskningsprojektet ETTdemo visar vägen för visionen om högkapacitetsfordon.
Genom att satsa på längre och tyngre lastbilar minskar utsläppen från lastbilstransporter radikalt utan att trafiksäkerheten minskar eller buller och slitage ökar. I dagsläget finns det ett projekt med bland annat en 30 meter lång lastbil som i praktiskt försök visat på sänkta utsläpp med drygt 20 %. Projektet kallas för ETT (En Trave Till), där en lång lastbil för virkestransporter testats i verkligheten under perioden 2009-2011. Hur kan detta koncept utvecklas vidare? Det nya forskningsprojektet ETTdemo visar vägen för visionen om högkapacitetsfordon.
When: Tuesday, 2012-07-03 16:00 - 17:30
Rätten till folkomröstningar - den bortglömda medborgarmakten
Lagen om det förstärkta folkinitiativet är en nästan okänd möjlighet att genomföra folkomröstningar på kommunal nivå. Nästa generations demokrati står för dörren. Tekniken och EU öppnar upp för en ny era i historien. Frågan är inte om, direktdemokrati, utan hur den kommer att se ut. Hur kan man starta ett folkinitiativ i sin kommun? Från 11 April 2012 införde EU en ny förordning som ger rätten att lämna in ett medborgarförslag om det finns 1 miljon namnunderskrifter. Det är en början till en ny demokratisk ordning, där medborgardiaolog kan bli en naturlig del av den politiska processen. Hur kan vi ta tillvara på de verktyg och möjligheter som finns för oss medborgare att delta och vara med och bestämma? Föreningen för Direktdemokrati verkar för att bygga en infrastruktur för medborgardemokrati på lokal nivå.
Lagen om det förstärkta folkinitiativet är en nästan okänd möjlighet att genomföra folkomröstningar på kommunal nivå. Nästa generations demokrati står för dörren. Tekniken och EU öppnar upp för en ny era i historien. Frågan är inte om, direktdemokrati, utan hur den kommer att se ut. Hur kan man starta ett folkinitiativ i sin kommun? Från 11 April 2012 införde EU en ny förordning som ger rätten att lämna in ett medborgarförslag om det finns 1 miljon namnunderskrifter. Det är en början till en ny demokratisk ordning, där medborgardiaolog kan bli en naturlig del av den politiska processen. Hur kan vi ta tillvara på de verktyg och möjligheter som finns för oss medborgare att delta och vara med och bestämma? Föreningen för Direktdemokrati verkar för att bygga en infrastruktur för medborgardemokrati på lokal nivå.
When: Tuesday, 2012-07-03 16:00 - 17:00
Äldres läkemedelsbehandling - kommunernas ansvar?
Koll på läkemedel tar initiativ till en diskussion om vilket ansvar kommunerna har för äldres läkemedelsbehandling; det finns stora, oacceptabla skillnader i vårdkvalitet mellan kommunerna, räcker de ekonomiska incitament som nu finns och vad krävs för att gå från ord till handling? På seminariet kommer att diskuteras: Vård eller vanevård? Thorbjörn Larsson, Vårdalsstiftelsen, moderator. Vårdansvar - en kommunal angelägenhet?? Lars G Nilsson, SPF Kommunrevision för bättre läkemedelsbehandling - Fredrik Markstedt - pwc Paneldelbatt med: Eva Nilsson Bågenholm, Barbro Westerholm (fp), Gerd Silk, MAS Gotland, Fredrik Markstedt, pwc, Staffan Werme (fp), SKL, Lennart Axelsson, riksdagsman, riksdagens socialutskott Från ord till handling! - Sten Boström, PRO
Koll på läkemedel tar initiativ till en diskussion om vilket ansvar kommunerna har för äldres läkemedelsbehandling; det finns stora, oacceptabla skillnader i vårdkvalitet mellan kommunerna, räcker de ekonomiska incitament som nu finns och vad krävs för att gå från ord till handling? På seminariet kommer att diskuteras: Vård eller vanevård? Thorbjörn Larsson, Vårdalsstiftelsen, moderator. Vårdansvar - en kommunal angelägenhet?? Lars G Nilsson, SPF Kommunrevision för bättre läkemedelsbehandling - Fredrik Markstedt - pwc Paneldelbatt med: Eva Nilsson Bågenholm, Barbro Westerholm (fp), Gerd Silk, MAS Gotland, Fredrik Markstedt, pwc, Staffan Werme (fp), SKL, Lennart Axelsson, riksdagsman, riksdagens socialutskott Från ord till handling! - Sten Boström, PRO
When: Tuesday, 2012-07-03 16:30 - 18:00
Malmö 2021: Fler poliser ger inte tryggare ungdomar
Åtta dödsskjutningar på ett år i Malmö. Debatten fokuserar på fler poliser och skärpta vapenlagar, trots att vi vet att det inte står för några lösningar på längre sikt.Hur ska vi arbeta långsiktigt tillsammans för att vända den destruktiva spiralen och inte förlora delar av nästa ungdomsgeneration i Malmö? Detta seminarium handlar om Malmös ungdomars perspektiv och vilja att påverka framtiden i Malmö. Vad kan ungdomarna göra själva och hur kan samhället ge dem stöd? Ungdomar från Fryshuset i Malmö ställer frågor till polis och politiker och vice versa.
Åtta dödsskjutningar på ett år i Malmö. Debatten fokuserar på fler poliser och skärpta vapenlagar, trots att vi vet att det inte står för några lösningar på längre sikt.Hur ska vi arbeta långsiktigt tillsammans för att vända den destruktiva spiralen och inte förlora delar av nästa ungdomsgeneration i Malmö? Detta seminarium handlar om Malmös ungdomars perspektiv och vilja att påverka framtiden i Malmö. Vad kan ungdomarna göra själva och hur kan samhället ge dem stöd? Ungdomar från Fryshuset i Malmö ställer frågor till polis och politiker och vice versa.
When: Tuesday, 2012-07-03 16:45 - 17:45
Hur kan kontrollerna av djurtransporter förbättras?
Hur ser det ut på vägarna i Sverige och i EU när djur transporteras? Vilka praktiska problem finns vid djurtransporter i Sverige? Hur kan kontrollerna förbättras? I EU får de flesta djur transporteras så länge som 28 timmar och allvarliga brister i djurskyddet vid långa transporter har konstaterats. Organisationen Animals’ Angels har dokumenterat brister vid djurtransporter i EU. I Sverige finns en gräns på åtta timmar för djurtransporter till slakt, men för de djur som skickas utomlands kan resan bli betydligt längre. Sverige har kritiserats av EU för att utföra för få kontroller av transporterna i landet. Det behövs fler kontroller, speciellt av transporter med kycklingar och hönor där få kontroller genomförs. I samband med transporter till slakterierna självdör varje år runt 150 000 kycklingar i Sverige. Föreläsning och samtal kring djurtransporter i EU och i Sverige med fokus på hur kontrollerna av djurtransporter kan förbättras.
Hur ser det ut på vägarna i Sverige och i EU när djur transporteras? Vilka praktiska problem finns vid djurtransporter i Sverige? Hur kan kontrollerna förbättras? I EU får de flesta djur transporteras så länge som 28 timmar och allvarliga brister i djurskyddet vid långa transporter har konstaterats. Organisationen Animals’ Angels har dokumenterat brister vid djurtransporter i EU. I Sverige finns en gräns på åtta timmar för djurtransporter till slakt, men för de djur som skickas utomlands kan resan bli betydligt längre. Sverige har kritiserats av EU för att utföra för få kontroller av transporterna i landet. Det behövs fler kontroller, speciellt av transporter med kycklingar och hönor där få kontroller genomförs. I samband med transporter till slakterierna självdör varje år runt 150 000 kycklingar i Sverige. Föreläsning och samtal kring djurtransporter i EU och i Sverige med fokus på hur kontrollerna av djurtransporter kan förbättras.
When: Wednesday, 2012-07-04 07:45 - 09:30
Den själviske volontären - se kraften i att ge
Våra volontärer berättar om glädjen i att få ge och hur mycket de får tillbaks av att ge av sin tid och sitt engagemang. Är volontärarbete vår tids sätt att engagera sig mot orättvisor och utanförskap? Kan vi synliggöra samhällsvärdet av volontär arbete? Kan volontärskap komplettera arbetsmarknadsåtgärder genom att ge praktiskt arbetserfarenhet, skapa nya möjligheter till lärande och öppna nya karriärvägar? Vad behövs för att utveckla volontärverksamhet, för att nå ut till fler och ta till vara på den mångfald av erfarenheter som kan berika en organisation som Fryshuset. Fryshusets verksamhet United Sisters bygger på volontärarbete. Hos oss engagerar sig kvinnor som gruppledare och personliga coacher för tjejer mellan 12 -20 år. Vi vet att värdet på volontärarbete är oändligt. Volontärarbete är ett givande och tagande.
Våra volontärer berättar om glädjen i att få ge och hur mycket de får tillbaks av att ge av sin tid och sitt engagemang. Är volontärarbete vår tids sätt att engagera sig mot orättvisor och utanförskap? Kan vi synliggöra samhällsvärdet av volontär arbete? Kan volontärskap komplettera arbetsmarknadsåtgärder genom att ge praktiskt arbetserfarenhet, skapa nya möjligheter till lärande och öppna nya karriärvägar? Vad behövs för att utveckla volontärverksamhet, för att nå ut till fler och ta till vara på den mångfald av erfarenheter som kan berika en organisation som Fryshuset. Fryshusets verksamhet United Sisters bygger på volontärarbete. Hos oss engagerar sig kvinnor som gruppledare och personliga coacher för tjejer mellan 12 -20 år. Vi vet att värdet på volontärarbete är oändligt. Volontärarbete är ett givande och tagande.
When: Wednesday, 2012-07-04 08:00 - 09:00
Anställningsbarhet eller bildning – finns en motsättning?
Behöver Sverige människor med breda perspektiv som kan bidra i debatten och ta ansvar för samhällsutvecklingen? Vilket ansvar har universiteten för att ge studenterna förutsättningar att vidga perspektiven? Och vad förväntar sig arbetsgivarna av sina nya medarbetare? I debatten beskrivs ofta humaniora och samhällsvetenskap som skiljt från nyttiga vetenskaper inom naturvetenskap, medicin och teknik. Andra menar att humaniora och samhällsvetenskap erbjuder perspektiv som behövs inom andra vetenskaper och vice versa. Uppsala universitet och Högskolan på Gotland tar initiativet till en diskussion om vad politiker och näringsliv vill med högre utbildning.
Behöver Sverige människor med breda perspektiv som kan bidra i debatten och ta ansvar för samhällsutvecklingen? Vilket ansvar har universiteten för att ge studenterna förutsättningar att vidga perspektiven? Och vad förväntar sig arbetsgivarna av sina nya medarbetare? I debatten beskrivs ofta humaniora och samhällsvetenskap som skiljt från nyttiga vetenskaper inom naturvetenskap, medicin och teknik. Andra menar att humaniora och samhällsvetenskap erbjuder perspektiv som behövs inom andra vetenskaper och vice versa. Uppsala universitet och Högskolan på Gotland tar initiativet till en diskussion om vad politiker och näringsliv vill med högre utbildning.
When: Wednesday, 2012-07-04 08:30 - 10:00
Cancerdagen: Cancervård i utveckling – men vart ska vi?
Programmet inleds med att landshövding Cecilia Schelin Seidegård inviger Cancerdagen.
Programmet inleds med att landshövding Cecilia Schelin Seidegård inviger Cancerdagen.
When: Wednesday, 2012-07-04 08:30 - 09:10
Konsumenten vilse i valfrihetsdjungeln?
Aldrig har det funnits så mycket att välja på för konsumenterna – matvaror, elektronikprylar, internettjänster, sparformer. Och på avreglerade marknader som energi, vård, omsorg och skola. Aldrig har ansvaret varit större – och pressen. Och mängden information. Vi ska ju också välja miljösmart och etiskt. Måste det vara ett heltidsjobb att vara konsument? Hur undviker vi ett konsumenternas A- och B-lag? Hur ska konsumenterna få stöd från samhället? Vad är politikens roll? Har vi en övertro på den aktive konsumenten? Och hur påverkar utredningen om konsumentrådgivning stödet till konsumenterna?
Aldrig har det funnits så mycket att välja på för konsumenterna – matvaror, elektronikprylar, internettjänster, sparformer. Och på avreglerade marknader som energi, vård, omsorg och skola. Aldrig har ansvaret varit större – och pressen. Och mängden information. Vi ska ju också välja miljösmart och etiskt. Måste det vara ett heltidsjobb att vara konsument? Hur undviker vi ett konsumenternas A- och B-lag? Hur ska konsumenterna få stöd från samhället? Vad är politikens roll? Har vi en övertro på den aktive konsumenten? Och hur påverkar utredningen om konsumentrådgivning stödet till konsumenterna?
When: Wednesday, 2012-07-04 08:30 - 10:00
Fordonsbranschen tar pulsen, i heta stolen...
I fordonsbranschens heta stol intervjuas viktiga personer för vår bransch. Lena Erixon, stf GD Trafikverket har under det senaste året arbetat intensivt med att leda Kapacitetsutredningen. Intervjuar gör Bertil Moldén, vd för BIL Sweden. Publiken kommer också att få chansen att ställa frågor. Medverkar gör Lena Erixon, stf GD Trafikverket Moderator Bertil Moldén, vd för BIL Sweden
I fordonsbranschens heta stol intervjuas viktiga personer för vår bransch. Lena Erixon, stf GD Trafikverket har under det senaste året arbetat intensivt med att leda Kapacitetsutredningen. Intervjuar gör Bertil Moldén, vd för BIL Sweden. Publiken kommer också att få chansen att ställa frågor. Medverkar gör Lena Erixon, stf GD Trafikverket Moderator Bertil Moldén, vd för BIL Sweden
When: Wednesday, 2012-07-04 09:00 - 09:30
Vad är kvalitet i förskola och skola - och hur vet vi det?
Nya skollagen föreskriver att skolhuvudmän, förskolor/skolor ska arbeta med en systematisk kvalitetsgranskning mot verksamhetens mål - inte HUR det ska ske. I seminariet presenteras/diskuteras självvärderingsmetoder i syfte att förskolor/skolor, med externt stöd, själva kan genomföra sina kvalitetsarbeten. Metoder av detta slag kan med fördel användas i arbetet för att tillgodose skollagens krav på kvalitetsgranskning - viktigt är att metoderna gynnar ett skolutvecklande lokalt kvalitetsarbete syftande till att utveckla vardagsarbetet i förhållande till enskilda förskolors/skolors behov. I detta ligger att stärka personalens empowerment, dvs professionalism, kraft och mod att inom givna ramar självständigt planera, genomföra och följa upp vardagsarbetet. I seminariet presenteras även ett exempel på hur Region Gotland bygger upp en tydlig strategi för att stödja lokala kvalitetsarbeten som tillgodoser såväl statliga krav på måluppfyllelse, som lokala behov av skolförbättrande åtgärder.
Nya skollagen föreskriver att skolhuvudmän, förskolor/skolor ska arbeta med en systematisk kvalitetsgranskning mot verksamhetens mål - inte HUR det ska ske. I seminariet presenteras/diskuteras självvärderingsmetoder i syfte att förskolor/skolor, med externt stöd, själva kan genomföra sina kvalitetsarbeten. Metoder av detta slag kan med fördel användas i arbetet för att tillgodose skollagens krav på kvalitetsgranskning - viktigt är att metoderna gynnar ett skolutvecklande lokalt kvalitetsarbete syftande till att utveckla vardagsarbetet i förhållande till enskilda förskolors/skolors behov. I detta ligger att stärka personalens empowerment, dvs professionalism, kraft och mod att inom givna ramar självständigt planera, genomföra och följa upp vardagsarbetet. I seminariet presenteras även ett exempel på hur Region Gotland bygger upp en tydlig strategi för att stödja lokala kvalitetsarbeten som tillgodoser såväl statliga krav på måluppfyllelse, som lokala behov av skolförbättrande åtgärder.
When: Wednesday, 2012-07-04 09:00 - 11:30
Är storstäderna motor eller dammsugare? Om attraktiva kommuner i och utanför storstadsregionen
Vi matas med olika undersökningar över vilka kommuner som har det bästa företagsklimatet och var det är bäst att bo och arbeta. Men vilka faktorer är det egentligen som attraherar människor och företag? Och är storstäderna en motor eller en dammsugare? Kan ett bra företagsklimat även få kommuner utanför storstadsregionerna att växa? Vi diskuterar med beslutsfattare, näringslivsrepresentanter och experter vad som får en kommun att locka till sig företag och invånare.
Vi matas med olika undersökningar över vilka kommuner som har det bästa företagsklimatet och var det är bäst att bo och arbeta. Men vilka faktorer är det egentligen som attraherar människor och företag? Och är storstäderna en motor eller en dammsugare? Kan ett bra företagsklimat även få kommuner utanför storstadsregionerna att växa? Vi diskuterar med beslutsfattare, näringslivsrepresentanter och experter vad som får en kommun att locka till sig företag och invånare.
When: Wednesday, 2012-07-04 09:00 - 10:30
Är storstäderna motor eller dammsugare? Om attraktiva kommuner i och utanför storstadsregionen
Vi matas med olika undersökningar över vilka kommuner som har det bästa företagsklimatet och var det är bäst att bo och arbeta. Men vilka faktorer är det egentligen som attraherar människor och företag? Och är storstäderna en motor eller en dammsugare? Kan ett bra företagsklimat även få kommuner utanför storstadsregionerna att växa? Vi diskuterar med beslutsfattare, näringslivsrepresentanter och experter vad som får en kommun att locka till sig företag och invånare.
Vi matas med olika undersökningar över vilka kommuner som har det bästa företagsklimatet och var det är bäst att bo och arbeta. Men vilka faktorer är det egentligen som attraherar människor och företag? Och är storstäderna en motor eller en dammsugare? Kan ett bra företagsklimat även få kommuner utanför storstadsregionerna att växa? Vi diskuterar med beslutsfattare, näringslivsrepresentanter och experter vad som får en kommun att locka till sig företag och invånare.
When: Wednesday, 2012-07-04 09:00 - 10:30
Cancerdagen: Min cancer – vems ansvar?
Kraftfulla utvecklingsinsatser pågår för att klara ökningen av antalet människor med cancer. Förebyggande arbete och tidig upptäckt är avgörande faktorer, liksom att involvera allmänhet, patienter och anhöriga som en resurs i vården. Perspektivet behöver förflyttas från patienten i fokus till patientens fokus. Men vilket ansvar har jag som individ? Och vad gör vården för att främja hälsosamma levnadsvanor, stärka kunskapen om tidiga cancertecken och göra patienten till medaktör? Hur ser patienterna på individens kontra omgivningens ansvar för hälsa och vård och hur kommer deras expertkunskap till nytta? Låt dig beröras av ett livsnära samtal med cancerpatienter, politiker och experter om levnadsvanor, patientfokus och ansvar i dagens och morgondagens cancervård!
Kraftfulla utvecklingsinsatser pågår för att klara ökningen av antalet människor med cancer. Förebyggande arbete och tidig upptäckt är avgörande faktorer, liksom att involvera allmänhet, patienter och anhöriga som en resurs i vården. Perspektivet behöver förflyttas från patienten i fokus till patientens fokus. Men vilket ansvar har jag som individ? Och vad gör vården för att främja hälsosamma levnadsvanor, stärka kunskapen om tidiga cancertecken och göra patienten till medaktör? Hur ser patienterna på individens kontra omgivningens ansvar för hälsa och vård och hur kommer deras expertkunskap till nytta? Låt dig beröras av ett livsnära samtal med cancerpatienter, politiker och experter om levnadsvanor, patientfokus och ansvar i dagens och morgondagens cancervård!
When: Wednesday, 2012-07-04 09:15 - 10:15
Är jag en våldtäktsman nu?
Förvirringen kring lagstiftningen är stor, både bland ungdomarna själva och bland de som i sin yrkesutövning får frågor kring den. Det finns fall då ungdomar över 15 år dömts för sexualbrott, en dom som sedan alltid finns kvar i registret och hindrar all framtida yrkesutövning inom skola, fritid, idrott eller andra barn- och ungdomsverksamheter. RFSU och Fryshuset bjuder in till ett seminarium för att diskutera och problematisera lagen.
Förvirringen kring lagstiftningen är stor, både bland ungdomarna själva och bland de som i sin yrkesutövning får frågor kring den. Det finns fall då ungdomar över 15 år dömts för sexualbrott, en dom som sedan alltid finns kvar i registret och hindrar all framtida yrkesutövning inom skola, fritid, idrott eller andra barn- och ungdomsverksamheter. RFSU och Fryshuset bjuder in till ett seminarium för att diskutera och problematisera lagen.
When: Wednesday, 2012-07-04 09:30 - 10:30
Barn och stress - Frisk och underkänd eller utbränd och godkänd?
Att vuxna är stressade och ångestfyllda är ingen nyhet, men att också små barn börjar vara stressade är alarmerande. Stress är inte vardaglig tidspress utan att man uppvisar fysiologiska tecken på stress, t.ex. i blodet eller psykosomatiska tecken, säger stressforskare Peter Währborg. Ångest, rastlöshet och depression har ett samband med stress. Barn som upplever rädsla på grund av mobbning eller annan otrygghet får ofta huvudvärk och magont. De går upp i vikt och blir rastlösa och okoncentrerade. Sjuka barn blir sjuka vuxna. Vad är orsakerna? Och hur skall vi göra för att ändra på detta? Situationen är alarmerande, men alla dystra siffror till trots så finns det hopp om att kunna vända trenden. Men då krävs det att barnens roll i samhället omprioriteras och att förskolan och skolan får fler resurser. Peter Währborg menar att skolan har en viktig roll och han presenterar några punkter för hur förändringen borde se ut. En av dessa punkter är att föräldrarna bör synas mer i skolan.
Att vuxna är stressade och ångestfyllda är ingen nyhet, men att också små barn börjar vara stressade är alarmerande. Stress är inte vardaglig tidspress utan att man uppvisar fysiologiska tecken på stress, t.ex. i blodet eller psykosomatiska tecken, säger stressforskare Peter Währborg. Ångest, rastlöshet och depression har ett samband med stress. Barn som upplever rädsla på grund av mobbning eller annan otrygghet får ofta huvudvärk och magont. De går upp i vikt och blir rastlösa och okoncentrerade. Sjuka barn blir sjuka vuxna. Vad är orsakerna? Och hur skall vi göra för att ändra på detta? Situationen är alarmerande, men alla dystra siffror till trots så finns det hopp om att kunna vända trenden. Men då krävs det att barnens roll i samhället omprioriteras och att förskolan och skolan får fler resurser. Peter Währborg menar att skolan har en viktig roll och han presenterar några punkter för hur förändringen borde se ut. En av dessa punkter är att föräldrarna bör synas mer i skolan.
When: Wednesday, 2012-07-04 10:00 - 11:30
Makt åt kvinnor efter den arabiska våren?
Den arabiska våren medförde en dramatisk revolution i demokratins tecken där medborgarnas röster hördes världen över. Men även om den arabiska våren gjorde stora politiska skillnader är situationen för kvinnorna i regionen fortfarande oklar. I Tunisien har kvinnorna fått ökat inflytande medan kvinnorna bara utgör två procent i det nyvalda parlamentet i Egypten. Operation 1325 bjuder in till ett samtal om hur situationen ser ut för kvinnor i de länder som har påverkats av arabiska våren. Maj Britt Theorin leder en diskussion tillsammans med sakkunniga inom området vad som behövs för att kvinnor ska ta en större del i samhället och hur FN:s resolution 1325 kan vara ett verktyg för att kvinnors rättigheter ska förverkligas.
Den arabiska våren medförde en dramatisk revolution i demokratins tecken där medborgarnas röster hördes världen över. Men även om den arabiska våren gjorde stora politiska skillnader är situationen för kvinnorna i regionen fortfarande oklar. I Tunisien har kvinnorna fått ökat inflytande medan kvinnorna bara utgör två procent i det nyvalda parlamentet i Egypten. Operation 1325 bjuder in till ett samtal om hur situationen ser ut för kvinnor i de länder som har påverkats av arabiska våren. Maj Britt Theorin leder en diskussion tillsammans med sakkunniga inom området vad som behövs för att kvinnor ska ta en större del i samhället och hur FN:s resolution 1325 kan vara ett verktyg för att kvinnors rättigheter ska förverkligas.
When: Wednesday, 2012-07-04 10:00 - 12:00
Mäns våld mot äldre kvinnor - vem bryr sig?
Vem bryr sig, vem ser - och vilka kan bli bättre på att se? Se filmen Vi som överlevde, och ta del av fyra starka berättelser om äldre kvinnor som levt och överlevt våldet. Därefter följer ett samtal under ledning av Roks vice ordförande Malin Olsson, med bland andra Wiveca Holst, som arbetat med att utbilda om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning och mot äldre kvinnor sedan 2001. Mäns våld mot äldre kvinnor är 2012 års fokusområde för Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.
Vem bryr sig, vem ser - och vilka kan bli bättre på att se? Se filmen Vi som överlevde, och ta del av fyra starka berättelser om äldre kvinnor som levt och överlevt våldet. Därefter följer ett samtal under ledning av Roks vice ordförande Malin Olsson, med bland andra Wiveca Holst, som arbetat med att utbilda om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning och mot äldre kvinnor sedan 2001. Mäns våld mot äldre kvinnor är 2012 års fokusområde för Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.
When: Wednesday, 2012-07-04 10:00 - 10:45
Utan körkort inget jobb
Körkort är den viktigaste kompetensen vid sidan av högre utbildning när man ska söka jobb. Trots detta fortsätter trenden med allt färre unga som har körkort - idag tar bara var tredje artonåring B-körkort. Handlar det om moderna storstadsungdomars frivilliga prioriteringar eller om grupper i utanförskap i stort behov av nycklar till arbetsmarknaden? Flera diskussioner pågår samtidigt om ungdomsarbetslöshet, arbetskraftsbrist i transportsektorn och mismatch på arbetsmarknaden. Kan den låga körkortsfrekvensen vara en bidragande orsak till ungdomars utanförskap? Ett samhällsproblem tonar fram. Somliga har det – andra inte!
Körkort är den viktigaste kompetensen vid sidan av högre utbildning när man ska söka jobb. Trots detta fortsätter trenden med allt färre unga som har körkort - idag tar bara var tredje artonåring B-körkort. Handlar det om moderna storstadsungdomars frivilliga prioriteringar eller om grupper i utanförskap i stort behov av nycklar till arbetsmarknaden? Flera diskussioner pågår samtidigt om ungdomsarbetslöshet, arbetskraftsbrist i transportsektorn och mismatch på arbetsmarknaden. Kan den låga körkortsfrekvensen vara en bidragande orsak till ungdomars utanförskap? Ett samhällsproblem tonar fram. Somliga har det – andra inte!
When: Wednesday, 2012-07-04 10:00 - 11:30
Vad är en bra skola?
SIQ ska på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, studera Vilka arbetssätt kännetecknar en bra skola?. Det övergripande syftet är att stödja det systematiska kvalitetsarbetet i grundskolor samt ge vägledning åt beslutsfattare inom det skolpolitiska området genom att definiera kriterierna för begreppet bra skola, identifiera och beskriva de arbetssätt som kännetecknar de skolor som uppfyller kriterierna samt sprida kännedom om och stimulera användningen av dessa arbetssätt. Arbetet har inletts med att försöka hitta resultatmått som kan användas för att identifiera bra skolor. Vid seminariet kommer de resultat och slutsatser som SIQ har kunnat dra av arbetet så här långt att presenteras och diskuteras. SIQ har som uppgift att främja kvalitetsutveckling i alla delar av det svenska samhället. Huvudmän för institutet är staten genom Tillväxtverket samt en intressentförening med ca 100 företag, myndigheter och andra organisationer som medlemmar.
SIQ ska på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, studera Vilka arbetssätt kännetecknar en bra skola?. Det övergripande syftet är att stödja det systematiska kvalitetsarbetet i grundskolor samt ge vägledning åt beslutsfattare inom det skolpolitiska området genom att definiera kriterierna för begreppet bra skola, identifiera och beskriva de arbetssätt som kännetecknar de skolor som uppfyller kriterierna samt sprida kännedom om och stimulera användningen av dessa arbetssätt. Arbetet har inletts med att försöka hitta resultatmått som kan användas för att identifiera bra skolor. Vid seminariet kommer de resultat och slutsatser som SIQ har kunnat dra av arbetet så här långt att presenteras och diskuteras. SIQ har som uppgift att främja kvalitetsutveckling i alla delar av det svenska samhället. Huvudmän för institutet är staten genom Tillväxtverket samt en intressentförening med ca 100 företag, myndigheter och andra organisationer som medlemmar.
When: Wednesday, 2012-07-04 10:00 - 12:00
Cancerdagen: Vem kan säga nej till nya cancerläkemedel?
Den cancerdrabbade söker det man hoppas ska förlänga livet. Nya cancerläkemedel är ofta bättre än dagens, fler patienter överlever lite längre. Men läkemedel har också biverkningar. Priset för längre liv kan bli högt, för patienten och för vården. Med begränsade offentliga resurser blir frågan om de nya läkemedlen också snabbt ett moraliskt och politiskt dilemma. Har vi råd att satsa lika mycket inom alla områden eller tvingas vi värdera ett liv mot många? Och varför kostar de nya läkemedlen så mycket? Vi vet att de kan förlänga liv – kan vi då säga nej? Välkommen till en debatt om hur vi ska klara balansen mellan patienternas, vårdens och industrins intressen och förutsättningar!
Den cancerdrabbade söker det man hoppas ska förlänga livet. Nya cancerläkemedel är ofta bättre än dagens, fler patienter överlever lite längre. Men läkemedel har också biverkningar. Priset för längre liv kan bli högt, för patienten och för vården. Med begränsade offentliga resurser blir frågan om de nya läkemedlen också snabbt ett moraliskt och politiskt dilemma. Har vi råd att satsa lika mycket inom alla områden eller tvingas vi värdera ett liv mot många? Och varför kostar de nya läkemedlen så mycket? Vi vet att de kan förlänga liv – kan vi då säga nej? Välkommen till en debatt om hur vi ska klara balansen mellan patienternas, vårdens och industrins intressen och förutsättningar!
When: Wednesday, 2012-07-04 10:30 - 12:00
Patienterna ingen vill ha
I vårt samhälle där attityderna gentemot psykiskt sjuka hårdnar söker samtidigt allt fler människor hjälp för psykiska problem. Efter förändringar inom psykiatrin ska de tas emot av primärvården men finns kompetens, resurser och viljan där? Varför måste dessa patienter mötas av en läkare när alla andra kan tas emot av en sköterska? Saknas det kompetens, är det fördomar eller… Bräcke Diakoni inbjuder till ett seminarium om hur man kan förbättra mottagandet av patienter med psykiska besvär i primärvården.
I vårt samhälle där attityderna gentemot psykiskt sjuka hårdnar söker samtidigt allt fler människor hjälp för psykiska problem. Efter förändringar inom psykiatrin ska de tas emot av primärvården men finns kompetens, resurser och viljan där? Varför måste dessa patienter mötas av en läkare när alla andra kan tas emot av en sköterska? Saknas det kompetens, är det fördomar eller… Bräcke Diakoni inbjuder till ett seminarium om hur man kan förbättra mottagandet av patienter med psykiska besvär i primärvården.
When: Wednesday, 2012-07-04 11:00 - 12:00
Vem ska ta ansvar för hållbarhets- och ansvarsfrågor?
Hållbarhets- och CSR-frågor (Corporate Social Responsibility) får allt större betydelse. Konsumenter och investerare ställer krav, media ställer bolag mot väggen om efterlevnad av koder och policies. Vilket ansvar har företagens ägare och hur tacklar de det ansvaret? 2008 infördes obligatorisk rapportering av hållbarhetsarbetet enligt GRI för de statliga företagen, och som ägare ställer staten nu ännu tydligare krav på mål för företagens hållbarhetsarbete. Finansmarknadsminister Peter Norman deltar i seminariet och förklarar hur statens ägarroll ska få saker att hända i praktiken. Med på seminariet finns även Svenska Spel, Posten, SPP, Löfbergs Lila och Pfizer – bolag med olika ägarstrukturer och uppdrag. Kan företagen matcha statens initiativ inom hållbarhetsfrågor? Eller ligger de rentav före i utvecklingen?
Hållbarhets- och CSR-frågor (Corporate Social Responsibility) får allt större betydelse. Konsumenter och investerare ställer krav, media ställer bolag mot väggen om efterlevnad av koder och policies. Vilket ansvar har företagens ägare och hur tacklar de det ansvaret? 2008 infördes obligatorisk rapportering av hållbarhetsarbetet enligt GRI för de statliga företagen, och som ägare ställer staten nu ännu tydligare krav på mål för företagens hållbarhetsarbete. Finansmarknadsminister Peter Norman deltar i seminariet och förklarar hur statens ägarroll ska få saker att hända i praktiken. Med på seminariet finns även Svenska Spel, Posten, SPP, Löfbergs Lila och Pfizer – bolag med olika ägarstrukturer och uppdrag. Kan företagen matcha statens initiativ inom hållbarhetsfrågor? Eller ligger de rentav före i utvecklingen?
When: Wednesday, 2012-07-04 11:00 - 12:00
Vårdnadstvisten - med barnet i fokus?
Sverige är ett land som säger sig värna om barnperspektivet inom rättsskipningen. Men hur ser det ut i praktiken? Helena Berggren berättar sin historia om hur hon kämpat för att skydda sin son från våld, och vi visar en film med två mammors historier. Roks ordförande Angela Beausang berättar med utgångspunkt från kvinnojourernas erfarenhet. Frågor som tas upp är bland annat: • Barnperspektivet i rättsprocessen och i mötet med socialtjänsten • Riskbedömningar i vårdnadstvister • Sexuella övergrepp mot barn • Andra länders lagstiftning – vad kan vi lära av den? Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige arrangerade 2011 en konferens på temat vårdnadstvister, där forskare och praktiker från Sverige, USA och Storbritannien medverkade. Dokumentationen från konferensen kommer att finnas att tillgå på seminariet.
Sverige är ett land som säger sig värna om barnperspektivet inom rättsskipningen. Men hur ser det ut i praktiken? Helena Berggren berättar sin historia om hur hon kämpat för att skydda sin son från våld, och vi visar en film med två mammors historier. Roks ordförande Angela Beausang berättar med utgångspunkt från kvinnojourernas erfarenhet. Frågor som tas upp är bland annat: • Barnperspektivet i rättsprocessen och i mötet med socialtjänsten • Riskbedömningar i vårdnadstvister • Sexuella övergrepp mot barn • Andra länders lagstiftning – vad kan vi lära av den? Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige arrangerade 2011 en konferens på temat vårdnadstvister, där forskare och praktiker från Sverige, USA och Storbritannien medverkade. Dokumentationen från konferensen kommer att finnas att tillgå på seminariet.
When: Wednesday, 2012-07-04 11:00 - 12:00
Ser inget, hör inget, säger inget - hur kan skolan upptäcka glömda barn?
Samtal om skolans möjligheter att upptäcka barn i nöd. Enligt statens Folkhälsoinstitut finns 385 000 barn som växer upp i familjer där en eller båda föräldrarna har risk- eller missbruksproblem. Samtalet handlar om hur detta påverkar barnen och om dessa familjers möjligheter att ge barnen den kärlek och trygghet som alla barn har rätt till. Det handlar också om hur skolan kan bidra till att upptäcka fler av dessa så kallade glömda barn.
Samtal om skolans möjligheter att upptäcka barn i nöd. Enligt statens Folkhälsoinstitut finns 385 000 barn som växer upp i familjer där en eller båda föräldrarna har risk- eller missbruksproblem. Samtalet handlar om hur detta påverkar barnen och om dessa familjers möjligheter att ge barnen den kärlek och trygghet som alla barn har rätt till. Det handlar också om hur skolan kan bidra till att upptäcka fler av dessa så kallade glömda barn.
When: Wednesday, 2012-07-04 11:30 - 13:00
Vilken är utbildningens och forskningens roll i ett framtida samhälle? Ett drama i två akter.
Har morgondagens ungdomar någon tro på utbildning? Vem tjänar (på) forskning och innovation i framtidens samhälle? Vilken är utbildningens och forskningens roll i ett framtida samhälle - ett drama i två akter. Vid seminariet diskuteras utbildning och forskning i ett framtida samhällsperspektiv. Akt 1: Utbildning 2030 – Ungas (o)tro på utbildning och akt 2: Forskning och innovation – Vem tjänar (på) forskningen 2030? Varje akt inleds med att skådespelaren Anna Carlsson tillsammans med seminariets moderator Johannes Hylander spelar upp en scen med anknytning till respektive ämne. Därefter förs en diskussion med paneldeltagare och publik med utgångspunkt i scenariot.
Har morgondagens ungdomar någon tro på utbildning? Vem tjänar (på) forskning och innovation i framtidens samhälle? Vilken är utbildningens och forskningens roll i ett framtida samhälle - ett drama i två akter. Vid seminariet diskuteras utbildning och forskning i ett framtida samhällsperspektiv. Akt 1: Utbildning 2030 – Ungas (o)tro på utbildning och akt 2: Forskning och innovation – Vem tjänar (på) forskningen 2030? Varje akt inleds med att skådespelaren Anna Carlsson tillsammans med seminariets moderator Johannes Hylander spelar upp en scen med anknytning till respektive ämne. Därefter förs en diskussion med paneldeltagare och publik med utgångspunkt i scenariot.
When: Wednesday, 2012-07-04 11:45 - 13:15
Energieffektivisering för småhusägare
Att hålla ett hus med värme och varmvatten innebär på våra breddgrader en avsevärd energiåtgång. För ett par år sedan räknade Energimyndigheten ut att den svenska bebyggelsesektorn i sin helhet står för ungefär hälften av landets totala elförbrukning. Det konstaterades samtidigt att om samhället ska kunna uppnå de antagna miljökvalitetsmålen, är det helt nödvändigt att byggnadernas energibehov minskar och att användningen av förnyelsebar energi ersätter fossila bränslen. För Byggnadsvårdsföreningen, som i snart fyra decennier har värnat bebyggelsemiljöer från alla tider, har frågan om husens energiförbrukning alltid varit aktuell. Låg energiförbrukning är ofta en förutsättning för att äldre byggnader skall kunna bevaras och många människor har vänt sig till föreningen för att få tips om lämpliga energibesparande åtgärder. Här presenterar vi på ett lättillgänglig sätt olika energibesparande åtgärder för småhus - och en något annorlunda bild av de olika isoleringsmaterial som finns.
Att hålla ett hus med värme och varmvatten innebär på våra breddgrader en avsevärd energiåtgång. För ett par år sedan räknade Energimyndigheten ut att den svenska bebyggelsesektorn i sin helhet står för ungefär hälften av landets totala elförbrukning. Det konstaterades samtidigt att om samhället ska kunna uppnå de antagna miljökvalitetsmålen, är det helt nödvändigt att byggnadernas energibehov minskar och att användningen av förnyelsebar energi ersätter fossila bränslen. För Byggnadsvårdsföreningen, som i snart fyra decennier har värnat bebyggelsemiljöer från alla tider, har frågan om husens energiförbrukning alltid varit aktuell. Låg energiförbrukning är ofta en förutsättning för att äldre byggnader skall kunna bevaras och många människor har vänt sig till föreningen för att få tips om lämpliga energibesparande åtgärder. Här presenterar vi på ett lättillgänglig sätt olika energibesparande åtgärder för småhus - och en något annorlunda bild av de olika isoleringsmaterial som finns.
When: Wednesday, 2012-07-04 12:00 - 13:00
(O)trygghet i förorten - vad kan vi göra?
Trygghet och otrygghet har diskuterats mycket de senaste åren, inte minst utifrån situationen i vissa förortsområden. Uppmärksamheten kan också illustreras genom en mängd utnämningar av Sveriges tryggaste eller otryggaste ”kommun”, ”stadsdel” etc. En del av de undersökningar som ligger till grund för dessa utnämningar har stora metodologiska brister. Tryggare Sverige använder en modell för att mäta trygghet som är väl förankrad i forskning och beprövad erfarenhet. Modellen, som bl.a. använts av RPS, innehåller 33 variabler som påverkar individens trygghet. Det handlar t.ex. om utsatthet för brott, rädsla för brott, förtroende för polisen etc. Vid seminariet presenteras en ny undersökning om (O)trygghet i förorten som omfattar 15 stadsdelar vilka ingår i det urbana utvecklingsarbetet. Bl.a. ingår Tensta i Stockholm, Södra Sofielund i Malmö samt Bergsjön i Göteborg. Frågor som diskuteras är bl.a. hur tryggheten skiljer sig, vad som påverkar tryggheten samt hur tryggheten kan förbättras.
Trygghet och otrygghet har diskuterats mycket de senaste åren, inte minst utifrån situationen i vissa förortsområden. Uppmärksamheten kan också illustreras genom en mängd utnämningar av Sveriges tryggaste eller otryggaste ”kommun”, ”stadsdel” etc. En del av de undersökningar som ligger till grund för dessa utnämningar har stora metodologiska brister. Tryggare Sverige använder en modell för att mäta trygghet som är väl förankrad i forskning och beprövad erfarenhet. Modellen, som bl.a. använts av RPS, innehåller 33 variabler som påverkar individens trygghet. Det handlar t.ex. om utsatthet för brott, rädsla för brott, förtroende för polisen etc. Vid seminariet presenteras en ny undersökning om (O)trygghet i förorten som omfattar 15 stadsdelar vilka ingår i det urbana utvecklingsarbetet. Bl.a. ingår Tensta i Stockholm, Södra Sofielund i Malmö samt Bergsjön i Göteborg. Frågor som diskuteras är bl.a. hur tryggheten skiljer sig, vad som påverkar tryggheten samt hur tryggheten kan förbättras.
When: Wednesday, 2012-07-04 12:30 - 13:30
Jämställdhet är inte en kvinnofråga!
Sedan den feministiska rörelsen startades och frågan kring jämställdhet hamnade på tapeten har det alltid varit kvinnor som primärt arbetat och kämpat för jämställdhet. De få män som diskuterar jämställdhet på exempelvis en högre politisk nivå beskylls bland annat att göra det p g a röstfiske eller annan dold agenda. Andra män som aktivt deltar i arbetet får en klapp på axeln som tack för engagemanget men får inte riktigt vara med i kampen. När Elektra slog igenom massmedialt var det i samband med lanseringen av konceptet Sharaf Hjältar, unga killar som tar avstånd från patriarkalt förtryck som de annars är en del av. Aldrig förr hade en grupp pojkar/män tagit avstånd från något så inarbetat och normerande som detta. Ett problem med allt arbete som görs i jämställdhetens namn är att kvinnor och kvinnorörelsen fortfarande äger frågan. Elektra vill belysa att män är en del av lösningen och att män därmed måste få vara med och äga frågan!
Sedan den feministiska rörelsen startades och frågan kring jämställdhet hamnade på tapeten har det alltid varit kvinnor som primärt arbetat och kämpat för jämställdhet. De få män som diskuterar jämställdhet på exempelvis en högre politisk nivå beskylls bland annat att göra det p g a röstfiske eller annan dold agenda. Andra män som aktivt deltar i arbetet får en klapp på axeln som tack för engagemanget men får inte riktigt vara med i kampen. När Elektra slog igenom massmedialt var det i samband med lanseringen av konceptet Sharaf Hjältar, unga killar som tar avstånd från patriarkalt förtryck som de annars är en del av. Aldrig förr hade en grupp pojkar/män tagit avstånd från något så inarbetat och normerande som detta. Ett problem med allt arbete som görs i jämställdhetens namn är att kvinnor och kvinnorörelsen fortfarande äger frågan. Elektra vill belysa att män är en del av lösningen och att män därmed måste få vara med och äga frågan!
When: Wednesday, 2012-07-04 12:30 - 13:30
Barn och stress - frisk och underkänd eller utbränd och godkänd?
Att vuxna är stressade och ångestfyllda är ingen nyhet, men att också små barn börjar vara stressade är alarmerande. Stress är inte vardaglig tidspress utan att man uppvisar fysiologiska tecken på stress, t.ex. i blodet eller psykosomatiska tecken, säger stressforskare Peter Währborg Ångest, rastlöshet och depression har ett samband med stress Barn som upplever rädsla på grund av mobbning eller annan otrygghet får ofta huvudvärk och magont. De går upp i vikt och blir rastlösa och okoncentrerade.- Sjuka barn blir sjuka vuxna. Vad är orsakerna? Och hur skall vi göra för att ändra på detta? Situationen är alarmerande, men alla dystra siffror till trots så finns det hopp om att kunna vända trenden. Men då krävs det att barnens roll i samhället omprioriteras och att förskolan och skolan får fler resurser. Peter Währborg menar att skolan har en viktig roll och han presenterar några punkter för hur förändringen borde se ut. En av dessa punkter är att föräldrarna bör synas mer i skolan.
Att vuxna är stressade och ångestfyllda är ingen nyhet, men att också små barn börjar vara stressade är alarmerande. Stress är inte vardaglig tidspress utan att man uppvisar fysiologiska tecken på stress, t.ex. i blodet eller psykosomatiska tecken, säger stressforskare Peter Währborg Ångest, rastlöshet och depression har ett samband med stress Barn som upplever rädsla på grund av mobbning eller annan otrygghet får ofta huvudvärk och magont. De går upp i vikt och blir rastlösa och okoncentrerade.- Sjuka barn blir sjuka vuxna. Vad är orsakerna? Och hur skall vi göra för att ändra på detta? Situationen är alarmerande, men alla dystra siffror till trots så finns det hopp om att kunna vända trenden. Men då krävs det att barnens roll i samhället omprioriteras och att förskolan och skolan får fler resurser. Peter Währborg menar att skolan har en viktig roll och han presenterar några punkter för hur förändringen borde se ut. En av dessa punkter är att föräldrarna bör synas mer i skolan.
When: Wednesday, 2012-07-04 13:00 - 14:30
Cancerdagen: Cancervård för livet – nära bra men borta räddningen?
Allmänhet, politiker och vårdpersonal värnar gärna om principen med närhet till vård. Kvaliteten vid det egna och närmaste sjukhuset bedöms oftast vara fullgod. Medicinska resultat antyder dock att överlevnad i sällsynta och komplicerade cancersjukdomar är kopplat till hur många operationer kirurgerna utför per år. En koncentration av sällsynt och komplicerad vård kan förbättra kvaliteten och ge effektivare resursanvändning. Men den som vill stänga eller flytta en verksamhet brukar sällan bli populär eller vinna val. Så hur gör vi om vi tror att fler överlever med en nivåstrukturerad cancervård? Vad ska få styra – medicinska resultat och patientens beredskap att resa för bästa behandling eller de professionella och regionalpolitiska intressena? Och varför tror vi lätt att nivåstrukturering alltid innebär centralisering från länssjukhus till universitetssjukhus? Välkommen till en diskussion om vad i cancervården som ska göras var och av vem!
Allmänhet, politiker och vårdpersonal värnar gärna om principen med närhet till vård. Kvaliteten vid det egna och närmaste sjukhuset bedöms oftast vara fullgod. Medicinska resultat antyder dock att överlevnad i sällsynta och komplicerade cancersjukdomar är kopplat till hur många operationer kirurgerna utför per år. En koncentration av sällsynt och komplicerad vård kan förbättra kvaliteten och ge effektivare resursanvändning. Men den som vill stänga eller flytta en verksamhet brukar sällan bli populär eller vinna val. Så hur gör vi om vi tror att fler överlever med en nivåstrukturerad cancervård? Vad ska få styra – medicinska resultat och patientens beredskap att resa för bästa behandling eller de professionella och regionalpolitiska intressena? Och varför tror vi lätt att nivåstrukturering alltid innebär centralisering från länssjukhus till universitetssjukhus? Välkommen till en diskussion om vad i cancervården som ska göras var och av vem!
When: Wednesday, 2012-07-04 13:00 - 14:30
Finns det (p-) plats för bilen i våra städer i framtiden?
Promenadstaden – kan man handla, leva och verka i den? Bilburna handlar mer, vilket driver handeln att underlätta för bilen. Tillväxt har alltid skett där handel sker. Var sker handeln idag och var sker tillväxten imorgon? Några har svårt att acceptera bilar vare sig de kör i stan eller utanför. Några kan inte tänka sig andra färdsätt än bil. De flesta vill gärna behålla bilens fördelar och minimera dess nackdelar. Klarar vi det – finns det plats för bilen i framtidens städer?
Promenadstaden – kan man handla, leva och verka i den? Bilburna handlar mer, vilket driver handeln att underlätta för bilen. Tillväxt har alltid skett där handel sker. Var sker handeln idag och var sker tillväxten imorgon? Några har svårt att acceptera bilar vare sig de kör i stan eller utanför. Några kan inte tänka sig andra färdsätt än bil. De flesta vill gärna behålla bilens fördelar och minimera dess nackdelar. Klarar vi det – finns det plats för bilen i framtidens städer?
When: Wednesday, 2012-07-04 13:00 - 14:30
Hur kan vi utveckla kvaliteten i upphandling?
Hur kan kvalitetsaspekterna beaktas i samband med offentlig upphandling? Hur kan man säkerställa önskad kvalitet på ”välfärdsvaror” och ”välfärdstjänster” samtidigt som skattemedlen tas tillvara på bästa sätt? Hur kan kvaliteten utvecklas och för bättras under en avtalsperiod? Upphandlingsutredningen 2010 (Fi 2010:06), under ledning av Anders Wijkman, ska utvärdera det nuvarande regelverket och föreslå förändringar. Under seminariet diskuteras dessa frågor, dels ur ett allmänt samhälleligt perspektiv, dels utifrån ett konkret exempel från Västra Götalandsregionen.
Hur kan kvalitetsaspekterna beaktas i samband med offentlig upphandling? Hur kan man säkerställa önskad kvalitet på ”välfärdsvaror” och ”välfärdstjänster” samtidigt som skattemedlen tas tillvara på bästa sätt? Hur kan kvaliteten utvecklas och för bättras under en avtalsperiod? Upphandlingsutredningen 2010 (Fi 2010:06), under ledning av Anders Wijkman, ska utvärdera det nuvarande regelverket och föreslå förändringar. Under seminariet diskuteras dessa frågor, dels ur ett allmänt samhälleligt perspektiv, dels utifrån ett konkret exempel från Västra Götalandsregionen.
When: Wednesday, 2012-07-04 13:00 - 15:00
Infrastruktur för stärkt regional konkurrenskraft
Kapacitetsutredningen som ligger till grund för den nationella prioriteringen av investeringar i transportinfrastrukturen förordar investeringar i de regioner som historiskt haft hög tillväxt. Detta synsätt riskerar att begränsa infrastruktur som medel för att främja tillväxt i regioner med hög tillväxtpotential, men där tillväxten begränsas av strukturella begränsningar, och därigenom vidga klyftan mellan olika regioners utveckling. Därför är det viktigt att diskutera hur satsningar på infrastruktur kan skapa konkurrenskraftiga regioner i hela landet. Basindustrin i norra Sveriger genererar stora ekonomiska värden. Otidsenlig infrastruktur begränsar basindustrins tillväxt och därigenom dess viktiga bidrag till Sveriges tillväxt och välfärd. Seminariet tar avstamp i regeringsuppdraget till Trafikanalys och Tillväxtanalys om hur bättre infrastruktur kan främja regional konkurrrenskraft. Nationella perspektiv kombineras med konkreta exempel från Västernorrland.
Kapacitetsutredningen som ligger till grund för den nationella prioriteringen av investeringar i transportinfrastrukturen förordar investeringar i de regioner som historiskt haft hög tillväxt. Detta synsätt riskerar att begränsa infrastruktur som medel för att främja tillväxt i regioner med hög tillväxtpotential, men där tillväxten begränsas av strukturella begränsningar, och därigenom vidga klyftan mellan olika regioners utveckling. Därför är det viktigt att diskutera hur satsningar på infrastruktur kan skapa konkurrenskraftiga regioner i hela landet. Basindustrin i norra Sveriger genererar stora ekonomiska värden. Otidsenlig infrastruktur begränsar basindustrins tillväxt och därigenom dess viktiga bidrag till Sveriges tillväxt och välfärd. Seminariet tar avstamp i regeringsuppdraget till Trafikanalys och Tillväxtanalys om hur bättre infrastruktur kan främja regional konkurrrenskraft. Nationella perspektiv kombineras med konkreta exempel från Västernorrland.
When: Wednesday, 2012-07-04 13:00 - 14:00
Kretsloppsmodellen - Hur kan Sverige ta täten i en hållbar stadsutveckling?
Svensken är allt oftare en stadsbo. Färsk statistik visar att Sverige urbaniseras snabbast i Europa just nu. Samtidigt sätter vi gärna tuffa miljömål och vill se vårt land som föregångare på klimatområdet. Hur ser då den framtida, hållbara staden ut och hur bygger vi upp den? Vad krävs för att skapa en stad där både människor och miljön mår bra, på kort och lång sikt? Vem bär ansvaret? Vilka hinder finns? Och vilka är möjligheterna? Vi diskuterar hur Sverige kan bli bäst i världen på hållbara städer. John Holmberg, vice-rektor vid Chalmers tekniska högskola och innehavare av en UNESCO-professur i lärande för hållbar utveckling ger oss ett bredare perspektiv i frågan. Borås lyfts som framgångsrikt exempel genom dess världsunika kretsloppssystem. Tillsammans med ansvarige politiker diskuterar vi kan dra nytta av de erfarenheter och kunskaper som finns i landet för at ta nästa steg mot en hållbar urbanisering.
Svensken är allt oftare en stadsbo. Färsk statistik visar att Sverige urbaniseras snabbast i Europa just nu. Samtidigt sätter vi gärna tuffa miljömål och vill se vårt land som föregångare på klimatområdet. Hur ser då den framtida, hållbara staden ut och hur bygger vi upp den? Vad krävs för att skapa en stad där både människor och miljön mår bra, på kort och lång sikt? Vem bär ansvaret? Vilka hinder finns? Och vilka är möjligheterna? Vi diskuterar hur Sverige kan bli bäst i världen på hållbara städer. John Holmberg, vice-rektor vid Chalmers tekniska högskola och innehavare av en UNESCO-professur i lärande för hållbar utveckling ger oss ett bredare perspektiv i frågan. Borås lyfts som framgångsrikt exempel genom dess världsunika kretsloppssystem. Tillsammans med ansvarige politiker diskuterar vi kan dra nytta av de erfarenheter och kunskaper som finns i landet för at ta nästa steg mot en hållbar urbanisering.
When: Wednesday, 2012-07-04 13:30 - 15:00
Sveriges äldsta universitet och den yngsta högskolan förnyar högskolesverige!
Högskolan på Gotland och Uppsala universitet har lämnat in begäran till regeringen om att få gå samman 1 juli 2013. Det betyder att äldst går samman med yngst, ett av de största med ett av de minsta. Vad vill de bygga tillsammans? Vilka är utmaningarna och möjligheterna? Vad innebär samgåendet för studenterna, för regionen, för Sverige?
Högskolan på Gotland och Uppsala universitet har lämnat in begäran till regeringen om att få gå samman 1 juli 2013. Det betyder att äldst går samman med yngst, ett av de största med ett av de minsta. Vad vill de bygga tillsammans? Vilka är utmaningarna och möjligheterna? Vad innebär samgåendet för studenterna, för regionen, för Sverige?
When: Wednesday, 2012-07-04 13:45 - 15:30
Ensam men hoppfull - hur tar vi vara på drivkraften hos ensamkommande flyktingbarn?
Vi ser å ena sidan att vi passiviserar dessa ungdomar genom en missriktad välvilja som inte tar vara på deras egen kraft. Å andra sidan ser vi att alltför många ensamkommande flyktingbarn inte ens får sina mest grundläggande rättigheter tillvaratagna. Hur ger vi dem bäst verktyg för en framtid i Sverige? Kan vi förändra vår syn på dem från problem till att bli en hitflyttad resurs i samhället och på arbetsmarknaden. Är vi nöjda med att som nu ”bara” fokusera på boende och skola med en förhoppning att socialiseringsprocessen löser sig självt. Hur ska integrationen av dessa ungdomar bli bättre, vad mer bör vi göra? Kan den tredje sektorn mobiliseras och ses som en resurs i detta arbete och i så fall varför och hur? Möt två av dessa ungdomar som själva berättar om sin resa. Var med och diskutera problematiken kring regelverket och konkreta frågor om utbildning, fritidsaktiviteter och integration.
Vi ser å ena sidan att vi passiviserar dessa ungdomar genom en missriktad välvilja som inte tar vara på deras egen kraft. Å andra sidan ser vi att alltför många ensamkommande flyktingbarn inte ens får sina mest grundläggande rättigheter tillvaratagna. Hur ger vi dem bäst verktyg för en framtid i Sverige? Kan vi förändra vår syn på dem från problem till att bli en hitflyttad resurs i samhället och på arbetsmarknaden. Är vi nöjda med att som nu ”bara” fokusera på boende och skola med en förhoppning att socialiseringsprocessen löser sig självt. Hur ska integrationen av dessa ungdomar bli bättre, vad mer bör vi göra? Kan den tredje sektorn mobiliseras och ses som en resurs i detta arbete och i så fall varför och hur? Möt två av dessa ungdomar som själva berättar om sin resa. Var med och diskutera problematiken kring regelverket och konkreta frågor om utbildning, fritidsaktiviteter och integration.
When: Wednesday, 2012-07-04 14:00 - 15:00
Hotet mot regnskogen – vad har det med oss att göra?
Enorma dammbyggen, motorvägar tvärs genom Amazonas och nu en ny skogslag i Brasilien som kraftigt kommer att försämra skyddet för regnskogen. Samtidigt växer nu motståndet från ursprungsfolken. En av de organisationer som kämpar för ursprungsfolkens rättigheter är Kanindé, Jordens Vänners samarbetsorganisation i Brasilien. Jordens Vänner är idag den enda svenska organisationen som arbetar på plats i Brasilien för att skydda Amazonas. Hur påverkar vi i Sverige utvecklingen där och vad kan vi göra för att stödja Amazonas ursprungsfolk?
Enorma dammbyggen, motorvägar tvärs genom Amazonas och nu en ny skogslag i Brasilien som kraftigt kommer att försämra skyddet för regnskogen. Samtidigt växer nu motståndet från ursprungsfolken. En av de organisationer som kämpar för ursprungsfolkens rättigheter är Kanindé, Jordens Vänners samarbetsorganisation i Brasilien. Jordens Vänner är idag den enda svenska organisationen som arbetar på plats i Brasilien för att skydda Amazonas. Hur påverkar vi i Sverige utvecklingen där och vad kan vi göra för att stödja Amazonas ursprungsfolk?
When: Wednesday, 2012-07-04 14:00 - 16:00
Så skapas bättre boendemiljö genom ökad makt för hyresgästerna
Experterna har utsett bästa hyresvärden - från Ockelbo till Gråbo. De flesta hyresvärdar som genomför enkäter får resultat över genomsnittet. Den matematiska omöjligheten fick oss att genomföra enkäten själva istället. Nu vet vi vad medlemmarna tycker. Resultaten är direkt tillgängliga och kräver ingen statistikkunskap för att ta till sig. Alla kan ta del av resultatet via webben och snart via mobil applikation. En stor fördel är jämförbarheten, till skillnad mot de undersökningar som vissa bostadsföretag gör själva. Här kan hyresgästen jämföra sitt bostadsområde och fastighetsbolag med andra. Det går att ta fram prioriteringsmatriser och att jämföra den totala nöjdheten i relation till hur nöjdheten ser ut på enskilda delar. Blir det naturligt för den som ska flytta att först gå in och kolla på dinvärd.se är det ett starkt incitament för en hyresvärd att förbättra sina siffror och förbättra boendet. Resultaten används i såväl förhandlingar som i det lokala arbetet i bostadsområdet.
Experterna har utsett bästa hyresvärden - från Ockelbo till Gråbo. De flesta hyresvärdar som genomför enkäter får resultat över genomsnittet. Den matematiska omöjligheten fick oss att genomföra enkäten själva istället. Nu vet vi vad medlemmarna tycker. Resultaten är direkt tillgängliga och kräver ingen statistikkunskap för att ta till sig. Alla kan ta del av resultatet via webben och snart via mobil applikation. En stor fördel är jämförbarheten, till skillnad mot de undersökningar som vissa bostadsföretag gör själva. Här kan hyresgästen jämföra sitt bostadsområde och fastighetsbolag med andra. Det går att ta fram prioriteringsmatriser och att jämföra den totala nöjdheten i relation till hur nöjdheten ser ut på enskilda delar. Blir det naturligt för den som ska flytta att först gå in och kolla på dinvärd.se är det ett starkt incitament för en hyresvärd att förbättra sina siffror och förbättra boendet. Resultaten används i såväl förhandlingar som i det lokala arbetet i bostadsområdet.
When: Wednesday, 2012-07-04 14:00 - 15:30
Universitetens roll i framtidens innovationssystem
I hela landet pågår ett intensivt arbete med att utveckla regionala innovationssystem, smart specialisering och kluster i samverkan mellan forskning, företag och förvaltning. Utgångspunkten är den nationella innovationsstrategin och EU-initiativen om smart specialisering. Universiteten har en central roll i detta arbete genom att bistå med tillämpad forskning och högre utbildning som möter regionala behov inom näringsliv och arbetsmarknad. Planerade förändringar inom forsknings- och utbildningspolitiken riskerar dock att försvåra arbetet med att utveckla regionala innovationssystem och smart specialisering. Inom det förstnämnda politikområdet är tendsen att fokusera på inomvetenskaplig excellens framför innovation och tillväxt, och som ett medel för detta koncentrera forsknings- och utbildningsresurser till de gamla och stora universiteten. Nationella och regionala företrädare diskuterar de regionala lärosätenas roll i framtidens svenska innovationssystemen.
I hela landet pågår ett intensivt arbete med att utveckla regionala innovationssystem, smart specialisering och kluster i samverkan mellan forskning, företag och förvaltning. Utgångspunkten är den nationella innovationsstrategin och EU-initiativen om smart specialisering. Universiteten har en central roll i detta arbete genom att bistå med tillämpad forskning och högre utbildning som möter regionala behov inom näringsliv och arbetsmarknad. Planerade förändringar inom forsknings- och utbildningspolitiken riskerar dock att försvåra arbetet med att utveckla regionala innovationssystem och smart specialisering. Inom det förstnämnda politikområdet är tendsen att fokusera på inomvetenskaplig excellens framför innovation och tillväxt, och som ett medel för detta koncentrera forsknings- och utbildningsresurser till de gamla och stora universiteten. Nationella och regionala företrädare diskuterar de regionala lärosätenas roll i framtidens svenska innovationssystemen.
When: Wednesday, 2012-07-04 14:15 - 15:15
Cancerdagen: Diagnostiskt centrum – tidig upptäckt och bättre prognos för cancerpatienter.
Var 10:e minut får en person i Sverige i cancer. Hur länge de haft symtom innan de fick sin diagnos har vi bara sporadiska uppgifter om. Vi vet att väntetiden till cancerdiagnos i många fall är allt för lång och att långa utredningstider skapar oro hos patienterna. Diagnostik av cancer i tidigt skede är en utmaning. Nya data pekar på att utredningstiden kan påverka överlevnaden. Till hösten öppnar det första diagnostiska centrumet i Sverige i regi av Regionalt cancercentrum syd och inspirerat av en dansk modell. Det diagnostiska centrumet ska erbjuda utredningsförlopp utan onödiga väntetider för patienter med misstanke om cancer eller annan allvarlig sjukdom. Är detta en lösning som kan stå modell även för andra regioner i Sverige? Och hur länge ska patienterna egentligen behöva vänta på sin diagnos? Behövs det en nationell vårdgaranti inom diagnostik för att få ner utredningstiderna? Välkommen till en debatt om åtgärder för tidig och effektivare diagnostik vid misstanke om cancer!
Var 10:e minut får en person i Sverige i cancer. Hur länge de haft symtom innan de fick sin diagnos har vi bara sporadiska uppgifter om. Vi vet att väntetiden till cancerdiagnos i många fall är allt för lång och att långa utredningstider skapar oro hos patienterna. Diagnostik av cancer i tidigt skede är en utmaning. Nya data pekar på att utredningstiden kan påverka överlevnaden. Till hösten öppnar det första diagnostiska centrumet i Sverige i regi av Regionalt cancercentrum syd och inspirerat av en dansk modell. Det diagnostiska centrumet ska erbjuda utredningsförlopp utan onödiga väntetider för patienter med misstanke om cancer eller annan allvarlig sjukdom. Är detta en lösning som kan stå modell även för andra regioner i Sverige? Och hur länge ska patienterna egentligen behöva vänta på sin diagnos? Behövs det en nationell vårdgaranti inom diagnostik för att få ner utredningstiderna? Välkommen till en debatt om åtgärder för tidig och effektivare diagnostik vid misstanke om cancer!
When: Wednesday, 2012-07-04 15:00 - 16:30
Fordonsbranschen tar pulsen, i heta stolen...
I fordonsbranschens heta stol intervjuas viktiga personer för vår bransch. Catharina Elmsäter-Svärd, infrastrukturminister, ansvarar för transport- och infrastrukturfrågorna. I politikområdet ingår järnvägar, spårvägar och tunnelbana, vägar och vägtrafik, broar och färjor, sjöfart, farleder och hamnar, luftfart, transport- och kommunikationsforskning. Intervjuar gör Bertil Moldén, vd för BIL Sweden. Publiken kommer också att få chansen att ställa frågor. Medverkar gör Catharina Elmsäter-Svärd, infrastrukturminister Moderator Bertil Moldén, vd för BIL Sweden
I fordonsbranschens heta stol intervjuas viktiga personer för vår bransch. Catharina Elmsäter-Svärd, infrastrukturminister, ansvarar för transport- och infrastrukturfrågorna. I politikområdet ingår järnvägar, spårvägar och tunnelbana, vägar och vägtrafik, broar och färjor, sjöfart, farleder och hamnar, luftfart, transport- och kommunikationsforskning. Intervjuar gör Bertil Moldén, vd för BIL Sweden. Publiken kommer också att få chansen att ställa frågor. Medverkar gör Catharina Elmsäter-Svärd, infrastrukturminister Moderator Bertil Moldén, vd för BIL Sweden
When: Wednesday, 2012-07-04 15:00 - 15:30
Har arbetsglädjen minskat?
Resultat från den senaste nationella medarbetarstudien från SKI presenteras. Frågor som besvaras är Hur nöjd och motiverad är svensken? Hur står Sverige sig ett nordiskt perspektiv? Vilka grupper har den största utmaningen? Är det yngre, äldre? Hur står sig den offentliga sektorn mot den privata? Vad ska arbetsgivare fokusera på för att få mer motiverade och engagerade medarbetare? Hur mår vi i arbetslivet? Svaren och tillhörande disussion kring ovan kommer att ventileras under seminariet.
Resultat från den senaste nationella medarbetarstudien från SKI presenteras. Frågor som besvaras är Hur nöjd och motiverad är svensken? Hur står Sverige sig ett nordiskt perspektiv? Vilka grupper har den största utmaningen? Är det yngre, äldre? Hur står sig den offentliga sektorn mot den privata? Vad ska arbetsgivare fokusera på för att få mer motiverade och engagerade medarbetare? Hur mår vi i arbetslivet? Svaren och tillhörande disussion kring ovan kommer att ventileras under seminariet.
When: Wednesday, 2012-07-04 15:00 - 16:00
Ger Sveriges energi- och klimatpolitik fler jobb i Långtbortistan?
Hur Sverige och Europa kan balansera konkurrenskraft med ambitiösa mål är en av de stora knäckfrågorna, särskilt i avsaknad av ett globalt ramverk för klimatet. På seminariet diskuteras om den energi- och klimatpolitik som förs i Sverige och inom EU leder till att vi står bättre rustade inför framtiden – kan vi klara målen och samtidigt öka konkurrenskraften? Vilka politiska mål behövs, och hur tar vi bättre tillvara på innovationskraften och affärsmöjligheterna i klimatomställningen?
Hur Sverige och Europa kan balansera konkurrenskraft med ambitiösa mål är en av de stora knäckfrågorna, särskilt i avsaknad av ett globalt ramverk för klimatet. På seminariet diskuteras om den energi- och klimatpolitik som förs i Sverige och inom EU leder till att vi står bättre rustade inför framtiden – kan vi klara målen och samtidigt öka konkurrenskraften? Vilka politiska mål behövs, och hur tar vi bättre tillvara på innovationskraften och affärsmöjligheterna i klimatomställningen?
When: Wednesday, 2012-07-04 15:30 - 17:30
Hur ska staten lyckas med att attrahera och konkurrera om morgondagens arbetare?
På många platser i landet är staten en viktig arbetsgivare på den lokala och regionala arbetsmarknaden, bland annat i Sundsvallsregionen. De statliga myndigheterna bidrar till en mer diversifierad och jämställd arbetsmarknad, genom att erbjuda kvalificerade arbeten inom branscher som kompletterar det privata näringslivet. De statliga myndigheterna är också viktiga noder i de regionala klustren och innovationssystemen. I Sundsvallsregionen ingår exempelvis de statliga myndigheterna, tillsammans med företag och forskning, i de regionala klustren Bank, pension och försäkring samt Storskaliga samhälleliga informationssystem. Nya verksamhetskrav och stora pensionsavgångar ställer stora krav på myndigheternas kompetensförsörjning. Företrädare för staten som arbetsgivare i form av ansvarig statssekreterare på Socialdepartementet och ett antal myndighetschefer från Myndighetsnätverket i Sundsvallsregionen diskuterar hur statens attraktivitet som arbetsgivare kan utvecklas och stärkas.
På många platser i landet är staten en viktig arbetsgivare på den lokala och regionala arbetsmarknaden, bland annat i Sundsvallsregionen. De statliga myndigheterna bidrar till en mer diversifierad och jämställd arbetsmarknad, genom att erbjuda kvalificerade arbeten inom branscher som kompletterar det privata näringslivet. De statliga myndigheterna är också viktiga noder i de regionala klustren och innovationssystemen. I Sundsvallsregionen ingår exempelvis de statliga myndigheterna, tillsammans med företag och forskning, i de regionala klustren Bank, pension och försäkring samt Storskaliga samhälleliga informationssystem. Nya verksamhetskrav och stora pensionsavgångar ställer stora krav på myndigheternas kompetensförsörjning. Företrädare för staten som arbetsgivare i form av ansvarig statssekreterare på Socialdepartementet och ett antal myndighetschefer från Myndighetsnätverket i Sundsvallsregionen diskuterar hur statens attraktivitet som arbetsgivare kan utvecklas och stärkas.
When: Wednesday, 2012-07-04 15:30 - 16:30
Hur skapar vi en värdegrunds- och idébaserad skolutveckling?
Fryshusets Gymnasium och Karlstads universitet har under året samarbetat för att arbeta fram en plan för skolutveckling som siktar mot något mer än bara höjda meritvärden. Samarbetet har resulterat i en gemensam helhetsidé för 2010-talet. Med helhetsidén som hävstång vill skolan driva en värdegrunds- och idébaserad skolutveckling. Målet är att alla elever ska lämna skolan som nyfikna, kunniga och handlingskraftiga individer som lär och skapar i samspel med andra. Seminariet vill med ovanstående som grund diskutera: Vad är skolutveckling på en skolenhet? Svårigheter med ett ”bottom up” perspektiv på en skolenhet? Hur får vi med elever skolutvecklingsarbetet? Vad är forskning på en skolenhet? Hur kan vi fokusera på ”rätt” saker, inte bara pseudokvantiteter, i en skola som lever i en marknadssituation kombinerat med ”hot” om anmälningar och inspektioner?
Fryshusets Gymnasium och Karlstads universitet har under året samarbetat för att arbeta fram en plan för skolutveckling som siktar mot något mer än bara höjda meritvärden. Samarbetet har resulterat i en gemensam helhetsidé för 2010-talet. Med helhetsidén som hävstång vill skolan driva en värdegrunds- och idébaserad skolutveckling. Målet är att alla elever ska lämna skolan som nyfikna, kunniga och handlingskraftiga individer som lär och skapar i samspel med andra. Seminariet vill med ovanstående som grund diskutera: Vad är skolutveckling på en skolenhet? Svårigheter med ett ”bottom up” perspektiv på en skolenhet? Hur får vi med elever skolutvecklingsarbetet? Vad är forskning på en skolenhet? Hur kan vi fokusera på ”rätt” saker, inte bara pseudokvantiteter, i en skola som lever i en marknadssituation kombinerat med ”hot” om anmälningar och inspektioner?
When: Wednesday, 2012-07-04 15:30 - 16:30
Vad är kvalité i den personliga assistansen för just dig?
Ett samtal om kvalité i personlig assistans. Välkommen!
Ett samtal om kvalité i personlig assistans. Välkommen!
When: Wednesday, 2012-07-04 16:30 - 17:30
Är kommunernas måltidsavgifter inom äldreomsorgen pepprade?
En kock visar vilken mat som skulle kunna erbjudas inom äldreomsorgen.
En kock visar vilken mat som skulle kunna erbjudas inom äldreomsorgen.
When: Wednesday, 2012-07-04 16:30 - 18:00
En ny strategi mot extremism och antidemokratiska rörelser
Hur tar vi tillvara den kompetens som finns att tillgå i personliga erfarenheter när det gäller arbetet mot extremism? Hur kan vi samarbeta utifrån den samlade kunskap vi har från våra respektive målgrupper? Vilka är likheterna och vad kan vi lära oss av dem? Många projekt som arbetar mot extremism och intolerans idag utgår från ett värdegrundsarbete. Kan det vara kontraproduktivt att arbeta utifrån färdiga värderingspaket? Går det att nå individer som redan börjat anamma en svartvit världsbild utan att peka ut dem och ge dem etiketter, och därmed riskera de sluter sig ännu mer? Kan man istället vaccinera mot manipulation generellt, och få ett bättre resultat?
Hur tar vi tillvara den kompetens som finns att tillgå i personliga erfarenheter när det gäller arbetet mot extremism? Hur kan vi samarbeta utifrån den samlade kunskap vi har från våra respektive målgrupper? Vilka är likheterna och vad kan vi lära oss av dem? Många projekt som arbetar mot extremism och intolerans idag utgår från ett värdegrundsarbete. Kan det vara kontraproduktivt att arbeta utifrån färdiga värderingspaket? Går det att nå individer som redan börjat anamma en svartvit världsbild utan att peka ut dem och ge dem etiketter, och därmed riskera de sluter sig ännu mer? Kan man istället vaccinera mot manipulation generellt, och få ett bättre resultat?
When: Wednesday, 2012-07-04 17:00 - 18:00
Jakten på svenskheten
Varför är det viktigt att vara svensk? Vem avgör vad som är svenskt? Finns det en svensk gemenskap eller är det ett konstruerat begrepp? Kan man ha en utändsk identitet och ändå vara svensk? Är svenskhet nödvändigtvis något positivt? Detta är några av de frågor som kommer att beröras i detta samtal.
Varför är det viktigt att vara svensk? Vem avgör vad som är svenskt? Finns det en svensk gemenskap eller är det ett konstruerat begrepp? Kan man ha en utändsk identitet och ändå vara svensk? Är svenskhet nödvändigtvis något positivt? Detta är några av de frågor som kommer att beröras i detta samtal.
When: Wednesday, 2012-07-04 20:15 - 21:15
Framtidens polis - polisorganisationsutredningens förslag
Den 30 mars i år överlämnade Polisorganisationskommittén sitt betänkande till justitieminister Beatrice Ask. I betänkandet, med namnet En sammanhållen svensk polis (SOU 2012: 13), föreslås bland annat att Rikspolisstyrelsen, de 21 polismyndigheterna och Statens kriminaltekniska laboratorium ska ombildas till en sammanhållen myndighet. Självklart finns funktioner inom svensk polis som måste centraliseras. Det gäller t.ex. arbetet mot den grova organiserade brottsligheten. Samtidigt är det nödvändigt att andra frågor hanteras på kommunnivån. Det gäller till exempel arbetet för att öka tryggheten i samhället som förutsätter en kommunalt förankrad och lokalt närvarande polis. Vid seminariet diskuteras för- och nackdelar med en nationell polis samt erfarenheter från andra länder som centraliserat polisverksamheten.
Den 30 mars i år överlämnade Polisorganisationskommittén sitt betänkande till justitieminister Beatrice Ask. I betänkandet, med namnet En sammanhållen svensk polis (SOU 2012: 13), föreslås bland annat att Rikspolisstyrelsen, de 21 polismyndigheterna och Statens kriminaltekniska laboratorium ska ombildas till en sammanhållen myndighet. Självklart finns funktioner inom svensk polis som måste centraliseras. Det gäller t.ex. arbetet mot den grova organiserade brottsligheten. Samtidigt är det nödvändigt att andra frågor hanteras på kommunnivån. Det gäller till exempel arbetet för att öka tryggheten i samhället som förutsätter en kommunalt förankrad och lokalt närvarande polis. Vid seminariet diskuteras för- och nackdelar med en nationell polis samt erfarenheter från andra länder som centraliserat polisverksamheten.
When: Thursday, 2012-07-05 08:00 - 09:30
Ska kvalitet få löna sig i vårdvalet?
Alla regioner och landsting utom två har i dag kopplat sina ersättningar i vårdvalet till någon typ av kvalitetsmått. Men ingen modell är den andra lik. Alla har valt sitt eget sätt att betala för kvalitet – både vilka kvalitetsmått som används och hur många. Diskussion och debatt om kvalitet ska få löna sig i primärvården, och hur den i så fall ska mätas och ersättas. • Får vi en bättre primärvård om vi betalar för kvalitet? Och hur mäter man vad som är en god primärvård? • Vilka modeller för kvalitetsuppföljning fungerar bäst? Vad säger forskningen - blir kvaliteten i primärvården bättre i det landsting som har 40 olika kvalitetsmått i sin ersättningsmodell, jämfört med de landsting som har två? • Hur ska politiker, patienter och profession kunna följa och jämföra kvaliteten i primärvården om alla landsting har sina egna tolkningar av vad kvalitet är?
Alla regioner och landsting utom två har i dag kopplat sina ersättningar i vårdvalet till någon typ av kvalitetsmått. Men ingen modell är den andra lik. Alla har valt sitt eget sätt att betala för kvalitet – både vilka kvalitetsmått som används och hur många. Diskussion och debatt om kvalitet ska få löna sig i primärvården, och hur den i så fall ska mätas och ersättas. • Får vi en bättre primärvård om vi betalar för kvalitet? Och hur mäter man vad som är en god primärvård? • Vilka modeller för kvalitetsuppföljning fungerar bäst? Vad säger forskningen - blir kvaliteten i primärvården bättre i det landsting som har 40 olika kvalitetsmått i sin ersättningsmodell, jämfört med de landsting som har två? • Hur ska politiker, patienter och profession kunna följa och jämföra kvaliteten i primärvården om alla landsting har sina egna tolkningar av vad kvalitet är?
When: Thursday, 2012-07-05 08:00 - 10:00
Framtidens forskningspolitik - om kvalitet i forskningen
Forskning utförs för att möta problem och utmaningar, nu och i framtiden. Men vilken typ av utmaningar måste framtidens forskning lösa och hur skapar vi förutsättningar för det idag? Gröna Studenters forskningsnätverk önskar er varmt välkomna till ett seminarium om framtidens forskning och dess kvalitet. I dagens debatt går åsikterna isär om vad som skulle kunna främja riktigt bra forskning. En sak verkar dock alla vara överens om: forskningen måste hålla hög kvalitet. Men vad är hög kvalitet inom forskningen? Tar kvaliteten sig uttryck på olika sätt inom olika forskningsdiscipliner? Kan kvalitet mätas och i så fall hur? Detta och lite till vill vi gå till botten med i denna ambition att kunna se vetenskapligt på forskningspolitiken. Kvalitet i all ära, men har vi brytt oss om att definiera begreppet? Vet vi ens om vi talar om samma sak?
Forskning utförs för att möta problem och utmaningar, nu och i framtiden. Men vilken typ av utmaningar måste framtidens forskning lösa och hur skapar vi förutsättningar för det idag? Gröna Studenters forskningsnätverk önskar er varmt välkomna till ett seminarium om framtidens forskning och dess kvalitet. I dagens debatt går åsikterna isär om vad som skulle kunna främja riktigt bra forskning. En sak verkar dock alla vara överens om: forskningen måste hålla hög kvalitet. Men vad är hög kvalitet inom forskningen? Tar kvaliteten sig uttryck på olika sätt inom olika forskningsdiscipliner? Kan kvalitet mätas och i så fall hur? Detta och lite till vill vi gå till botten med i denna ambition att kunna se vetenskapligt på forskningspolitiken. Kvalitet i all ära, men har vi brytt oss om att definiera begreppet? Vet vi ens om vi talar om samma sak?
When: Thursday, 2012-07-05 08:15 - 10:00
Har kommunernas arbete för tillgänglighet upphört?
Trots att kommunerna har ett viktigt ansvar att nå målet finns tecken på att det lokala arbetet har avstannat. Den färska undersökningen Humanas Tillgänglighetsbarometer visar att det efter 2010 finns få tecken på att kommunerna flyttat fram positionerna. Välkommen till ett seminarium där representanter för myndigheter, kommuner och brukarföreningar möter politiker i en diskussion om vilka åtgärder som måste till för att förbättra tillgängligheten i landets kommuner.
Trots att kommunerna har ett viktigt ansvar att nå målet finns tecken på att det lokala arbetet har avstannat. Den färska undersökningen Humanas Tillgänglighetsbarometer visar att det efter 2010 finns få tecken på att kommunerna flyttat fram positionerna. Välkommen till ett seminarium där representanter för myndigheter, kommuner och brukarföreningar möter politiker i en diskussion om vilka åtgärder som måste till för att förbättra tillgängligheten i landets kommuner.
When: Thursday, 2012-07-05 08:30 - 09:30
Friskare barn och sparade pengar med rena händer i förskolan
Goda hygienrutiner i förskolan kan minska antalet infektioner bland både barn och föräldrar. Men finns det fler vinster än så? Kan de bidra till att möta ett av våra mest uppmärksammade medicinska hot? Kan man spara pengar på rena händer? Välkommen att ta del av erfarenheter från det lyckade projektet Hygiensjuksköterska i förskolan, HYFS, där kommun, barnhälsovård och smittskydd arbetar tillsammans i Västra Götaland. Som kronan på verket får ni se en del av pjäsen ”Prinsessan som inte ville tvätta händerna” som är en av flera pedagogiska metoder som används i projektet.
Goda hygienrutiner i förskolan kan minska antalet infektioner bland både barn och föräldrar. Men finns det fler vinster än så? Kan de bidra till att möta ett av våra mest uppmärksammade medicinska hot? Kan man spara pengar på rena händer? Välkommen att ta del av erfarenheter från det lyckade projektet Hygiensjuksköterska i förskolan, HYFS, där kommun, barnhälsovård och smittskydd arbetar tillsammans i Västra Götaland. Som kronan på verket får ni se en del av pjäsen ”Prinsessan som inte ville tvätta händerna” som är en av flera pedagogiska metoder som används i projektet.
When: Thursday, 2012-07-05 09:00 - 10:00
Historien om en svensk medborgarrättsrörelse
På 1970-talet var Sverige världsbäst på institutionsvård för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Valet för både små barn och vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar stod mellan att bo med sin familj med obefintligt stöd eller att lämnas bort på vårdhem. Personer som JAGs medlemmar var i det närmaste osynliga i samhället. På 1980-talet ersattes vårdhemmen av gruppbostäder. Men även gruppbostäderna fungerade som små institutioner där man var tvungen att anpassa sig till andras tider och rutiner. 1994 kom assistansreformen - nu trodde man att målet var nått! Idag tvingas vi se på när fler och fler mister sina assistanstimmar, hur användare av personlig assistans utsätts för kränkande behovsbedömningsinstrument och att anhöriga anklagas för att maximera antalet assistanstimmar för egen vinning. Hur ska vi rädda assistansreformen?
På 1970-talet var Sverige världsbäst på institutionsvård för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Valet för både små barn och vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar stod mellan att bo med sin familj med obefintligt stöd eller att lämnas bort på vårdhem. Personer som JAGs medlemmar var i det närmaste osynliga i samhället. På 1980-talet ersattes vårdhemmen av gruppbostäder. Men även gruppbostäderna fungerade som små institutioner där man var tvungen att anpassa sig till andras tider och rutiner. 1994 kom assistansreformen - nu trodde man att målet var nått! Idag tvingas vi se på när fler och fler mister sina assistanstimmar, hur användare av personlig assistans utsätts för kränkande behovsbedömningsinstrument och att anhöriga anklagas för att maximera antalet assistanstimmar för egen vinning. Hur ska vi rädda assistansreformen?
When: Thursday, 2012-07-05 09:00 - 10:00
Hur försäkrad är du?
Försäkringskassan presenterar ny fakta kring hur stora grupper som har inkomster över taken i sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen, hur de har förändrats över tid och om det finns skillnader mellan kvinnor och män mm. Vilka är det som inte är kvalificerade alls för ersättning från sjukförsäkringen? Hur stora är dessa grupper, hur har de förändrats över tid? Ser det olika ut för kvinnor och män? Paneldiskussion om vad detta kan få konsekvenser på kort och lång sikt? Påverkas socialförsäkringens legitimitet? Innebär det problem och/eller möjligheter? Är vi på väg mot en grundförsäkring och privata försäkringslösningar?
Försäkringskassan presenterar ny fakta kring hur stora grupper som har inkomster över taken i sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen, hur de har förändrats över tid och om det finns skillnader mellan kvinnor och män mm. Vilka är det som inte är kvalificerade alls för ersättning från sjukförsäkringen? Hur stora är dessa grupper, hur har de förändrats över tid? Ser det olika ut för kvinnor och män? Paneldiskussion om vad detta kan få konsekvenser på kort och lång sikt? Påverkas socialförsäkringens legitimitet? Innebär det problem och/eller möjligheter? Är vi på väg mot en grundförsäkring och privata försäkringslösningar?
When: Thursday, 2012-07-05 09:00 - 10:15
Min resa med och utan Aspergers diagnos och vägen till arbete!
Patrik Lindberg har under två års tid föreläst om sin egen resa fram till diagnosen Aspergers syndrom och ADD. Föreläsningarna är lika mycket samtal och dialog med åhörarna som ges möjlighet att ställa frågor. Aspergers syndrom är en diagnos som allt fler får idag och är begränsningar inom områdena ömsesidig kommunikation, social interaktion och föreställningsförmåga. Läs mer på www.autism.se/content1.asp?nodeid=19408 ADD - Vi kan alla ha svårt att fokusera vår uppmärksamhet, sitta stilla och kontrollera våra impulser, särskilt om vi är trötta eller stressade. Men för en del barn, ungdomar och vuxna är de här problemen ständigt närvarande. Problemen påverkar allvarligt deras sätt att fungera i vardagen.
Patrik Lindberg har under två års tid föreläst om sin egen resa fram till diagnosen Aspergers syndrom och ADD. Föreläsningarna är lika mycket samtal och dialog med åhörarna som ges möjlighet att ställa frågor. Aspergers syndrom är en diagnos som allt fler får idag och är begränsningar inom områdena ömsesidig kommunikation, social interaktion och föreställningsförmåga. Läs mer på www.autism.se/content1.asp?nodeid=19408 ADD - Vi kan alla ha svårt att fokusera vår uppmärksamhet, sitta stilla och kontrollera våra impulser, särskilt om vi är trötta eller stressade. Men för en del barn, ungdomar och vuxna är de här problemen ständigt närvarande. Problemen påverkar allvarligt deras sätt att fungera i vardagen.
When: Thursday, 2012-07-05 09:00 - 09:45
Dags för offensiv mot diskriminering av psykiskt sjuka och psykiskt funktionsnedsatta?
Kampanjen (H)järnkoll har som mål att förändra negativa attityder och diskriminerande beteende gentemot personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Behövs den offensiv som planeras och vad man kan göra för att ge de berörda ett ökat stöd att pröva sin rätt?
Kampanjen (H)järnkoll har som mål att förändra negativa attityder och diskriminerande beteende gentemot personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Behövs den offensiv som planeras och vad man kan göra för att ge de berörda ett ökat stöd att pröva sin rätt?
When: Thursday, 2012-07-05 09:15 - 10:30
Hur ska idrottsföreningar överleva i framtiden?
Vad innebär det att leda en idrottsförening i korsdraget mellan kommersialisering, professionalisering och idealitet? Vad händer när man försöker utveckla föreningen? Vilka svårigheter stöter man på? Vilka lösningar finns? Dessa frågor behandlas i en nyutkommen forskningsrapport som utgörs av dels närgångna beskrivningar av det praktiska ledningsarbetet i en breddidrottsförening, dels genomgångar av nationellt och internationellt forskningsläge. En slutsats är att det krävs nya lösningar för att säkra framtidens idrottsföreningar. En annan slutsats är att det saknas pengar till forskning om ledning av idrottsföreningar och därmed saknas också genomförd forskning. Därför föreslås en forskningssatsning motsvarande 100 miljoner på sport management. Seminariet inleds med en presentation av forskningsrapporten. Alla intresserade är därefter välkomna att delta i ett öppet samtal om framtida möjligheter gällande både forskning och ledning av idrottsföreningar i praktiken
Vad innebär det att leda en idrottsförening i korsdraget mellan kommersialisering, professionalisering och idealitet? Vad händer när man försöker utveckla föreningen? Vilka svårigheter stöter man på? Vilka lösningar finns? Dessa frågor behandlas i en nyutkommen forskningsrapport som utgörs av dels närgångna beskrivningar av det praktiska ledningsarbetet i en breddidrottsförening, dels genomgångar av nationellt och internationellt forskningsläge. En slutsats är att det krävs nya lösningar för att säkra framtidens idrottsföreningar. En annan slutsats är att det saknas pengar till forskning om ledning av idrottsföreningar och därmed saknas också genomförd forskning. Därför föreslås en forskningssatsning motsvarande 100 miljoner på sport management. Seminariet inleds med en presentation av forskningsrapporten. Alla intresserade är därefter välkomna att delta i ett öppet samtal om framtida möjligheter gällande både forskning och ledning av idrottsföreningar i praktiken
When: Thursday, 2012-07-05 09:15 - 11:15
Mitt barn har haft cancer – men den viktigaste personen i mitt liv är faktiskt jag
När Helenes barn blev sjukt stannade livet upp. I undantagstillståndet bortsåg Helene från alla de mest grundläggande, allmänmänskliga behoven. När hon gjorde det lånade hon från sig själv. Räntan blev dyr, och återbetalningstiden lång. När pojken var färdigbehandlad och livet skulle bli till vardag, var Helene pank på energi, samtidigt som omgivningen, partnerns och de andra barnens behov blev synliga. Helene hade ingen kontakt med sina egna behov. Länge levde hon med föreställningen att alla andras behov måste gå först. Och varje gång Helene gav sig själv uppmärksamhet fick hon skuldkänslor. Det var först när blodtrycket for i höjden, när nässelutslagen kliade och när hjärnan la av som hon förstod. Idag vet Helene att den viktigaste personen i hennes liv är hon själv. Att varje gång hon sätter sig själv åt sidan och inte tar ansvar -när hon kan!- för det hon behöver, drabbar det hennes barn. En föreläsning om att hämta sig själv åter. Och att hitta nyckeln till ett mer hållbart Jag.
När Helenes barn blev sjukt stannade livet upp. I undantagstillståndet bortsåg Helene från alla de mest grundläggande, allmänmänskliga behoven. När hon gjorde det lånade hon från sig själv. Räntan blev dyr, och återbetalningstiden lång. När pojken var färdigbehandlad och livet skulle bli till vardag, var Helene pank på energi, samtidigt som omgivningen, partnerns och de andra barnens behov blev synliga. Helene hade ingen kontakt med sina egna behov. Länge levde hon med föreställningen att alla andras behov måste gå först. Och varje gång Helene gav sig själv uppmärksamhet fick hon skuldkänslor. Det var först när blodtrycket for i höjden, när nässelutslagen kliade och när hjärnan la av som hon förstod. Idag vet Helene att den viktigaste personen i hennes liv är hon själv. Att varje gång hon sätter sig själv åt sidan och inte tar ansvar -när hon kan!- för det hon behöver, drabbar det hennes barn. En föreläsning om att hämta sig själv åter. Och att hitta nyckeln till ett mer hållbart Jag.
When: Thursday, 2012-07-05 10:00 - 10:45
Trygg och modern vård - ny hälso- och sjukvårdspolitiska rapport.
Miljöpartiet presenterar sin nya hälso- och sjukvårdspolitiska rapport, Trygg och modern vård. Den ska tydliggöra partiets politik och ge svar på framtidsfrågor. Helene Öberg, landstingspolitiker i Stockholm och partistyrelseledamot, presenterar rapporten. Vårdförbundet och Läkarförbundet medverkar och kommenterar rapporten utifrån sina perspektiv.
Miljöpartiet presenterar sin nya hälso- och sjukvårdspolitiska rapport, Trygg och modern vård. Den ska tydliggöra partiets politik och ge svar på framtidsfrågor. Helene Öberg, landstingspolitiker i Stockholm och partistyrelseledamot, presenterar rapporten. Vårdförbundet och Läkarförbundet medverkar och kommenterar rapporten utifrån sina perspektiv.
When: Thursday, 2012-07-05 10:00 - 11:00
Vad händer med miljöbilarna?
Regeringen har föreslagit en ny miljöbilsdefinition, fr.o.m. 1 januari nästa år, som ger fem års skattebefrielse. Den nuvarande definitionen har varit lyckad och fått många bilköpare att välja miljöbil. Nu skärps kravnivån för att kvala in som miljöbil. Vad händer samtidigt på marknaden? Vilka produkter introduceras de närmaste åren och hur kommer den nya miljöbilsdefinitionen att påverka bilköparna? Hur påverkar andra styrmedel som t.ex. supermiljöbilspremie, reducerat förmånsvärde för tjänstebilar, koldioxidberoende fordonsskatt, skattebefrielse för biobränsle och upphandlingskrav för miljöbilar? Har vi en långsiktig och teknikneutral strategi för minskad klimatpåverkan från bilar, lastbilar och bussar?
Regeringen har föreslagit en ny miljöbilsdefinition, fr.o.m. 1 januari nästa år, som ger fem års skattebefrielse. Den nuvarande definitionen har varit lyckad och fått många bilköpare att välja miljöbil. Nu skärps kravnivån för att kvala in som miljöbil. Vad händer samtidigt på marknaden? Vilka produkter introduceras de närmaste åren och hur kommer den nya miljöbilsdefinitionen att påverka bilköparna? Hur påverkar andra styrmedel som t.ex. supermiljöbilspremie, reducerat förmånsvärde för tjänstebilar, koldioxidberoende fordonsskatt, skattebefrielse för biobränsle och upphandlingskrav för miljöbilar? Har vi en långsiktig och teknikneutral strategi för minskad klimatpåverkan från bilar, lastbilar och bussar?
When: Thursday, 2012-07-05 10:00 - 11:30
Vilka effekter har olika placeringshorisonter på den svenska aktiemarknaden?
Ett kännetecken för den svenska aktiemarknaden är den höga nivån på det institutionella ägandet. I dagsläget gäller att dessa representerar en ägarandel som motsvarar knappt 90% av det totala börsvärdet. Karakteristiskt för det institutionella ägandet är också synen på avkastning; vissa vill ha en snabb avkastning medan andra förespråkar en långsiktig avkastning. Vilka effekter har det institutionella ägandet på Stockholmsbörsen och svenska företag? Vilken roll har dubbelbeskattningen av svenska aktieutdelningar när det gäller formulering av avkastningskrav och vad innebär det för ägandet av svenska företag? Syftet med seminariet är att mot bakgrund av den forskning som bedrivs vid Högskolan på Gotland redovisa men också diskutera effekter av dels det institutionella ägandet dels företagens kapitalkostnader.
Ett kännetecken för den svenska aktiemarknaden är den höga nivån på det institutionella ägandet. I dagsläget gäller att dessa representerar en ägarandel som motsvarar knappt 90% av det totala börsvärdet. Karakteristiskt för det institutionella ägandet är också synen på avkastning; vissa vill ha en snabb avkastning medan andra förespråkar en långsiktig avkastning. Vilka effekter har det institutionella ägandet på Stockholmsbörsen och svenska företag? Vilken roll har dubbelbeskattningen av svenska aktieutdelningar när det gäller formulering av avkastningskrav och vad innebär det för ägandet av svenska företag? Syftet med seminariet är att mot bakgrund av den forskning som bedrivs vid Högskolan på Gotland redovisa men också diskutera effekter av dels det institutionella ägandet dels företagens kapitalkostnader.
When: Thursday, 2012-07-05 10:00 - 12:00
Hur ska framtidens äldreomsorg se ut?
Utifrån förra hösten och vårens medierapportering har vi fått en klar bild över hur vi inte vill ha det när vi blir äldre. Men hur vill vi ha det, vilket ansvar har vi själva och vilket ansvar har politikerna? Diskussion med 40-talister, politiker från båda block och Edvard Unsgaard, författare till boken När Amelia behöver hemtjänst
Utifrån förra hösten och vårens medierapportering har vi fått en klar bild över hur vi inte vill ha det när vi blir äldre. Men hur vill vi ha det, vilket ansvar har vi själva och vilket ansvar har politikerna? Diskussion med 40-talister, politiker från båda block och Edvard Unsgaard, författare till boken När Amelia behöver hemtjänst
When: Thursday, 2012-07-05 10:30 - 11:30
Sjukvård 4.0: Systembyte i vården, men varför händer ingenting?
Sjukvården står inför ett systemskifte. Invånarna blir allt äldre och mer vårdkrävande samtidigt som antalet vårdplatser på sjukhusen och antalet särskilda boenden i kommunerna minskar. För att möta de nya behoven krävs att de olika vårdgivarna börjar samverka med varandra och vågar utmana det traditionella sättet att se på sjukvård. NU-sjukvården i Västra Götalandsregionen har tillsammans med primärvård och kommunal hälso- och sjukvård byggt upp ett nytt sätt att ge vård – ett system där vården kommer till patienten istället för tvärtom. Men liksom alla systemskiften är det inte problemfritt. Politiker måste våga ta viktiga och avgörande beslut, tjänstemän måste våga tänka utanför de traditionella ramarna och kulturella mönster måste brytas för att personalen ska våga vilja testa nya arbetssätt. I vår workshop vill vi utmana det normativa tänkandet. Vi vill diskutera med dig och vi ger dig möjlighet att lämna ditt virtuella avtryck med dina synpunkter om framtidens sjukvård.
Sjukvården står inför ett systemskifte. Invånarna blir allt äldre och mer vårdkrävande samtidigt som antalet vårdplatser på sjukhusen och antalet särskilda boenden i kommunerna minskar. För att möta de nya behoven krävs att de olika vårdgivarna börjar samverka med varandra och vågar utmana det traditionella sättet att se på sjukvård. NU-sjukvården i Västra Götalandsregionen har tillsammans med primärvård och kommunal hälso- och sjukvård byggt upp ett nytt sätt att ge vård – ett system där vården kommer till patienten istället för tvärtom. Men liksom alla systemskiften är det inte problemfritt. Politiker måste våga ta viktiga och avgörande beslut, tjänstemän måste våga tänka utanför de traditionella ramarna och kulturella mönster måste brytas för att personalen ska våga vilja testa nya arbetssätt. I vår workshop vill vi utmana det normativa tänkandet. Vi vill diskutera med dig och vi ger dig möjlighet att lämna ditt virtuella avtryck med dina synpunkter om framtidens sjukvård.
When: Thursday, 2012-07-05 10:30 - 12:00
Svensk medicinsk forskning - en ny krisbransch?
Det gick en chockvåg genom Sverige när AstraZeneca den 2 februari offentliggjorde sitt beslut att lägga ner hela sin forskningsverksamhet i Södertälje, bara månader efter att nedläggningen i Lund avslutats. En knäck för vår självbild av Sverige som en nation med en stark, forskande läkemedelsindustri. Dagens Medicin och VINNOVA bjuder in till diskussion om vilka åtgärder som krävs för att återta Sveriges starka position inom den medicinska forskningen. En rad utredningar och rapporter har fastslagit betydelsen av medicinsk forskning för svensk sjukvård, industri och akademi. Hur går vi från ord till handling för att åstadkomma resultat? Vad kan satsningar som den nya forskningsnoden Sweden Science for Life Lab ge? Vilken utdelning för att stärka samverkan mellan sjukvård, akademi och näringsliv kan vi vänta i höstens forsknings- och innovationsproposition?
Det gick en chockvåg genom Sverige när AstraZeneca den 2 februari offentliggjorde sitt beslut att lägga ner hela sin forskningsverksamhet i Södertälje, bara månader efter att nedläggningen i Lund avslutats. En knäck för vår självbild av Sverige som en nation med en stark, forskande läkemedelsindustri. Dagens Medicin och VINNOVA bjuder in till diskussion om vilka åtgärder som krävs för att återta Sveriges starka position inom den medicinska forskningen. En rad utredningar och rapporter har fastslagit betydelsen av medicinsk forskning för svensk sjukvård, industri och akademi. Hur går vi från ord till handling för att åstadkomma resultat? Vad kan satsningar som den nya forskningsnoden Sweden Science for Life Lab ge? Vilken utdelning för att stärka samverkan mellan sjukvård, akademi och näringsliv kan vi vänta i höstens forsknings- och innovationsproposition?
When: Thursday, 2012-07-05 10:30 - 12:00
Psykiskt sjuk OK – men bli frisk snabbt
Diskriminerar sjukförsäkringen personer med psykisk ohälsa? Trots att drygt en tredjedel av de långtidssjukskrivna lider av psykisk ohälsa är tidsgränserna inte anpassade för de långa rehabiliteringsperioder som psykisk ohälsa kräver. Bidrar tidsgränserna till fattigdom och stigmatisering istället för att erbjuda trygghet och stabilitet under sjukdomstiden?
Diskriminerar sjukförsäkringen personer med psykisk ohälsa? Trots att drygt en tredjedel av de långtidssjukskrivna lider av psykisk ohälsa är tidsgränserna inte anpassade för de långa rehabiliteringsperioder som psykisk ohälsa kräver. Bidrar tidsgränserna till fattigdom och stigmatisering istället för att erbjuda trygghet och stabilitet under sjukdomstiden?
When: Thursday, 2012-07-05 10:45 - 12:00
Hur ser villkoren ut för familjer med barn och unga som har funktionsnedsättning?
För familjer som har barn med flerfunktionsnedsättning är det många bitar som ska passa. Kan en personlig koordinator vara ett framgångsrikt stöd genom att ge ett konkret och tydligt stöd i vardagen och hjälpa till att samordna de yrkesgrupper som finns runt barnet? Att utgå från varje familjs unika situation och önskemål och vara fristående från myndigheter, kan det underlätta? Hur skapar vi tid och kraft för föräldrar att vara just föräldrar? Vägen till vuxenlivet för en ungdom med funktionsnedsättning är krokigare än för en ungdom utan funktionsnedsättning. Hur gör man för att möta dessa hinder? Hur erkänner vi föräldrarna för deras livslånga engagemang och hur man kan få stöd och kraft att vara förälder?
För familjer som har barn med flerfunktionsnedsättning är det många bitar som ska passa. Kan en personlig koordinator vara ett framgångsrikt stöd genom att ge ett konkret och tydligt stöd i vardagen och hjälpa till att samordna de yrkesgrupper som finns runt barnet? Att utgå från varje familjs unika situation och önskemål och vara fristående från myndigheter, kan det underlätta? Hur skapar vi tid och kraft för föräldrar att vara just föräldrar? Vägen till vuxenlivet för en ungdom med funktionsnedsättning är krokigare än för en ungdom utan funktionsnedsättning. Hur gör man för att möta dessa hinder? Hur erkänner vi föräldrarna för deras livslånga engagemang och hur man kan få stöd och kraft att vara förälder?
When: Thursday, 2012-07-05 11:00 - 11:45
Hur bemöts populism?
Populistiska rörelser har länge varit på frammarsch i Europa. Flera uppvisar gemensamma drag, men också stora skillnader. Hur kan och bör partier och opinionsbildare förhålla sig till dessa rörelser? Vilka strategier har varit framgångsrika för att motverka populism? Vilka har misslyckats? Tankesmedjorna Timbro, Fores och Global Utmaning bjuder in till ett panelsamtal med Lisa Pelling, migrationsforskare Wiens Universitet och programchef Global Utmaning, Markus Uvell, vd Timbro och författare till Folkhemspopulismen, med flera. Moderator är Karin Zelano, ansvarig för Fores migrationsprogram.
Populistiska rörelser har länge varit på frammarsch i Europa. Flera uppvisar gemensamma drag, men också stora skillnader. Hur kan och bör partier och opinionsbildare förhålla sig till dessa rörelser? Vilka strategier har varit framgångsrika för att motverka populism? Vilka har misslyckats? Tankesmedjorna Timbro, Fores och Global Utmaning bjuder in till ett panelsamtal med Lisa Pelling, migrationsforskare Wiens Universitet och programchef Global Utmaning, Markus Uvell, vd Timbro och författare till Folkhemspopulismen, med flera. Moderator är Karin Zelano, ansvarig för Fores migrationsprogram.
When: Thursday, 2012-07-05 12:00 - 13:30
Så får vi bra vårdval i hela landet - goda råd till socialministern
Enligt en färsk rapport från Konkurrensverket har förutsättningarna för vårdvalet i primärvården sett mycket olika ut i olika delar av Sverige. Dagens Medicin och PwC arrangerar ett seminarium med företrädare för regioner och landsting för att diskutera varför det har gått så trögt i vissa landsting, och vad som behöver göras för att få fart på vårdvalet. Inledning med presentation av Konkurrensverkets rapport och därefter diskussion om vad socialminister Göran Hägglund behöver göra för att stödja regioner och landsting i den fortsatta utvecklingen av lagen om valfrihetssystem, LOV, i primärvården. Här får han några goda råd från vår panel.
Enligt en färsk rapport från Konkurrensverket har förutsättningarna för vårdvalet i primärvården sett mycket olika ut i olika delar av Sverige. Dagens Medicin och PwC arrangerar ett seminarium med företrädare för regioner och landsting för att diskutera varför det har gått så trögt i vissa landsting, och vad som behöver göras för att få fart på vårdvalet. Inledning med presentation av Konkurrensverkets rapport och därefter diskussion om vad socialminister Göran Hägglund behöver göra för att stödja regioner och landsting i den fortsatta utvecklingen av lagen om valfrihetssystem, LOV, i primärvården. Här får han några goda råd från vår panel.
When: Thursday, 2012-07-05 12:00 - 13:30
Socialt entreprenörskap – vad vet vi och hur utövar man det?
Seminariet kommer dels att redovisa den kunskap som finns inom området, dels lyfta fram ett par praktiska framgångsrika exempel. Är det något genuint nytt som håller på att växa fram eller är det bara ett exempel på kejsarens nya kläder?
Seminariet kommer dels att redovisa den kunskap som finns inom området, dels lyfta fram ett par praktiska framgångsrika exempel. Är det något genuint nytt som håller på att växa fram eller är det bara ett exempel på kejsarens nya kläder?
When: Thursday, 2012-07-05 12:30 - 14:00
Fossiloberoende fordonsflotta - flipp eller flopp?
Begreppet ”Fossiloberoende fordonsflotta 2030” har bitit sig fast i medvetandet hos transportsektorns aktörer. Det stimulerar till framåtblickande och diskussion. Men vad innebär egentligen målet, vilka är motiven och vad bör vi göra för att realisera det? Sverige vill vara först, men vi är en liten marknad och en liten befolkning. Vi talar om globala miljöfrågor, om storstädernas utmaningar och behovet av en trygg energiförsörjning. Djärva politiska mål möter effektiva och långsiktiga styrmedel. Hur satsar vi rätt?
Begreppet ”Fossiloberoende fordonsflotta 2030” har bitit sig fast i medvetandet hos transportsektorns aktörer. Det stimulerar till framåtblickande och diskussion. Men vad innebär egentligen målet, vilka är motiven och vad bör vi göra för att realisera det? Sverige vill vara först, men vi är en liten marknad och en liten befolkning. Vi talar om globala miljöfrågor, om storstädernas utmaningar och behovet av en trygg energiförsörjning. Djärva politiska mål möter effektiva och långsiktiga styrmedel. Hur satsar vi rätt?
When: Thursday, 2012-07-05 13:00 - 14:30
Funktionshinder + arbete = sant eller falskt?
Fakta visar att de som är först att förlora jobbet är de med nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingens prognos visar att 2013 kommer antalet inskriva i denna grupp öka till 80 000. Det är den snabbaste ökningen i historien. Därför har NHR genomfört en enkätundersökning bland förbundets medlemmar om deras erfarenhet av arbetslivet. NHR passar även på att presentera den danska reformen Flexjobb. Flexjobb är en anpassad tjänst som kan innebära något andra arbetsuppgifter än ett ordinarie jobb med ett lägre tempo, fler vilopauser och kortare dagar. Arbetsgivaren betalar för det arbete som utförs och staten betalar resterande lön. Tanken är att hålla kvar folk i arbete som annars riskerar slås ut.
Fakta visar att de som är först att förlora jobbet är de med nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingens prognos visar att 2013 kommer antalet inskriva i denna grupp öka till 80 000. Det är den snabbaste ökningen i historien. Därför har NHR genomfört en enkätundersökning bland förbundets medlemmar om deras erfarenhet av arbetslivet. NHR passar även på att presentera den danska reformen Flexjobb. Flexjobb är en anpassad tjänst som kan innebära något andra arbetsuppgifter än ett ordinarie jobb med ett lägre tempo, fler vilopauser och kortare dagar. Arbetsgivaren betalar för det arbete som utförs och staten betalar resterande lön. Tanken är att hålla kvar folk i arbete som annars riskerar slås ut.
When: Thursday, 2012-07-05 13:00 - 14:45
Hur ger vi ett nytt liv åt demokratin?
Hur används de verktyg som finns i dag? Folkinitiativ, medborgardialog, varför används de i så liten utsträckning? Vad hindrar människor i från att se möjligheten och tar politikerna folkets rätt på allvar? Hur kan vi få ett mer utbrett deltagande och intresse i från samhällsmedborgarna till av vara med att skapa en förändring? Hur jobbar vi med en förändring av det politiska klimatet? Det finns alltid en intressant dynamik i det äkta samtalet. När människor med starkt olika åsikter och erfarenheter möts. När man tvingas se och förstå den andres perspektiv. Lyssna till den andres erfarenheter. Ett steg närmare förståelsen av vad en äkta demokrati är.
Hur används de verktyg som finns i dag? Folkinitiativ, medborgardialog, varför används de i så liten utsträckning? Vad hindrar människor i från att se möjligheten och tar politikerna folkets rätt på allvar? Hur kan vi få ett mer utbrett deltagande och intresse i från samhällsmedborgarna till av vara med att skapa en förändring? Hur jobbar vi med en förändring av det politiska klimatet? Det finns alltid en intressant dynamik i det äkta samtalet. När människor med starkt olika åsikter och erfarenheter möts. När man tvingas se och förstå den andres perspektiv. Lyssna till den andres erfarenheter. Ett steg närmare förståelsen av vad en äkta demokrati är.
When: Thursday, 2012-07-05 13:00 - 14:30
Superuniversitetet finns redan på nätet!
En av de viktiga politiska debatterna handlar om hur Sverige ska bli en vinnare i den internationella konkurrensen om kunskapsintensiva jobb och forskningsresurser. Många menar att Sverige måste kraftsamla genom att koncentrera resurserna mer. Men är tanken på superuniversitetet passé med de möjligheter som nätet ger? Kan en kraftsamling på nätet ge Sverige en lika bra konkurrensfördel som att koncentrera resurserna till ett enskilt lärosäte?
En av de viktiga politiska debatterna handlar om hur Sverige ska bli en vinnare i den internationella konkurrensen om kunskapsintensiva jobb och forskningsresurser. Många menar att Sverige måste kraftsamla genom att koncentrera resurserna mer. Men är tanken på superuniversitetet passé med de möjligheter som nätet ger? Kan en kraftsamling på nätet ge Sverige en lika bra konkurrensfördel som att koncentrera resurserna till ett enskilt lärosäte?
When: Thursday, 2012-07-05 13:00 - 14:15
Utrikesjournalistiken efter Ogaden
Den 30 juni förra året greps de svenska frilansjournalisterna Martin Schibbye och Johan Persson i Ogaden-provinsen i Etiopien. De åtalades för olaglig inresa i Etiopien och medhjälp till terrorism och dömdes därefter till 11 års fängelse. Sedan dess har det varit relativt tyst om Martin Schibbye och Johan Persson. Fallet har definitivt satt frågan om journalisters säkerhet och frilansarnas utsatta roll på agendan. Men hur påverkas redaktionerna av ett sådant här fall? Riskerar utrikesrapportering att bli fegare? Och vem ska egentligen ta ansvaret när journalister på utlandsuppdrag råkar illa ut?
Den 30 juni förra året greps de svenska frilansjournalisterna Martin Schibbye och Johan Persson i Ogaden-provinsen i Etiopien. De åtalades för olaglig inresa i Etiopien och medhjälp till terrorism och dömdes därefter till 11 års fängelse. Sedan dess har det varit relativt tyst om Martin Schibbye och Johan Persson. Fallet har definitivt satt frågan om journalisters säkerhet och frilansarnas utsatta roll på agendan. Men hur påverkas redaktionerna av ett sådant här fall? Riskerar utrikesrapportering att bli fegare? Och vem ska egentligen ta ansvaret när journalister på utlandsuppdrag råkar illa ut?
When: Thursday, 2012-07-05 13:00 - 14:00
Att hbt-certifiera en verksamhet
Ökad kunskap om hbt behövs särskilt i de verksamheter i vilka man möter kunder, brukare, klienter och patienter, detta för att bemöta den mångfald av människor som finns på rätt sätt. Idag kan kommuner och landsting besluta om att personal inom verksamheter ska genomgå en utbildning som genomförs i RFSL:s regi. Efter genomförd utbildning hbt-certifieras verksamheten. Svar på hur man går till väga, varför samt exempel på verksamheter kommer beröras i seminariet.
Ökad kunskap om hbt behövs särskilt i de verksamheter i vilka man möter kunder, brukare, klienter och patienter, detta för att bemöta den mångfald av människor som finns på rätt sätt. Idag kan kommuner och landsting besluta om att personal inom verksamheter ska genomgå en utbildning som genomförs i RFSL:s regi. Efter genomförd utbildning hbt-certifieras verksamheten. Svar på hur man går till väga, varför samt exempel på verksamheter kommer beröras i seminariet.
When: Thursday, 2012-07-05 13:30 - 14:30
Föräldraförsäkringen - båda föräldrarnas försäkring?
Försäkringskassan presenterar ny statistik kring kvinnors och mäns uttag av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Vilka är de jämställda föräldrarna? Vilka effekter har olika reformer haft? Vilka föräldrar tar inte alls ut föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning? Paneldiskussion kring fördelning av föräldrapenninguttag. Vilka hinder och möjligheter finns för föräldrar som vill dela lika? Innebär ett jämställt föräldrapenninguttag att föräldrarna är jämställda? För vem är ett jämställt föräldrapenninguttag viktigt? Ska staten lägga sig i hur föräldrarna tar ut föräldrapenning? Barnperspektivet?
Försäkringskassan presenterar ny statistik kring kvinnors och mäns uttag av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Vilka är de jämställda föräldrarna? Vilka effekter har olika reformer haft? Vilka föräldrar tar inte alls ut föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning? Paneldiskussion kring fördelning av föräldrapenninguttag. Vilka hinder och möjligheter finns för föräldrar som vill dela lika? Innebär ett jämställt föräldrapenninguttag att föräldrarna är jämställda? För vem är ett jämställt föräldrapenninguttag viktigt? Ska staten lägga sig i hur föräldrarna tar ut föräldrapenning? Barnperspektivet?
When: Thursday, 2012-07-05 13:30 - 14:45
Granskningssamhället och det nya Europa
Vad innebär det att komplexa företeelser som korruption eller utveckling mot att bli en marknadsekonomi blir föremål för granskning? Kan verkligen granskningssamhällets logik som kretsar kring mätbarhet, objektivitet och transparens tillämpas på staters utveckling och hur går det i så fall till? Med avstamp i granskningen av de baltiska länderna i samband med deras EU-inträde, inbjuder SSE Institute for Research i samarbete med PwC och tankesmedjan Global Utmaning till seminarium om det framväxande granskningssamhället och dess konsekvenser.
Vad innebär det att komplexa företeelser som korruption eller utveckling mot att bli en marknadsekonomi blir föremål för granskning? Kan verkligen granskningssamhällets logik som kretsar kring mätbarhet, objektivitet och transparens tillämpas på staters utveckling och hur går det i så fall till? Med avstamp i granskningen av de baltiska länderna i samband med deras EU-inträde, inbjuder SSE Institute for Research i samarbete med PwC och tankesmedjan Global Utmaning till seminarium om det framväxande granskningssamhället och dess konsekvenser.
When: Thursday, 2012-07-05 14:00 - 15:00
Har vi nått vägs ände – kan vi inte rädda fler barn från att dö i cancer?
Efter många års framsteg i behandlingen av barncancer har utvecklingen bromsat in. Överlevnaden ökar inte längre och nu kommer rapporter om en dramatisk minskning av antalet kliniska studier inom barnonkologin på grund av byråkratiska EU-regler. Samtidigt pressas barnonkologin av en hotande akut brist på barnonkologer – om tio år har hälften av alla dagens specialister gått i pension. Barncancerfonden och Dagens Medicin bjuder in till en debatt om vilka åtgärder som krävs för att vända utvecklingen för barnonkologin och säkerställa att vi i framtiden klarar att rädda fler barn till livet än de närmare 80 procent som i dag överlever sin sjukdom. Vilka åtgärder krävs för att få fler kliniska studier som ytterligare kan förbättra behandlingen av barn med cancer. Hur klarar vi nyrekryteringen av barnonkologer för att undvika att specialiteten ska utarmas? Hur ska vuxenonkologin och barnonkologin samarbeta inom den nya organisationen med regionala cancercentrum.
Efter många års framsteg i behandlingen av barncancer har utvecklingen bromsat in. Överlevnaden ökar inte längre och nu kommer rapporter om en dramatisk minskning av antalet kliniska studier inom barnonkologin på grund av byråkratiska EU-regler. Samtidigt pressas barnonkologin av en hotande akut brist på barnonkologer – om tio år har hälften av alla dagens specialister gått i pension. Barncancerfonden och Dagens Medicin bjuder in till en debatt om vilka åtgärder som krävs för att vända utvecklingen för barnonkologin och säkerställa att vi i framtiden klarar att rädda fler barn till livet än de närmare 80 procent som i dag överlever sin sjukdom. Vilka åtgärder krävs för att få fler kliniska studier som ytterligare kan förbättra behandlingen av barn med cancer. Hur klarar vi nyrekryteringen av barnonkologer för att undvika att specialiteten ska utarmas? Hur ska vuxenonkologin och barnonkologin samarbeta inom den nya organisationen med regionala cancercentrum.
When: Thursday, 2012-07-05 14:00 - 15:30
Ny våg av antimuslimism?
Sedan Anders Breiviks terrorattacker i Oslo och Utöya har diskussionerna kring hatet mot muslimer intensifierats. Tillsammans med experter, forskare och politiker kommer vi att försöka besvara vissa frågeställningar. Vilken roll resp. ansvar har politikerna i det rådande samhällsklimatet? Vad kan antimuslimismen få för konsekvenser? Vilka utmaningar står civilsamhället inför?
Sedan Anders Breiviks terrorattacker i Oslo och Utöya har diskussionerna kring hatet mot muslimer intensifierats. Tillsammans med experter, forskare och politiker kommer vi att försöka besvara vissa frågeställningar. Vilken roll resp. ansvar har politikerna i det rådande samhällsklimatet? Vad kan antimuslimismen få för konsekvenser? Vilka utmaningar står civilsamhället inför?
When: Thursday, 2012-07-05 14:00 - 17:00
Stora idrottsevenemang och lokal mat - en oslagbar kombination!
I Jämtland Härjedalen är besöksnäringen en basnäring och tillväxtmotor sedan länge och en viktig del i detta är evenemangen vilket även framhålls bl a i den regionala utvecklingsstrategin, RUS. I regionens strategi för besöksnäringen har evenemangen en tydlig plats som ett av fem mätbara mål; -Antalet evenemang av nationell eller internationell karaktär ska 2020 ha ökat till att omfatta sex årligt återkommande. Länet ska from 2020 stå som värd för minst ett megaevenemang, av VM- eller motsvarande karaktär, vart tredje år. I Jämtland Härjedalen finns en lång tradition och hög kompetens inom området men för att nå de satta målen krävs en tydlig strategi, finansiering och ett gott samarbete på regional men även på nationell och internationell nivå.
I Jämtland Härjedalen är besöksnäringen en basnäring och tillväxtmotor sedan länge och en viktig del i detta är evenemangen vilket även framhålls bl a i den regionala utvecklingsstrategin, RUS. I regionens strategi för besöksnäringen har evenemangen en tydlig plats som ett av fem mätbara mål; -Antalet evenemang av nationell eller internationell karaktär ska 2020 ha ökat till att omfatta sex årligt återkommande. Länet ska from 2020 stå som värd för minst ett megaevenemang, av VM- eller motsvarande karaktär, vart tredje år. I Jämtland Härjedalen finns en lång tradition och hög kompetens inom området men för att nå de satta målen krävs en tydlig strategi, finansiering och ett gott samarbete på regional men även på nationell och internationell nivå.
When: Thursday, 2012-07-05 14:00 - 15:30
Fordonsbranschen tar pulsen, i heta stolen...
I fordonsbranschens heta stol intervjuas viktiga personer för vår bransch. Åsa Romson, miljöpartiets språkrör vill minska miljöbelastningen från trafiken genom tydliga effektiviseringar av transportlogistik och stark överflyttning från väg till spår, både för gods och för arbetspendling. Intervjuar gör Bertil Moldén, vd för BIL Sweden. Publiken kommer också att få chansen att ställa frågor. Medverkar gör Åsa Romson, språkrör Miljöpartiet Moderator Bertil Moldén, vd för BIL Sweden
I fordonsbranschens heta stol intervjuas viktiga personer för vår bransch. Åsa Romson, miljöpartiets språkrör vill minska miljöbelastningen från trafiken genom tydliga effektiviseringar av transportlogistik och stark överflyttning från väg till spår, både för gods och för arbetspendling. Intervjuar gör Bertil Moldén, vd för BIL Sweden. Publiken kommer också att få chansen att ställa frågor. Medverkar gör Åsa Romson, språkrör Miljöpartiet Moderator Bertil Moldén, vd för BIL Sweden
When: Thursday, 2012-07-05 15:00 - 15:30
Hur hittar man och behåller ett jobb när man är ung med funktionsnedsättning?
Kan det vara avgörande för att lyckas i sökandet efter jobb att möta en professionell medmänniska, som blir bryggan och tolken till omvärlden? Vad händer om man arbetar och möter andra utifrån idén om självständiga och ansvarstagande människor? Det finns många hinder på vägen, men det går faktiskt att övervinna en hel del. Den idéburna sektorn är en viktig aktör i arbetet mot utanförskap när det gäller engagemang, samverkan och opinionsbildning. För idéburna organisationer finns förutsättningar som underlättar i mötet med människor i utanförskap. Idén genomsyrar det dagliga arbetet, även om regelverk och ekonomi finns att förhålla sig till. I samtalet medverkar Christine Fernström från Region Skåne, som samverkar med Föreningen Furuboda i ett projekt där regionen vill rekrytera medarbetare med funktionsnedsättning.
Kan det vara avgörande för att lyckas i sökandet efter jobb att möta en professionell medmänniska, som blir bryggan och tolken till omvärlden? Vad händer om man arbetar och möter andra utifrån idén om självständiga och ansvarstagande människor? Det finns många hinder på vägen, men det går faktiskt att övervinna en hel del. Den idéburna sektorn är en viktig aktör i arbetet mot utanförskap när det gäller engagemang, samverkan och opinionsbildning. För idéburna organisationer finns förutsättningar som underlättar i mötet med människor i utanförskap. Idén genomsyrar det dagliga arbetet, även om regelverk och ekonomi finns att förhålla sig till. I samtalet medverkar Christine Fernström från Region Skåne, som samverkar med Föreningen Furuboda i ett projekt där regionen vill rekrytera medarbetare med funktionsnedsättning.
When: Thursday, 2012-07-05 15:00 - 15:45
Är utländska akademiker resurser vi slösar bort?
Arbetslinjen är central i svensk integrationspolitik. Men lika viktigt som det är att hitta ett jobb är det att hitta rätt jobb. 30 procent av dem som har invandrat till Sverige har en akademisk utbildning och ofta en betydande yrkeserfarenhet. Samtidigt söker många företag välutbildad och erfaren arbetskraft. Ändå är det endast hälften av våra invandrade akademiker som har ett arbete som motsvarar deras kompetens. Sverige har inte råd att slösa med denna outnyttjade kompetens, men vad gör vi för att lösa problemet och hur tar vi vara på framgångsrika metoder? I detta seminarium får du höra varför företag engagerar sig i frågan och ta del av erfarenheterna från Projekt Utländska Akademiker, ett västsvenskt projekt som kortar vägen till ett kvalificerat arbete för utländska akademiker.
Arbetslinjen är central i svensk integrationspolitik. Men lika viktigt som det är att hitta ett jobb är det att hitta rätt jobb. 30 procent av dem som har invandrat till Sverige har en akademisk utbildning och ofta en betydande yrkeserfarenhet. Samtidigt söker många företag välutbildad och erfaren arbetskraft. Ändå är det endast hälften av våra invandrade akademiker som har ett arbete som motsvarar deras kompetens. Sverige har inte råd att slösa med denna outnyttjade kompetens, men vad gör vi för att lösa problemet och hur tar vi vara på framgångsrika metoder? I detta seminarium får du höra varför företag engagerar sig i frågan och ta del av erfarenheterna från Projekt Utländska Akademiker, ett västsvenskt projekt som kortar vägen till ett kvalificerat arbete för utländska akademiker.
When: Thursday, 2012-07-05 15:00 - 16:30
Ny väg in – leder arbetskraftsinvandring till bättre integration?
When: Thursday, 2012-07-05 15:30 - 16:30
Framtidens värderingar och samhälle – politisk debatt kring ett Sverige 2025
Hur ser behoven framöver och vad kan man göra för att stimulera fram ett ökat entreprenörskap? Dessa frågor ska unga politiker debattera och diskutera. Inte minst när det gäller behov av entreprenörskap inom våra välfärdssystem och när det gäller att finna nya samarbetsformer mellan privat och offentlig verksamhet. Företrädare för Grön ungdom, Liberala ungdomsförbundet, Moderaternas ungdomsförbund samt Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund finns på plats. Debatten leds av docent Yvonne von Friedrichs och rektor Anders Söderholm, båda från Mittuniversitetet.
Hur ser behoven framöver och vad kan man göra för att stimulera fram ett ökat entreprenörskap? Dessa frågor ska unga politiker debattera och diskutera. Inte minst när det gäller behov av entreprenörskap inom våra välfärdssystem och när det gäller att finna nya samarbetsformer mellan privat och offentlig verksamhet. Företrädare för Grön ungdom, Liberala ungdomsförbundet, Moderaternas ungdomsförbund samt Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund finns på plats. Debatten leds av docent Yvonne von Friedrichs och rektor Anders Söderholm, båda från Mittuniversitetet.
When: Thursday, 2012-07-05 16:00 - 17:15
För vems skull och bör man kvalitetssäkra sitt bolag?
Hur säkerställs personalens kunskaper gällande lagstiftning, andra gällande regler samt vad som i övrigt krävs för att ge den assistansberättigade personlig assistans? Vilka rutiner har företaget för att kontakter med assistansberättigade, personal och berörda myndigheter fungerar? Hur tar man reda på kundens och assistenternas nöjdhet samt hur bör det följas upp? Behövs ett kunskapstest för att säkra grundläggande kunskaper i lagarna som reglerar assistansen? Testet skall visa att man har goda kunskaper om den lagstiftning som styr verksamheten samt kollektivavtalet. Hur håller man i den röda tråden? Kan man ha nytta av nätverk mellan kollegor, myndigheter, beslutsfattare m.m. Bör branschen ha ett kvalitets index utöver tillståndet? Hur arbetar företaget med det förstärkta barnperspektivet?
Hur säkerställs personalens kunskaper gällande lagstiftning, andra gällande regler samt vad som i övrigt krävs för att ge den assistansberättigade personlig assistans? Vilka rutiner har företaget för att kontakter med assistansberättigade, personal och berörda myndigheter fungerar? Hur tar man reda på kundens och assistenternas nöjdhet samt hur bör det följas upp? Behövs ett kunskapstest för att säkra grundläggande kunskaper i lagarna som reglerar assistansen? Testet skall visa att man har goda kunskaper om den lagstiftning som styr verksamheten samt kollektivavtalet. Hur håller man i den röda tråden? Kan man ha nytta av nätverk mellan kollegor, myndigheter, beslutsfattare m.m. Bör branschen ha ett kvalitets index utöver tillståndet? Hur arbetar företaget med det förstärkta barnperspektivet?
When: Thursday, 2012-07-05 16:00 - 16:45
Styrmedel för en fossiloberoende fordonsflotta år 2030
Hur kan vi nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030? Riksdagens mål om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 är mycket ambitiöst och innebär en omställning av hela transportsektorn i Sverige. Elforsk och Svensk Energi har analyserat hur målet skulle kunna uppnås. Omställningen förutsätter elektrifiering av vägtransporterna, övergång till förnybara drivmedel och effektivare fordon. Detta är inte tillräckligt. Det kommer också att krävas förändringar när det gäller vårt sätt att resa och transportera samt betydande investeringar i infrastrukturen. Men vågar politikerna anta denna utmaning? Elforsk och Svensk Energi har identifierat viktiga byggstenar i en konkret handlingsplan. De omfattar tio konkreta åtgärder som kan ge stor påverkan på omställningen samt tio ”lågt hängande frukter” som är relativt kostnadseffektiva och förhållandevis snabbt kan ge effekter på klimat, miljö och energieffektivitet. Under 2012 fortsätter vårt analysarbete med att forma en färdplan.
Hur kan vi nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030? Riksdagens mål om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 är mycket ambitiöst och innebär en omställning av hela transportsektorn i Sverige. Elforsk och Svensk Energi har analyserat hur målet skulle kunna uppnås. Omställningen förutsätter elektrifiering av vägtransporterna, övergång till förnybara drivmedel och effektivare fordon. Detta är inte tillräckligt. Det kommer också att krävas förändringar när det gäller vårt sätt att resa och transportera samt betydande investeringar i infrastrukturen. Men vågar politikerna anta denna utmaning? Elforsk och Svensk Energi har identifierat viktiga byggstenar i en konkret handlingsplan. De omfattar tio konkreta åtgärder som kan ge stor påverkan på omställningen samt tio ”lågt hängande frukter” som är relativt kostnadseffektiva och förhållandevis snabbt kan ge effekter på klimat, miljö och energieffektivitet. Under 2012 fortsätter vårt analysarbete med att forma en färdplan.
When: Thursday, 2012-07-05 16:00 - 17:30
Behöver unga bilen?
Hur viktig kommer mobiliteten att vara i framtiden? Vilken roll spelar mobiliteten för en fungerande arbetsmarknad? Kan körkort vara en väg till arbete? Vi talar om detta och mycket mer med ungdomsförbundens ordföranden.
Hur viktig kommer mobiliteten att vara i framtiden? Vilken roll spelar mobiliteten för en fungerande arbetsmarknad? Kan körkort vara en väg till arbete? Vi talar om detta och mycket mer med ungdomsförbundens ordföranden.
When: Thursday, 2012-07-05 17:45 - 18:45
Tar skolans sitt ansvar i arbetet mot rasism?
Flera år har gått sedan lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever när det gäller utbildning för både barn och vuxna 2006 infördes. Men har skolans arbete för likabehandling och mot rasism verkligen resulterat i en bättre skolmiljö för barn och unga? Tidigare granskningar av Skolverket och Skolinspektionen visar på att skolorna brister i sitt arbete på detta område på flera sätt. Även forskningen pekar på samma slutsatser. Ungdom Mot Rasism presenterar här sin skuggutredning ”Ungas upplevelser av rasism i sin vardag”. Därefter först ett samtal om situationen och vilka åtgärder och metoder som behövs för att skolorna ska leva upp till sitt ansvar.
Flera år har gått sedan lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever när det gäller utbildning för både barn och vuxna 2006 infördes. Men har skolans arbete för likabehandling och mot rasism verkligen resulterat i en bättre skolmiljö för barn och unga? Tidigare granskningar av Skolverket och Skolinspektionen visar på att skolorna brister i sitt arbete på detta område på flera sätt. Även forskningen pekar på samma slutsatser. Ungdom Mot Rasism presenterar här sin skuggutredning ”Ungas upplevelser av rasism i sin vardag”. Därefter först ett samtal om situationen och vilka åtgärder och metoder som behövs för att skolorna ska leva upp till sitt ansvar.
When: Friday, 2012-07-06 08:30 - 09:30
Fordonsbranschen tar pulsen, i heta stolen...
Moderator Bertil Moldén, vd för BIL Sweden
Moderator Bertil Moldén, vd för BIL Sweden
When: Friday, 2012-07-06 09:00 - 09:30
Sjukt glömsk...? Världsledande forskare om vår tids snabbast växande folkhälsoproblem.
Undrar du ibland om du är sjukt eller bara normalt glömsk? Tror du att demens bara drabbar gamla? Enligt WHO är demensjukdomar vår tids snabbast växande globala folkhälsoproblem. Ju äldre vi blir desto fler drabbas. Men ny forskning tyder på att sjukdomen startar långt tidigare än vi hittills trott. Kanske redan så tidigt som i 20-30 årsåldern! Och ju tidigare diagnos desto bättre möjligheter att behandla. Demens orsakar mycket lidande och kostar redan idag samhället mer än alla hjärt/kärl och cancersjukdomar sammantaget! Vad kan vi göra för att undvika att drabbas? Finns det botemedel? Kom och lyssna på och fråga våra världsledande svenska hjärnforskare i det tvärvetenskapliga forskarnätverket Swedish Brain Power. Passa samtidigt på tillfället att stödja forskningen genom att donera din hjärna till Sveriges Hjärnbank!
Undrar du ibland om du är sjukt eller bara normalt glömsk? Tror du att demens bara drabbar gamla? Enligt WHO är demensjukdomar vår tids snabbast växande globala folkhälsoproblem. Ju äldre vi blir desto fler drabbas. Men ny forskning tyder på att sjukdomen startar långt tidigare än vi hittills trott. Kanske redan så tidigt som i 20-30 årsåldern! Och ju tidigare diagnos desto bättre möjligheter att behandla. Demens orsakar mycket lidande och kostar redan idag samhället mer än alla hjärt/kärl och cancersjukdomar sammantaget! Vad kan vi göra för att undvika att drabbas? Finns det botemedel? Kom och lyssna på och fråga våra världsledande svenska hjärnforskare i det tvärvetenskapliga forskarnätverket Swedish Brain Power. Passa samtidigt på tillfället att stödja forskningen genom att donera din hjärna till Sveriges Hjärnbank!
When: Friday, 2012-07-06 09:00 - 12:00
Är sexuell hälsa och rättigheter mänskliga rättigheter?
Det finns en oroväckande utveckling av den sexuella ohälsan som avspeglas i ett stigande antal klamydiainfektioner, fortsatt höga aborttal och en ökad förekomst av hiv. Är ett strategiskt arbete utifrån ett rättighetsperspektiv en lösning? Vad gäller det internationella utvecklingssamarbetet finns sedan länge en policy för arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), en liknande policy för det nationella arbetet saknas. Vilken riktning skall det framtida preventiva arbetet gällande sexuell hälsa ha? Är SRHR det perspektiv som saknas både på landstingsnivå och nationellt? I väntan på ett sammanhängande nationellt uppdrag för SRHR så utvecklar Hivprevention i Västra Götaland nu en regional handlingsplan. Hör om erfarenheter från Västra Götalandsregionen, där arbetet utvecklats från sjukdomsförebyggande till perspektivet SRHR, ett strategiskt arbete som inkluderar verksamhetsutveckling, nätverkande och FoU.
Det finns en oroväckande utveckling av den sexuella ohälsan som avspeglas i ett stigande antal klamydiainfektioner, fortsatt höga aborttal och en ökad förekomst av hiv. Är ett strategiskt arbete utifrån ett rättighetsperspektiv en lösning? Vad gäller det internationella utvecklingssamarbetet finns sedan länge en policy för arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), en liknande policy för det nationella arbetet saknas. Vilken riktning skall det framtida preventiva arbetet gällande sexuell hälsa ha? Är SRHR det perspektiv som saknas både på landstingsnivå och nationellt? I väntan på ett sammanhängande nationellt uppdrag för SRHR så utvecklar Hivprevention i Västra Götaland nu en regional handlingsplan. Hör om erfarenheter från Västra Götalandsregionen, där arbetet utvecklats från sjukdomsförebyggande till perspektivet SRHR, ett strategiskt arbete som inkluderar verksamhetsutveckling, nätverkande och FoU.
When: Friday, 2012-07-06 09:00 - 10:00
Hur skapar vi en skola för alla?
En inkluderande skola kräver tidiga insatser och individuellt anpassat stöd. Tyvärr brister detta i dagens skola, varför många lämnar skolan med dålig självkänsla och stora kunskapsluckor. Hur kan vi ändra det, så att vi får en skola som fungerar för alla elever, även för dem med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD, Aspergers och Tourettes syndrom?
En inkluderande skola kräver tidiga insatser och individuellt anpassat stöd. Tyvärr brister detta i dagens skola, varför många lämnar skolan med dålig självkänsla och stora kunskapsluckor. Hur kan vi ändra det, så att vi får en skola som fungerar för alla elever, även för dem med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD, Aspergers och Tourettes syndrom?
When: Friday, 2012-07-06 09:30 - 10:45
Från nyanländ till nyanställd – Hur kan etableringstiden förkortas?
Nyanlända hamnar ofta i en längre arbetslöshet innan de uppnår egen försörjning. Hur kan myndigheter och organisationer underlätta och förkorta tiden för nyanlända att uppnå egen försörjning genom samverkan och gemensamt förhållningssätt? Vi berättar mer och diskuterar om våra erfarenheter från projektet Etablering Stockholm där etableringstiden har förkortats för nyanlända. Projektet är ett gemensamt initiativ från Stockholms stad, Arbetsförmedlingen och Röda korset och har delfinansierats av Europeiska Socialfonden.
Nyanlända hamnar ofta i en längre arbetslöshet innan de uppnår egen försörjning. Hur kan myndigheter och organisationer underlätta och förkorta tiden för nyanlända att uppnå egen försörjning genom samverkan och gemensamt förhållningssätt? Vi berättar mer och diskuterar om våra erfarenheter från projektet Etablering Stockholm där etableringstiden har förkortats för nyanlända. Projektet är ett gemensamt initiativ från Stockholms stad, Arbetsförmedlingen och Röda korset och har delfinansierats av Europeiska Socialfonden.
When: Friday, 2012-07-06 10:00 - 11:00
Kvinnorörelsens ekonomiska seminarium
Finns det en feministisk ekonomisk politik? I spåren av den ekonomiska krisen och ökande miljöhot växer ett behov av en alternativ ekonomisk politik. Vilka alternativ finns till de ekonomiska principer som råder? Vad har feminismen att erbjuda i diskussioner om välfärd och tillväxt? Vi presenterar rapporten Duktiga flickor kostar inte - en jämställdhetsanalys av budgetpropositionen för 2012. Feministiska författare och forskare och debattörer diskuterar vad en feministisk ekonomisk politik kan erbjuda.
Finns det en feministisk ekonomisk politik? I spåren av den ekonomiska krisen och ökande miljöhot växer ett behov av en alternativ ekonomisk politik. Vilka alternativ finns till de ekonomiska principer som råder? Vad har feminismen att erbjuda i diskussioner om välfärd och tillväxt? Vi presenterar rapporten Duktiga flickor kostar inte - en jämställdhetsanalys av budgetpropositionen för 2012. Feministiska författare och forskare och debattörer diskuterar vad en feministisk ekonomisk politik kan erbjuda.
When: Friday, 2012-07-06 10:00 - 12:00
Sverige + Kvinnokonventionen = sant? Kommunernas och landstingens implementering av konventionen
Hur kan kunskap om FN:s Kvinnokonvention stärka arbetet för jämställdhet? Vilken betydelse har Kvinnokonventionen för regionala jämställdhetsinsatser i Sverige? Att Sverige rankas högt i olika jämställdhetsindex hänger samman med en acceptans av kvinnors mänskliga rättigheter. De insatser som får betydelse i vardagen sker i mångt regionalt och lokalt – det ger Sveriges kommuner och landsting en ovärderlig roll. Men kunskapen om hur lagstiftning och internationella konventioner påverkar arbetet för jämställdhet brister. Under våren har kommunernas och landstingens förhållningssätt till Kvinnokonventionen granskats. Erfarenheter och synpunkter från tjänstemän och politiker över hela landet har mött experters kommentarer och regeringens och oppositionspartiernas syn på hur vi kommer vidare. Med siktet inställt på framtiden presenteras nu resultatet. Varmt välkomna till ett seminarium om att stärka och förbättra arbetet för jämställdhet och kvinnors mänskliga rättigheter i Sverige.
Hur kan kunskap om FN:s Kvinnokonvention stärka arbetet för jämställdhet? Vilken betydelse har Kvinnokonventionen för regionala jämställdhetsinsatser i Sverige? Att Sverige rankas högt i olika jämställdhetsindex hänger samman med en acceptans av kvinnors mänskliga rättigheter. De insatser som får betydelse i vardagen sker i mångt regionalt och lokalt – det ger Sveriges kommuner och landsting en ovärderlig roll. Men kunskapen om hur lagstiftning och internationella konventioner påverkar arbetet för jämställdhet brister. Under våren har kommunernas och landstingens förhållningssätt till Kvinnokonventionen granskats. Erfarenheter och synpunkter från tjänstemän och politiker över hela landet har mött experters kommentarer och regeringens och oppositionspartiernas syn på hur vi kommer vidare. Med siktet inställt på framtiden presenteras nu resultatet. Varmt välkomna till ett seminarium om att stärka och förbättra arbetet för jämställdhet och kvinnors mänskliga rättigheter i Sverige.
When: Friday, 2012-07-06 10:00 - 11:30
Varför skära i smågrisar? Djurvänliga alternativ till kastrering
Johan Beck-Friis, Djurskyddet Sverige, Carl Brunius, SLU, och Carina Höglund, KRAV, inleder seminariet med att prata om vaccination och djurvälfärd. Vilka alternativ för att undvika galtlukt finns, vad visar vaccinationsstudierna i Sverige och vilka praktiska erfarenheter finns på producentnivå? Därefter fortsätter seminariet med en paneldiskussion där även Ingemar Olsson, Sveriges Grisföretagare, Gunnela Ståhle, Vi Konsumenter och Charlotta Eriksson, Landsbygdsdepartementet deltar. Moderator: Åsa Hagelstedt, generalsekreterare, Djurskyddet Sverige
Johan Beck-Friis, Djurskyddet Sverige, Carl Brunius, SLU, och Carina Höglund, KRAV, inleder seminariet med att prata om vaccination och djurvälfärd. Vilka alternativ för att undvika galtlukt finns, vad visar vaccinationsstudierna i Sverige och vilka praktiska erfarenheter finns på producentnivå? Därefter fortsätter seminariet med en paneldiskussion där även Ingemar Olsson, Sveriges Grisföretagare, Gunnela Ståhle, Vi Konsumenter och Charlotta Eriksson, Landsbygdsdepartementet deltar. Moderator: Åsa Hagelstedt, generalsekreterare, Djurskyddet Sverige
When: Friday, 2012-07-06 10:00 - 12:00
Kejsarens nya kläder - Hur kilometerskatt blev omdöpt till lastbilskatt och vägslitageavgift
Kilometerskatt för tunga vägtransporter skulle påverka svensk basindustri mycket. Särskilt glesbyggdsverksamheter berörs hårt. Förespråkare menar att det skulle ge positiva miljöeffekter. Kom på ett seminarium och lyssna på olika politiska perspektiv, liksom näringens och branschens olika synpunkter. Vi kommer slå hål på myter och debattera.
Kilometerskatt för tunga vägtransporter skulle påverka svensk basindustri mycket. Särskilt glesbyggdsverksamheter berörs hårt. Förespråkare menar att det skulle ge positiva miljöeffekter. Kom på ett seminarium och lyssna på olika politiska perspektiv, liksom näringens och branschens olika synpunkter. Vi kommer slå hål på myter och debattera.
When: Friday, 2012-07-06 12:00 - 13:15
Vad får ett barn med psykisk ohälsa kosta?
Seminarium om hur kommuner och landsting kan investera i tidiga insatser för barn och unga. Vad går att göra? Hur vet vi att det fungerar? Diskussion med publik, ekonomer och politiker.
Seminarium om hur kommuner och landsting kan investera i tidiga insatser för barn och unga. Vad går att göra? Hur vet vi att det fungerar? Diskussion med publik, ekonomer och politiker.
When: Friday, 2012-07-06 12:15 - 13:15
30 år med HIV i Sverige. Hur har debatten sett ut? Hur har preventionen fungerat? Var står vi idag?
RFSL har sedan 1982 då hiv-viruset först kom till Sverige varit en av de organisationer som arbetat mest aktivt med hiv-preventionen - och samtidigt debatterat hiv-politiken. Här får du veta vad vi sagt genom åren - och varför så mycket är sig likt. Har verkligen svensk hiv-politik fungerat när antalet överföringar av hiv-viruset fortsätter att öka? Varför görs inte mer för de utsatta grupperna? Varför tror svenska politiker och beslutsfattare inom hiv-preventionen att medelålders män som har sex med män kan ta del av samma budskap som unga heterosexuella studenter? Varför satsas det så lite pengar? Varför är Sverige ett av de länder i världen som dömer flest hiv-positiva i domstol? Varför har hiv försvunnit från den allmänna debatten? Under det här seminariet diskuterar vi dessa frågor och andra. Kom och lyssna på föreläsningen och debattera med oss.
RFSL har sedan 1982 då hiv-viruset först kom till Sverige varit en av de organisationer som arbetat mest aktivt med hiv-preventionen - och samtidigt debatterat hiv-politiken. Här får du veta vad vi sagt genom åren - och varför så mycket är sig likt. Har verkligen svensk hiv-politik fungerat när antalet överföringar av hiv-viruset fortsätter att öka? Varför görs inte mer för de utsatta grupperna? Varför tror svenska politiker och beslutsfattare inom hiv-preventionen att medelålders män som har sex med män kan ta del av samma budskap som unga heterosexuella studenter? Varför satsas det så lite pengar? Varför är Sverige ett av de länder i världen som dömer flest hiv-positiva i domstol? Varför har hiv försvunnit från den allmänna debatten? Under det här seminariet diskuterar vi dessa frågor och andra. Kom och lyssna på föreläsningen och debattera med oss.
When: Friday, 2012-07-06 13:00 - 14:30
Framtidens demokrati
Flytande demokrati innebär en demokrati som flyter mellan direkt och representativ demokrati. Den exakta graden av direktdemokrati eller representativ demokrati bestäms av medborgarnas intresse för och möjlighet till deltagande. Med flytande demokrati kan varje medborgare representeras av en eller flera representanter, men representanter ska när som helst kunna bytas ut. Med flytande demokrati ska också varje medborgare kunna rösta direkt på sakfrågor och därmed tillfälligt frånta eventuella representanter deras uppdrag, och därmed representera sig själv. Aktiv demokrati bygger och underhåller ett säkert valsystem för flytande demokrati på Internet som tillhandahåller en rad olika omröstningsmodeller som alla bygger på majoritetsprincipen. Aktiv Demokrati använder sina mandat i enlighet med den politik som röstats fram i vårt valsystem för flytande demokrati. Aktiv Demokrati skapar en ny virituell riksdag på Internet där alla medborgare kan delta i den demokratiska processen.
Flytande demokrati innebär en demokrati som flyter mellan direkt och representativ demokrati. Den exakta graden av direktdemokrati eller representativ demokrati bestäms av medborgarnas intresse för och möjlighet till deltagande. Med flytande demokrati kan varje medborgare representeras av en eller flera representanter, men representanter ska när som helst kunna bytas ut. Med flytande demokrati ska också varje medborgare kunna rösta direkt på sakfrågor och därmed tillfälligt frånta eventuella representanter deras uppdrag, och därmed representera sig själv. Aktiv demokrati bygger och underhåller ett säkert valsystem för flytande demokrati på Internet som tillhandahåller en rad olika omröstningsmodeller som alla bygger på majoritetsprincipen. Aktiv Demokrati använder sina mandat i enlighet med den politik som röstats fram i vårt valsystem för flytande demokrati. Aktiv Demokrati skapar en ny virituell riksdag på Internet där alla medborgare kan delta i den demokratiska processen.
When: Friday, 2012-07-06 13:00 - 14:30
Hur skapar vi hållbara studenter?
Studenter saknar idag tillgång till många av de grundläggande sociala trygghetssystemen trots att ohälsotalen är höga, ändå har man som student 30 karensdagar, får ingen a-kassa efter avslutad utbildning och kan inte bli deltidssjukskrivna. Vilka förändringar krävs det för att skapa hållbara studenter? Seminarium om den stora röran: socialförsäkringssystemen, den högre utbildningen och studenten.
Studenter saknar idag tillgång till många av de grundläggande sociala trygghetssystemen trots att ohälsotalen är höga, ändå har man som student 30 karensdagar, får ingen a-kassa efter avslutad utbildning och kan inte bli deltidssjukskrivna. Vilka förändringar krävs det för att skapa hållbara studenter? Seminarium om den stora röran: socialförsäkringssystemen, den högre utbildningen och studenten.
When: Friday, 2012-07-06 13:00 - 15:00
Statsvetare - den fjärde statsmakten?
Seminarium om samspelet mellan statsvetare, media och offentlig debatt. Allt oftare förekommer statsvetare som experter i mediebevakningen av olika samhällsfenomen. Viktiga frågor som kommer att beröras är bl.a.: * Vad betyder statsvetarnas starka ställning i medierapporteringen för den politiska debatten? * Är statsvetarna för nära den politiska makten för att på ett trovärdigt sätt kunna analysera den? * Varför använder medierna statsvetare istället för använda egna politiska kommentatorer?
Seminarium om samspelet mellan statsvetare, media och offentlig debatt. Allt oftare förekommer statsvetare som experter i mediebevakningen av olika samhällsfenomen. Viktiga frågor som kommer att beröras är bl.a.: * Vad betyder statsvetarnas starka ställning i medierapporteringen för den politiska debatten? * Är statsvetarna för nära den politiska makten för att på ett trovärdigt sätt kunna analysera den? * Varför använder medierna statsvetare istället för använda egna politiska kommentatorer?
When: Friday, 2012-07-06 13:15 - 14:45
Kan och bör eurosamarbetet räddas?
Seminarium kring problemen med euron. Seminariet har fyra talare och avslutas med en allmän diskussion. Diskussion och perspektiv på eurokrisen enligt följande: Nils Lundgren: Eurokrisen – Vad har hänt hittills? Är EMU orsaken till att euroländerna nu är i kris? Räcker vidtagna åtgärder? Stefan de Vylder: Krisens kostnader – för krisländerna, för skattebetalarna, för demokratin; Anne-Marie Pålsson: Vad händer om ett eller flera länder lämnar EMU?; Rune Andersson: Ett näringslivsperspektiv; Kan och bör euron räddas? Allmän diskussion.
Seminarium kring problemen med euron. Seminariet har fyra talare och avslutas med en allmän diskussion. Diskussion och perspektiv på eurokrisen enligt följande: Nils Lundgren: Eurokrisen – Vad har hänt hittills? Är EMU orsaken till att euroländerna nu är i kris? Räcker vidtagna åtgärder? Stefan de Vylder: Krisens kostnader – för krisländerna, för skattebetalarna, för demokratin; Anne-Marie Pålsson: Vad händer om ett eller flera länder lämnar EMU?; Rune Andersson: Ett näringslivsperspektiv; Kan och bör euron räddas? Allmän diskussion.
When: Friday, 2012-07-06 13:30 - 15:30
Vård eller förvaring av ungdom?
Placerade barn är en mycket sårbar grupp med hög risk för att längre fram i livet drabbas av allvarlig psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet. Flera fall har upptäckts där barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ADHD, Asperger, Tourette, OCD och språkstörningar) har tvångsvårdats p.g.a. sin funktionsnedsättning. Har samhället rätt kunskap om vilka behov dessa barn och ungdomar har? Vem bär ansvaret för att barnen får rätt stöd och hjälp?
Placerade barn är en mycket sårbar grupp med hög risk för att längre fram i livet drabbas av allvarlig psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet. Flera fall har upptäckts där barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ADHD, Asperger, Tourette, OCD och språkstörningar) har tvångsvårdats p.g.a. sin funktionsnedsättning. Har samhället rätt kunskap om vilka behov dessa barn och ungdomar har? Vem bär ansvaret för att barnen får rätt stöd och hjälp?
When: Friday, 2012-07-06 13:30 - 14:45
15 minutersstaden – Samhällsplanering ur ett miljö-,genus- och fördelningsperspektiv
För vem är staden byggd? Vilka människors livssammanhang sätts i centrum? Att det i praktiken blivit så att ekonomisk tillväxt oftare prioriteras, då det finns motsättningar mellan den ekonomiska hållbarheten och den ekologiska eller sociala är ingen nyhet. Också när det kommer till samhälls- och stadsplanering ser vi hur dessa principer dominerar. Men hur skapar vi en modern och tillgänglig stad anpassad efter hur våra liv faktiskt ser ut? Hur påverkas vår miljö, livsmiljö och vårt arbete av uppdelningen mellan det privata och offentliga rummet? Ska alla vardagens behov finnas påpromenadavstånd? Hur ser t ex bostäder bortom kärnfamiljen ut? Krävs det att ett bredare spektra av nödvändiga kompetenser samlas och integreras vid samhälls- och stadsplanering för att kunna riva både sociala och rumsliga barriärer, skapa förutsättningar för miljö och helhetsperspektiv på människors olika sätt att leva? Hur kan andra vägar, värden och lösningar driva vår samhällsutveckling framåt?
För vem är staden byggd? Vilka människors livssammanhang sätts i centrum? Att det i praktiken blivit så att ekonomisk tillväxt oftare prioriteras, då det finns motsättningar mellan den ekonomiska hållbarheten och den ekologiska eller sociala är ingen nyhet. Också när det kommer till samhälls- och stadsplanering ser vi hur dessa principer dominerar. Men hur skapar vi en modern och tillgänglig stad anpassad efter hur våra liv faktiskt ser ut? Hur påverkas vår miljö, livsmiljö och vårt arbete av uppdelningen mellan det privata och offentliga rummet? Ska alla vardagens behov finnas påpromenadavstånd? Hur ser t ex bostäder bortom kärnfamiljen ut? Krävs det att ett bredare spektra av nödvändiga kompetenser samlas och integreras vid samhälls- och stadsplanering för att kunna riva både sociala och rumsliga barriärer, skapa förutsättningar för miljö och helhetsperspektiv på människors olika sätt att leva? Hur kan andra vägar, värden och lösningar driva vår samhällsutveckling framåt?
When: Friday, 2012-07-06 15:00 - 17:00
Ge rasismen rött kort - Hur motverkar vi rasism och intolerans inom fotbollen?
Fotbollen är Sveriges största folkrörelse och tar väldigt stor plats i såväl det svenska samhället som i enskilda människors liv. Fram till nyligen har dock ett etablerat antirasistiskt arbete inom fotbollen saknats. Detta trots att fotbollen reflekterar samhället och fungerar både som en negativ och positiv förebild. Seminariet ”Ge Rasismen Rött Kort” fördjupar diskussionen om fotbollens problem och möjligheter och lyfter fram det antirasistiska arbete som görs nationellt likväl som lokalt. Ungdom Mot Rasism har sedan september 2010 bedrivit projektet Fotboll Mot Rasism som finansieras av Allmänna Arvsfonden. Projektet syftar till att motverka rasismen inom fotbollen och möjliggöra en växelverkan mellan samhället och fotbollen, en växelverkan som gör att fotbollen blir mer öppen för samhällelig påverkan och att samhället i sin tur utnyttjar fotbollen som en positiv kraft.
Fotbollen är Sveriges största folkrörelse och tar väldigt stor plats i såväl det svenska samhället som i enskilda människors liv. Fram till nyligen har dock ett etablerat antirasistiskt arbete inom fotbollen saknats. Detta trots att fotbollen reflekterar samhället och fungerar både som en negativ och positiv förebild. Seminariet ”Ge Rasismen Rött Kort” fördjupar diskussionen om fotbollens problem och möjligheter och lyfter fram det antirasistiska arbete som görs nationellt likväl som lokalt. Ungdom Mot Rasism har sedan september 2010 bedrivit projektet Fotboll Mot Rasism som finansieras av Allmänna Arvsfonden. Projektet syftar till att motverka rasismen inom fotbollen och möjliggöra en växelverkan mellan samhället och fotbollen, en växelverkan som gör att fotbollen blir mer öppen för samhällelig påverkan och att samhället i sin tur utnyttjar fotbollen som en positiv kraft.
When: Friday, 2012-07-06 15:30 - 16:30
Gör något för demokratin. Retorik - en viktig del i ett demokratiskt samhällsbyggande
I ett demokratiskt sammanhang behövs medborgare som kan förstå vad som händer i det offentliga samtalet. Seminariet ger åhörarna en inblick i hur retoriken kan hjälpa medborgarna till insikt om vad som sker på den offentliga arenan. Praktiska kunskaper som röstläge och argumentation tas upp. Almedalsretorikerna är en nybildad ideell förening som utbildar i retorik.
I ett demokratiskt sammanhang behövs medborgare som kan förstå vad som händer i det offentliga samtalet. Seminariet ger åhörarna en inblick i hur retoriken kan hjälpa medborgarna till insikt om vad som sker på den offentliga arenan. Praktiska kunskaper som röstläge och argumentation tas upp. Almedalsretorikerna är en nybildad ideell förening som utbildar i retorik.
When: Friday, 2012-07-06 16:30 - 18:00
Moroccan Sahrawis Stories in Refugee Camps
We will discuss the international obligations of the host country and how far it abides by the 1951 Geneva Convention with regard to refugees as well as discuss the legality of its delegation of authority over the camps to the Polisario. Other cases related to other international conventions are also discussed, especially how far the responsible parties abide by international law with regard to trafficking, rights of child and others.
We will discuss the international obligations of the host country and how far it abides by the 1951 Geneva Convention with regard to refugees as well as discuss the legality of its delegation of authority over the camps to the Polisario. Other cases related to other international conventions are also discussed, especially how far the responsible parties abide by international law with regard to trafficking, rights of child and others.
When: Saturday, 2012-07-07 08:00 - 12:00
Föräldraskap på entreprenad - vem ansvarar egentligen för barnen?
Under de sista 30 åren i Sverige har vi lagt ut barns omsorg på entreprenad från föräldrar och släkt, till institutioner som dagis och förskolor. Under samma period har vi sett den psykiska ohälsan öka, såväl den självskattade som den diagnosticerade, trots vår materiella välfärd och att den fysiska hälsan hos våra unga ligger i världstopp. Vi måste fråga oss om det finns ett samband och i så fall vad vi kan göra åt det. Modern neurobiologi talar i starka ordalag om sambandet mellan psykiska hälsa och nära relationer och har i hög grad bekräftat tidigare års anknytningsteori. Att leja ut föräldraskapet har inte blivit bättre av ständigt större barngrupper och höga sjukskrivningstal hos förskolepersonal. Vi har kommit till en punkt när vi inte längre har råd med den kvalitet på våra förskolor som minst skulle krävas. Barnministern, Maria Larsson, medverkar tillsammans med två experter, Louise Hallin och Christian Sörlie Ekström, för att diskutera hur vi kan vända utvecklingen.
Under de sista 30 åren i Sverige har vi lagt ut barns omsorg på entreprenad från föräldrar och släkt, till institutioner som dagis och förskolor. Under samma period har vi sett den psykiska ohälsan öka, såväl den självskattade som den diagnosticerade, trots vår materiella välfärd och att den fysiska hälsan hos våra unga ligger i världstopp. Vi måste fråga oss om det finns ett samband och i så fall vad vi kan göra åt det. Modern neurobiologi talar i starka ordalag om sambandet mellan psykiska hälsa och nära relationer och har i hög grad bekräftat tidigare års anknytningsteori. Att leja ut föräldraskapet har inte blivit bättre av ständigt större barngrupper och höga sjukskrivningstal hos förskolepersonal. Vi har kommit till en punkt när vi inte längre har råd med den kvalitet på våra förskolor som minst skulle krävas. Barnministern, Maria Larsson, medverkar tillsammans med två experter, Louise Hallin och Christian Sörlie Ekström, för att diskutera hur vi kan vända utvecklingen.
When: Saturday, 2012-07-07 13:00 - 15:00
Later events...