Kritiskt tänkande - attityd eller färdighet? Skolans roll i informationssamhället
When: Thursday, 2011-07-07
CSR -Samhällsansvar med flera vinnare
På plats finns Ingvar Nilsson, som kan presentera banbrytande forskning inom just detta område. Här finns också företag som har förstått vikten av att stötta rätt insatser och koppla dessa till såväl kärnverksamhet som lönsamhet. Några frågor vi ställer under seminariet: Hur sätter man pengar på förebyggande arbete? Vilken är näringslivets roll när det gäller att lösa samhällsproblem? Vilket ansvar har politikerna? Hur ska företag eller politiker bedöma vilka insatser som genererar mest och bäst? Vem vågar satsa?
På plats finns Ingvar Nilsson, som kan presentera banbrytande forskning inom just detta område. Här finns också företag som har förstått vikten av att stötta rätt insatser och koppla dessa till såväl kärnverksamhet som lönsamhet. Några frågor vi ställer under seminariet: Hur sätter man pengar på förebyggande arbete? Vilken är näringslivets roll när det gäller att lösa samhällsproblem? Vilket ansvar har politikerna? Hur ska företag eller politiker bedöma vilka insatser som genererar mest och bäst? Vem vågar satsa?
When: Thursday, 2011-07-07
Detaljhandeln flyttar ut. Var handlar vi?
På seminariet presenterar SCB siffror som visar på att det har skett stora förändringar i detaljhandelns fysiska lokalisering de senaste decennierna. Från att ha funnits främst i städernas centrum har en stor andel flyttat ut till nya handelsområden i tätorternas ytterområden. Detta har betydelse för markanvändning, lokalisering, resvägar och ekonomi. Handelsområden kan ligga utanför tätorter, men det visar sig att majoriteten ligger inuti någon tätort, men ofta i ytterkanten. Detta är en naturlig följd av att det där finns outnyttjad mark till lägre pris, för butikerna och för besökarnas bilar.
På seminariet presenterar SCB siffror som visar på att det har skett stora förändringar i detaljhandelns fysiska lokalisering de senaste decennierna. Från att ha funnits främst i städernas centrum har en stor andel flyttat ut till nya handelsområden i tätorternas ytterområden. Detta har betydelse för markanvändning, lokalisering, resvägar och ekonomi. Handelsområden kan ligga utanför tätorter, men det visar sig att majoriteten ligger inuti någon tätort, men ofta i ytterkanten. Detta är en naturlig följd av att det där finns outnyttjad mark till lägre pris, för butikerna och för besökarnas bilar.
When: Thursday, 2011-07-07
Ekonomiska styrmedel för minskad köttkonsumtion
Världens efterfrågan på kött ökar överuttaget av naturresurser och leder till allvarliga människorättskonsekvenser, som att småbrukare slås ut och mister sin möjlighet till försörjning. Köttproduktionen är också huvudorsaken till våra värsta miljöproblem, inte minst den globala uppvärmningen. Köttet står ensamt för hela 18 % av mänsklighetens växthusgasutsläpp. Köttet pekas också ut av FN som en av de största orsakerna till förlust av odlingsbar mark, vattenresurser och biologisk mångfald. Det är helt nödvändigt för att vi ska klara framtidens livsmedelsförsörjning att vi vänder den destruktiva trenden av ökande köttkonsumtion. Forskning om politiska styrmedel för detta pågår bland annat på Chalmers tekniska högskola och vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Sarah Säll är doktorand i miljöekonomi på SLU och presenterar här sin forskning om ekonomiska styrmedel för minskad köttkonsumtion. Därefter följer en panel där riksdagsledamöter från olika partier diskuterar frågan.
Världens efterfrågan på kött ökar överuttaget av naturresurser och leder till allvarliga människorättskonsekvenser, som att småbrukare slås ut och mister sin möjlighet till försörjning. Köttproduktionen är också huvudorsaken till våra värsta miljöproblem, inte minst den globala uppvärmningen. Köttet står ensamt för hela 18 % av mänsklighetens växthusgasutsläpp. Köttet pekas också ut av FN som en av de största orsakerna till förlust av odlingsbar mark, vattenresurser och biologisk mångfald. Det är helt nödvändigt för att vi ska klara framtidens livsmedelsförsörjning att vi vänder den destruktiva trenden av ökande köttkonsumtion. Forskning om politiska styrmedel för detta pågår bland annat på Chalmers tekniska högskola och vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Sarah Säll är doktorand i miljöekonomi på SLU och presenterar här sin forskning om ekonomiska styrmedel för minskad köttkonsumtion. Därefter följer en panel där riksdagsledamöter från olika partier diskuterar frågan.
When: Thursday, 2011-07-07
Finns appen mot kaos?
Modern teknologi, speciellt smartphones och läsplattor, kan ge personer med ADHD och autism ökad kontroll över vardagen och minska stressen. Digitala kalendrar, kartor och anteckningsmöjligheter är exempel på funktioner som ger stora möjligheter att anpassa användningen till varje individ. Moderna apparater i standardutförande är i dag ofta billigare och har fler funktioner än betydligt dyrare specialanpassade apparater. Förutsättningen för att de som behöver den moderna teknologin som hjälpmedel också får tillgång till den, är att samhället erbjuder ett fungerande sammanhållet system för att erbjuda hjälpen. Det är ofta här som bristerna finns. Hör forskare, användare och praktiker berätta om vad som krävs för att stödet ska bli bättre.
Modern teknologi, speciellt smartphones och läsplattor, kan ge personer med ADHD och autism ökad kontroll över vardagen och minska stressen. Digitala kalendrar, kartor och anteckningsmöjligheter är exempel på funktioner som ger stora möjligheter att anpassa användningen till varje individ. Moderna apparater i standardutförande är i dag ofta billigare och har fler funktioner än betydligt dyrare specialanpassade apparater. Förutsättningen för att de som behöver den moderna teknologin som hjälpmedel också får tillgång till den, är att samhället erbjuder ett fungerande sammanhållet system för att erbjuda hjälpen. Det är ofta här som bristerna finns. Hör forskare, användare och praktiker berätta om vad som krävs för att stödet ska bli bättre.
When: Thursday, 2011-07-07
Fritt val av hjälpmedel i hela landet - vad betyder det för dig?
Regeringens målsättning och ambition är att Fritt val av hjälpmedel ska införas i hela landet. Regeringen utreder nu bland annat hur Fritt val av hjälpmedel kan rymmas inom rådande lagrum, framför allt med koppling till LOV. Under 2011 arbetar Hjälpmedelsinstitutet med att underlätta för de kommuner och landsting som vill införa möjligheten genom att • informera och utbilda • vara expertstöd • utvärdera effekterna i de landsting som tidigt erbjöd Fritt val av hjälpmedel • ta fram webbaserad information Under seminariet får du höra en del av de erfarenheter och förutsättningar som råder för att införa Fritt val av hjälpmedel. Du får även kunskap om vilka lagar som styr och hur de kan tillämpas.
Regeringens målsättning och ambition är att Fritt val av hjälpmedel ska införas i hela landet. Regeringen utreder nu bland annat hur Fritt val av hjälpmedel kan rymmas inom rådande lagrum, framför allt med koppling till LOV. Under 2011 arbetar Hjälpmedelsinstitutet med att underlätta för de kommuner och landsting som vill införa möjligheten genom att • informera och utbilda • vara expertstöd • utvärdera effekterna i de landsting som tidigt erbjöd Fritt val av hjälpmedel • ta fram webbaserad information Under seminariet får du höra en del av de erfarenheter och förutsättningar som råder för att införa Fritt val av hjälpmedel. Du får även kunskap om vilka lagar som styr och hur de kan tillämpas.
When: Thursday, 2011-07-07
Frukostseminarium om hur arbetsgivare är med och gör skillnad
Trots att psykisk ohälsa är den främsta orsaken till långtidssjukskrivning är kunskapen på området bristfällig. En undersökning visar att drygt hälften av 400 tillfrågade chefer med personalansvar är osäkra på hur de ska agera när en anställd får problem med sin psykiska hälsa. I egenskap av den som står i daglig kontakt med de anställda har han eller hon en unik möjlighet att identifiera och bearbeta problem innan de utmynnar i sjukfrånvaro. På seminariet beskrivs hur man kan arbeta för en friskare attityd till personer med psykisk ohälsa på arbetsplatserna och vilket stöd arbetsgivare som öppnar dörrarna för personer med psykisk funktionsnedsättning kan få.
Trots att psykisk ohälsa är den främsta orsaken till långtidssjukskrivning är kunskapen på området bristfällig. En undersökning visar att drygt hälften av 400 tillfrågade chefer med personalansvar är osäkra på hur de ska agera när en anställd får problem med sin psykiska hälsa. I egenskap av den som står i daglig kontakt med de anställda har han eller hon en unik möjlighet att identifiera och bearbeta problem innan de utmynnar i sjukfrånvaro. På seminariet beskrivs hur man kan arbeta för en friskare attityd till personer med psykisk ohälsa på arbetsplatserna och vilket stöd arbetsgivare som öppnar dörrarna för personer med psykisk funktionsnedsättning kan få.
When: Thursday, 2011-07-07
Författare som fattar tillväxtens dilemman. Samtal 4 av 5 om ekonomisystemet
Globalisering förväxlas ofta med samarbete för en bättre framtid. Men avsikten bakom globaliseringen är att nationer ska marknadsanpassa sina samhällen. Leder nuvarande ambitioner till ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, eller accelererar vi in i ohållbarheten? Vet du hur pengar skapas? Kan ekonomin vara stabil om vi inte lånar mer pengar? Är du medveten om det ekonomiska system som du agerar inom? Vet du hur det är uppbyggt och vilka krav det ställer på oss som medborgare? De flesta inom politik, näringsliv och övriga organisationer har inte upptäckt att det saknas både praktisk och vetenskaplig grund för grön tillväxt. Vi behöver påbörja en folkbildning om att den nuvarande utvecklingen är utsiktslös. Att fallhöjden ökar för varje dag. Så vilka möjligheter finns utanför boxen?
Globalisering förväxlas ofta med samarbete för en bättre framtid. Men avsikten bakom globaliseringen är att nationer ska marknadsanpassa sina samhällen. Leder nuvarande ambitioner till ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, eller accelererar vi in i ohållbarheten? Vet du hur pengar skapas? Kan ekonomin vara stabil om vi inte lånar mer pengar? Är du medveten om det ekonomiska system som du agerar inom? Vet du hur det är uppbyggt och vilka krav det ställer på oss som medborgare? De flesta inom politik, näringsliv och övriga organisationer har inte upptäckt att det saknas både praktisk och vetenskaplig grund för grön tillväxt. Vi behöver påbörja en folkbildning om att den nuvarande utvecklingen är utsiktslös. Att fallhöjden ökar för varje dag. Så vilka möjligheter finns utanför boxen?
When: Thursday, 2011-07-07
Genomströmning i högskolan – mått på kvalitet, effektivitet eller bara ett modeord?
When: Thursday, 2011-07-07
Global leadership and the new digital landscape
History is right now being written. In country after country,the young people of North Africa and the Middle East are rising from decades of oppression, demanding democracy and transparency. A youth quake, of optimism and calls for a better life, is travelling from one country to another. With courage and bravery, with digital tools and networks, an entire generation has taken up the fight against dictatorships and military regimes. What we are seeing is a digital shift and a change that not only redraws the regional map - but also creates a new world order in which digital presence, accessibility and transparency are given components. This in turn demands a new kind of global leadership. - 57.6394 - 18.2889
History is right now being written. In country after country,the young people of North Africa and the Middle East are rising from decades of oppression, demanding democracy and transparency. A youth quake, of optimism and calls for a better life, is travelling from one country to another. With courage and bravery, with digital tools and networks, an entire generation has taken up the fight against dictatorships and military regimes. What we are seeing is a digital shift and a change that not only redraws the regional map - but also creates a new world order in which digital presence, accessibility and transparency are given components. This in turn demands a new kind of global leadership. - 57.6394 - 18.2889
When: Thursday, 2011-07-07
Hur får vi ett tryggare digitalt samhälle?
Det finns i dag inget övergripande samhällsansvar för telekommunikationen i Sverige, utan det är många offentliga och privata aktörer inblandade. Vi måste tänka nytt när det gäller att bygga säkra system. Hur fungerar trygghetskedjan i en helt digital infrastruktur vid större naturkatastrofer eller överbelastning av de mobila näten? Hur kan vi öka möjligheterna för samverkan för att skapa ett tryggare digitalt samhälle? Moderator: Bengt Andersson, Hjälpmedelsinstitutet Deltagare: SOS Alarm, Telia, Hjälpmedelsinstitutet, Karlskrona Kommun, IT-Norrbotten
Det finns i dag inget övergripande samhällsansvar för telekommunikationen i Sverige, utan det är många offentliga och privata aktörer inblandade. Vi måste tänka nytt när det gäller att bygga säkra system. Hur fungerar trygghetskedjan i en helt digital infrastruktur vid större naturkatastrofer eller överbelastning av de mobila näten? Hur kan vi öka möjligheterna för samverkan för att skapa ett tryggare digitalt samhälle? Moderator: Bengt Andersson, Hjälpmedelsinstitutet Deltagare: SOS Alarm, Telia, Hjälpmedelsinstitutet, Karlskrona Kommun, IT-Norrbotten
When: Thursday, 2011-07-07
Kvinnors makt, konflikter och svenska myndigheter
Genom detta seminarium vill Operation 1325 skapa en tydlig bild av hur de svenska myndigheterna arbetar med resolution 1325. Operativ personal från flera myndigheter ger sina ”Historier från marken”. Vad finns det för motstånd bland dem vår svenska säkerhetspolis möter under sina uppdrag? Vad har varit ögonöppnare för genderrådgivaren från MSB? Detta är några exempel på vad ni kan få höra. Vi vill även tydligare koppla tänket på policynivå till vad som faktiskt står i den nationella handlingsplanen. Journalisten Mikael Olsson (Konflikt i P1) kommer bland annat att utmana myndighetscheferna med ett aktuellt fall från ett verkligt konfliktområde.
Genom detta seminarium vill Operation 1325 skapa en tydlig bild av hur de svenska myndigheterna arbetar med resolution 1325. Operativ personal från flera myndigheter ger sina ”Historier från marken”. Vad finns det för motstånd bland dem vår svenska säkerhetspolis möter under sina uppdrag? Vad har varit ögonöppnare för genderrådgivaren från MSB? Detta är några exempel på vad ni kan få höra. Vi vill även tydligare koppla tänket på policynivå till vad som faktiskt står i den nationella handlingsplanen. Journalisten Mikael Olsson (Konflikt i P1) kommer bland annat att utmana myndighetscheferna med ett aktuellt fall från ett verkligt konfliktområde.
When: Thursday, 2011-07-07
Menar ni verkligen att vi ska fråga alla? Att ställa frågan om våld i nära relationer
Mäns våld mot kvinnor är ett stort och allvarligt folkhälsoproblem. Att leva med systematiskt våld ger svåra konsekvenser för hälsan, både fysiskt och psykiskt. Men få berättar spontant att de är utsatta, och många söker vård upprepade gånger både för akuta skador och kroniska symtom utan att den bakomliggande orsaken kommer fram. I regeringens treåriga handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor fick Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) i uppdrag att vidareutveckla metoder för att personalen inom hälso- och sjukvården rutinmässigt ska kunna ställa frågor om våldsutsatthet till patienter. Arbetet med uppdraget har visat på ett starkt stöd för att frågor om våld bör ställas rutinmässigt till alla kvinnor. Men hur fungerar det i praktiken? Är det rimligt att alltid fråga om våld? Vad händer sedan? Och vill kvinnorna få frågan? Efter seminariet finns vi på plats i Studentcentrums foajé fram till klockan 16 för att berätta om vår verksamhet och svara på frågor.
Mäns våld mot kvinnor är ett stort och allvarligt folkhälsoproblem. Att leva med systematiskt våld ger svåra konsekvenser för hälsan, både fysiskt och psykiskt. Men få berättar spontant att de är utsatta, och många söker vård upprepade gånger både för akuta skador och kroniska symtom utan att den bakomliggande orsaken kommer fram. I regeringens treåriga handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor fick Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) i uppdrag att vidareutveckla metoder för att personalen inom hälso- och sjukvården rutinmässigt ska kunna ställa frågor om våldsutsatthet till patienter. Arbetet med uppdraget har visat på ett starkt stöd för att frågor om våld bör ställas rutinmässigt till alla kvinnor. Men hur fungerar det i praktiken? Är det rimligt att alltid fråga om våld? Vad händer sedan? Och vill kvinnorna få frågan? Efter seminariet finns vi på plats i Studentcentrums foajé fram till klockan 16 för att berätta om vår verksamhet och svara på frågor.
When: Thursday, 2011-07-07
Naturligt beteende även för minkar?
Under många år har utredningar, politiker, myndigheter och djurskyddsorganisationer konstaterat att den svenska minkuppfödningen inte lever upp till djurskyddslagens krav om rätt att få utföra naturligt beteende. Trots detta händer väldigt lite och minkarna sitter kvar i trånga burar. Vi reder ut problemen med dagens minkuppfödning och presenterar förslag på förbättringar.
Under många år har utredningar, politiker, myndigheter och djurskyddsorganisationer konstaterat att den svenska minkuppfödningen inte lever upp till djurskyddslagens krav om rätt att få utföra naturligt beteende. Trots detta händer väldigt lite och minkarna sitter kvar i trånga burar. Vi reder ut problemen med dagens minkuppfödning och presenterar förslag på förbättringar.
When: Thursday, 2011-07-07
Privat och offentlig vård- och omsorg, konkurrerar eller kompletterar de varandra?
I allt större omfattning drivs omsorgen inom LSS av privata aktörer, där beställarna är Kommunen och Landstinget. Det offentliga har på så sätt en dubbel roll som både beställare och utförare. Vad innebär den relationen och vad ställer det för krav på de privata utförarna? Konkurrerar eller kompletterar privat och offentlig vård- och omsorg varandra och hur ser villkoren/spelplanen ut? Göran Fredriksson, VD i Frösunda och ordförande i Vårdföretagarna och branschorganisationen PULSS, belyser vinsten med konkurrensneutralitet dels från det privata perspektivet, dels ur det offentliga. Han pratar om framtid och möjligheter och svarar på frågan varför konkurrensneutraliteten är viktig för kvaliteten i omsorgen, i den privata liksom offentliga. Frösunda arbetar för att ge personer med funktionsnedsättning ett bättre liv. Vi är 6 000 medarbetare över hela Sverige som stödjer personer med funktionsnedsättning i sitt hem, i arbete och skola samt på fritiden.
I allt större omfattning drivs omsorgen inom LSS av privata aktörer, där beställarna är Kommunen och Landstinget. Det offentliga har på så sätt en dubbel roll som både beställare och utförare. Vad innebär den relationen och vad ställer det för krav på de privata utförarna? Konkurrerar eller kompletterar privat och offentlig vård- och omsorg varandra och hur ser villkoren/spelplanen ut? Göran Fredriksson, VD i Frösunda och ordförande i Vårdföretagarna och branschorganisationen PULSS, belyser vinsten med konkurrensneutralitet dels från det privata perspektivet, dels ur det offentliga. Han pratar om framtid och möjligheter och svarar på frågan varför konkurrensneutraliteten är viktig för kvaliteten i omsorgen, i den privata liksom offentliga. Frösunda arbetar för att ge personer med funktionsnedsättning ett bättre liv. Vi är 6 000 medarbetare över hela Sverige som stödjer personer med funktionsnedsättning i sitt hem, i arbete och skola samt på fritiden.
When: Thursday, 2011-07-07
Slakt utan bedövning
I Sverige är det förbjudet att slakta djur utan bedövning. Ändå kan sådant kött finnas i våra butiker och skolmatsalar. Den ökande efterfrågan i EU av kött som är religiöst slaktat utan bedövning har skapat stor överproduktion och köttet säljs som vanligt slaktat kött i butikerna i EU men sannolikt även i Sverige. Slakt utan bedövning innebär ett stort lidande. Det kan ta flera minuter för djuret att bli medvetslöst medan det tappas på blod. Under tiden upplever djuren smärta, kvävningskänslor och svår ångest. Vad kan svenska politiker göra för att förhindra att denna typ av kött säljs i Sverige?
I Sverige är det förbjudet att slakta djur utan bedövning. Ändå kan sådant kött finnas i våra butiker och skolmatsalar. Den ökande efterfrågan i EU av kött som är religiöst slaktat utan bedövning har skapat stor överproduktion och köttet säljs som vanligt slaktat kött i butikerna i EU men sannolikt även i Sverige. Slakt utan bedövning innebär ett stort lidande. Det kan ta flera minuter för djuret att bli medvetslöst medan det tappas på blod. Under tiden upplever djuren smärta, kvävningskänslor och svår ångest. Vad kan svenska politiker göra för att förhindra att denna typ av kött säljs i Sverige?
When: Thursday, 2011-07-07
Upphandling av kvinnojourer?
Upphandling av kvinnojourer? Våldsutsatta kvinnor och deras barn behöver stöd och skydd från flera aktörer. Utmaningen ligger nu i att hitta metoder för samverkan mellan dessa organisationer och myndigheter. 2007 ändrades socialtjänstlagen så att kommunerna fick ett tydligare ansvar för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Har förutsättningarna för samverkan mellan kvinnojourerna och kommunen förbättrats sedan dess? Hur ser framtiden för kvinnojourerna ut? Hur förändras kvinnojourernas roll gentemot kommunen? Vad händer om kvinnojourernas verksamhet upphandlas? Välkommen på ett samtal om kvinnojourernas framtid.
Upphandling av kvinnojourer? Våldsutsatta kvinnor och deras barn behöver stöd och skydd från flera aktörer. Utmaningen ligger nu i att hitta metoder för samverkan mellan dessa organisationer och myndigheter. 2007 ändrades socialtjänstlagen så att kommunerna fick ett tydligare ansvar för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Har förutsättningarna för samverkan mellan kvinnojourerna och kommunen förbättrats sedan dess? Hur ser framtiden för kvinnojourerna ut? Hur förändras kvinnojourernas roll gentemot kommunen? Vad händer om kvinnojourernas verksamhet upphandlas? Välkommen på ett samtal om kvinnojourernas framtid.
When: Thursday, 2011-07-07
Varför har Sverige världens säkraste vägtrafik?
För att uppnå nollvisionen krävs att alla komponenter i transportsystemet d.v.s. vägar, fordon och trafikanter samverkar. Kommer vi att få se den olycksfria bilen i framtiden och vad kommer vi att få se för utveckling på fordonsområdet när det gäller förebyggande säkerhet.
För att uppnå nollvisionen krävs att alla komponenter i transportsystemet d.v.s. vägar, fordon och trafikanter samverkar. Kommer vi att få se den olycksfria bilen i framtiden och vad kommer vi att få se för utveckling på fordonsområdet när det gäller förebyggande säkerhet.
When: Thursday, 2011-07-07
Århundradets skattereform 2.0
1991 genomfördes det som beskrivits som århundradets skattereform. Reformen var ett svar på att skattesystemet hade kommit att präglas av allt fler särlösningar, specialregler och undantag. Ambitionen var att skapa ett transparent, likformig och legitimt skattesystem med formellt lägre skattesatser, inte minst avseende företagsbeskattningen, men i huvudsak med samma skatteintäkter genom en breddning av det som var beskattningsbart. Under de 20 år som gått har nya särlösningar och undantag återinförts. Nu efterlyser flera intresseorganisationer en ”Århundradets skattereform 2.0”. Men hur ska den egentligen se ut? Hur ska grön skatteväxling, internationell skattekonkurrens och den framtida finansiering av välfärden säkras i ett reformerat skattesystem? Efter en kortare introduktion av Ekonomiska Rådet inleds en debatt och samtal.
1991 genomfördes det som beskrivits som århundradets skattereform. Reformen var ett svar på att skattesystemet hade kommit att präglas av allt fler särlösningar, specialregler och undantag. Ambitionen var att skapa ett transparent, likformig och legitimt skattesystem med formellt lägre skattesatser, inte minst avseende företagsbeskattningen, men i huvudsak med samma skatteintäkter genom en breddning av det som var beskattningsbart. Under de 20 år som gått har nya särlösningar och undantag återinförts. Nu efterlyser flera intresseorganisationer en ”Århundradets skattereform 2.0”. Men hur ska den egentligen se ut? Hur ska grön skatteväxling, internationell skattekonkurrens och den framtida finansiering av välfärden säkras i ett reformerat skattesystem? Efter en kortare introduktion av Ekonomiska Rådet inleds en debatt och samtal.
When: Thursday, 2011-07-07
Är genomströmning verkligen ett relevant kvalitetsmått på högre utbildning?
When: Thursday, 2011-07-07
Bubbles of Growth. Samtal 5 av 5 om ekonomisystemet
Filmen ”Bubbles of Growth” och samtal med producenten Peter Wolfhagen. Medvetenheten ökar om behovet av ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet? Är våra nuvarande ambitioner lösningen på dagens utmaningar, eller accelererar vi in i ohållbarhet? Vilken roll spelar ekonomisystemet? Vet du hur pengar skapas? Kan ekonomin vara stabil om vi inte lånar mer pengar? Är du medveten om det ekonomiska system som du agerar inom? Vet du hur det är uppbyggt och vilka krav det ställer på oss som medborgare? De flesta inom politik, näringsliv och övriga organisationer har inte upptäckt att det saknas både praktisk och vetenskaplig grund för grön tillväxt. Vi behöver påbörja en folkbildning om att den nuvarande utvecklingen är utsiktslös. Att fallhöjden ökar för varje dag. Så vilka möjligheter finns utanför boxen?
Filmen ”Bubbles of Growth” och samtal med producenten Peter Wolfhagen. Medvetenheten ökar om behovet av ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet? Är våra nuvarande ambitioner lösningen på dagens utmaningar, eller accelererar vi in i ohållbarhet? Vilken roll spelar ekonomisystemet? Vet du hur pengar skapas? Kan ekonomin vara stabil om vi inte lånar mer pengar? Är du medveten om det ekonomiska system som du agerar inom? Vet du hur det är uppbyggt och vilka krav det ställer på oss som medborgare? De flesta inom politik, näringsliv och övriga organisationer har inte upptäckt att det saknas både praktisk och vetenskaplig grund för grön tillväxt. Vi behöver påbörja en folkbildning om att den nuvarande utvecklingen är utsiktslös. Att fallhöjden ökar för varje dag. Så vilka möjligheter finns utanför boxen?
When: Friday, 2011-07-08
Den tredje sektorn … (varför) behövs den?
Frågor som kommer att diskuteras: Vad utmärker den tredje sektorn? Hur kan samhället dra optimal nytta av den ”tredje sektorn”? Hur hanterar det nuvarande systemet den växande tredje sektorn? Vad har näringslivet och det offentliga att lära av den tredje sektorn? Blir den tredje sektorn alltmer ”offentlig” genom att bli underleverantör till det offentliga?
Frågor som kommer att diskuteras: Vad utmärker den tredje sektorn? Hur kan samhället dra optimal nytta av den ”tredje sektorn”? Hur hanterar det nuvarande systemet den växande tredje sektorn? Vad har näringslivet och det offentliga att lära av den tredje sektorn? Blir den tredje sektorn alltmer ”offentlig” genom att bli underleverantör till det offentliga?
When: Friday, 2011-07-08
Fattig i ett rikt land
Vi har ett samhälle som framgångrikt har hycklat och dolt sin bakgård inför omvärlden. Ett samhälle som har förmedlat till många barn att ”du får inte vara med”. Hur kan vi se dessa barn i ögonen utan att skämmas? Det är dags för en förändring. Det är dags att höja rösten. Det är dags att vi tar vårt ansvar för dina, mina och allas barn. Fryshuset möter i projektet Barn till Ensamma Mammor 600 av de cirka 250 000 barn som lever i fattigdom i Sverige. I detta seminarium vill vi förmedla dessa barns egna erfarenheter av ett fattigt utanförskap i ett rikt land. Välkomna till ett seminarium som berör och förmedlar hopp. Sagt av barn som lever i ekonomisk utsatthet: ”Jag skäms för att jag inte har alla de saker som mina klasskamrater har.” ”Jag skäms för att jag aldrig har något att berätta efter att det varit skollov” ”Jag är ingenting, jag är bara en fattig djävla skit och jag hatar det här livet”
Vi har ett samhälle som framgångrikt har hycklat och dolt sin bakgård inför omvärlden. Ett samhälle som har förmedlat till många barn att ”du får inte vara med”. Hur kan vi se dessa barn i ögonen utan att skämmas? Det är dags för en förändring. Det är dags att höja rösten. Det är dags att vi tar vårt ansvar för dina, mina och allas barn. Fryshuset möter i projektet Barn till Ensamma Mammor 600 av de cirka 250 000 barn som lever i fattigdom i Sverige. I detta seminarium vill vi förmedla dessa barns egna erfarenheter av ett fattigt utanförskap i ett rikt land. Välkomna till ett seminarium som berör och förmedlar hopp. Sagt av barn som lever i ekonomisk utsatthet: ”Jag skäms för att jag inte har alla de saker som mina klasskamrater har.” ”Jag skäms för att jag aldrig har något att berätta efter att det varit skollov” ”Jag är ingenting, jag är bara en fattig djävla skit och jag hatar det här livet”
When: Friday, 2011-07-08
Later events...